Bläddra:

abduktion

abduktion, en syllogism vars översats är sann och vars undersats och slutsats är mer eller mindre sannolika.

abstraktionsprincip

abstraktionsprincip, logisk princip som säger att man givet en egenskap eller ett begrepp kan bilda klassen (mängden) av alla de objekt som har egenskapen resp. faller under begreppet – man abstraherar så att säga från allt som utmärker begreppet utom dess omfång, dvs. de objekt som faller under begreppet.

Wilhelm Ackermann

A´ckermann, Wilhelm, 1896–1962, tysk logiker.

Kazimierz Ajdukiewicz

Ajdukiewicz, Kazimierz, 1890–1963, polsk logiker, semantiker och filosof.

aletisk modalitet

ale´tisk modalite´t, sanningsmodalitet, dvs. det sätt på vilket något är sant.

allklass

allklass, inom logik klassen av alla individer eller ting som över huvud taget existerar eller som i ett visst sammanhang är föremål för betraktelse.

allkvantifikator

allkvantifikator, allkvantor, ett uttryck med vars hjälp man i modern logik utsäger att något gäller för alla individer eller objekt.

allsats

allsats, logisk term, se allkvantifikator.

analogislut

analogislut, analogibevis, argument som utgår från att företeelser (ting) eller förlopp (skeenden) som är lika i vissa avseenden är det också i andra.

Aristoteles

Aristo´teles, 384–322 f.Kr., grekisk filosof och naturforskare, född i Stageira på halvön Chalkidike.

Antoine Arnauld

Arnauld, Antoine, 1612–94, fransk teolog och filosof; bror till Angélique Arnauld.

asymmetri

asymmetri´, egenskapen att i något avseende sakna symmetri.

atomär sats

atomär sats, sats som inte innehåller en eller flera enklare satser som beståndsdel(ar).

autologisk

autologisk, logisk term: egenskapen hos ett predikat att självt ha den egenskap som predikatet uttrycker.

automatisk bevisföring

automatisk bevisföring, verksamheten att med en mer eller mindre allmän metod bevisa teorem inom en logisk eller matematisk teori med hjälp av datorer (vilket inte skall förväxlas med datorberäkningar som ett led i bevis av specifika matematiska teorem).

automatteori

automatteori, en teori om matematiska modeller av diskreta beräkningsmekanismer (jfr diskret).

avgörbarhet

avgörbarhet. En fråga sägs vara avgörbar när det finns en metod för att besvara den.

axiom

axio´m, i dagligt tal beteckning för ett självklart sant påstående.

barberarparadoxen

barberarparadoxen, namn på en (skenbar) paradox som Bertrand Russell konstruerade i pedagogiskt syfte för att belysa tankegången bakom hans mängdteoretiska paradox (se Russells paradox).

Paul Bernays

Bernays, Paul, 1888–1977, schweizisk logiker, verksam i Göttingen 1919–33 och professor i Zürich 1945–58.

bevis

bevis, grund för visshet om något.

bevisbar

bevisbar, möjlig att bevisa.

bevisteori

bevisteori, en huvudgren av modern logik i vilken deduktiva bevis är föremål för studier.

Max Black

Black, Max, 1909–88, amerikansk filosof, född i Ryssland.

Bernhard Bolzano

Bolzano, Bernhard, född 5 oktober 1781, död 18 december 1848, österrikisk filosof, matematiker och teolog.

George Boole

Boole, George, 1815–64, brittisk matematiker och logiker.

Luitzen Egbertus Jan Brouwer

Brouwer, Luitzen Egbertus Jan, 1881–1966, nederländsk matematiker och filosof, professor i Amsterdam 1912–51.

Burali-Fortis paradox

Bura´li-Fo´rtis parado´x uppstår i Cantors mängdteori om inte begränsningar införs i möjligheten att bilda mängder.

Georg Cantor

Cantor, Georg, 1845–1918, tysk matematiker, mest känd som skaparen av mängdteorin.

characteristica universalis

characteri´stica universa´lis, benämning på Leibniz teckensystem, som skulle fungera som universalspråk.

