Bläddra:

1–50 av