Alonzo Church

Church, Alonzo, 1903–95, amerikansk matematisk logiker, professor i matematik och filosofi vid Princeton University 1929–67, vid University of California, Los Angeles 1967–90.

circulus vitiosus

ci´rculus vitio´sus, ond cirkel, uttryck som främst används om cirkelbevis.

cirkelbevis

cirkelbevis, bevis i vilket det som skall bevisas, slutsatsen, förekommer som premiss i beviset och alltså redan förutsätts vara sant; ett cirkelbevis ger således inte någon ny kunskap.

Paul J Cohen

Cohen, Paul Joseph, född 1934, amerikansk matematiker, sedan 1964 professor vid Stanford University, Kalifornien.

contradictio in adiecto

contradictio in adiecto (lat., 'motsägelse i det tillagda (ordet)'), ett logiskt fel som består i att man ger ett begrepp en bestämning som är oförenlig med begreppets definition, som i "fyrkantig cirkel".

cylindrisk algebra

cylindrisk algebra, inom matematisk logik en typ av algebraisk struktur som bygger på boolesk algebra.

deduktion

deduktion, härledning eller bevis med hjälp av deduktiv metod.

deduktiv metod

deduktiv metod, det vetenskapliga förfaringssättet att logiskt härleda satser ur allmänna lagar eller axiom.

delmängd

delmängd. En mängd A sägs vara delmängd av en annan mängd B när alla element i A också är element i B, vilket i mängdteori skrivs A⊂B eller A⊆B; om dessutom något element i B inte är element i A, sägs A vara en äkta delmängd av B.

Augustus De Morgan

De Morgan, Augustus, 1806–71, brittisk logiker och matematiker, med vissa avbrott verksam som professor i matematik vid University College i London från 1828.

denotation

denotation, det som en språklig term betecknar.

deontisk logik

deo´ntisk logik, benämning på den del av logiken som studerar normativa begrepp såsom förpliktelse, påbud, förbud och tillåtelse.

dikotomi

dikotomi, i logiken och matematiken särskilt delning av en klass (eller mängd) i två tillsammans uttömmande och varandra uteslutande delklasser (eller delmängder), dvs. så att varje element i den ursprungliga klassen ingår i en av delklasserna men inget ingår i båda.

dilemma

dile´mma, i traditionell logik namn på vissa typer av slutledningar i vilka en av premisserna består av en disjunktion av två satser (dilemmats s.k. horn).

disjunktion

disjunktion inom logiken en sats sammansatt av två enklare satser A och B med innebörden "A eller B".

ekvilibrium

ekvili´brium, jämvikt, balans; term använd av filosofen John Rawls i uttrycket reflektivt ekvilibrium för ett visst kriterium på etiska eller logiska reglers riktighet.

ekvipotenta mängder

ekvipote´nta mängder (av nylat. aequi´potens, av lat. aequus 'jämn', 'lik' och po´tens 'mäktig'), liktaliga mängder i den exakta, inom mängdteorin definierade bemärkelsen att mängderna kan en-en-tydigt avbildas på varandra.

ekvivalens

ekvivalens 'lik', 'jämn' och va´leo 'vara stark', 'vara värd', 'gälla'), likvärdighet, inom logiken namn antingen på en relation mellan två satser som råder när de båda satserna är konsekvenser av varandra eller på en sats sammansatt av två enklare satser vilken uttrycker att de båda satserna implicerar varandra.

ekvivalensrelation

ekvivalensrelation, inom matematik och logik benämning på relationer som liksom logisk ekvivalens uppfyller kravet på att samtidigt vara reflexiva, symmetriska och transitiva.

ekvivokation

ekvivokation (av lat. aequus 'lika' och vox 'ljud'), felslut eller annat misstag som beror på att ett ord eller uttryck förväxlas (sammanblandas) med ett annat, likalydande, eller - med ett annat synsätt - på att olika betydelser hos samma ord inte hålls isär.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 5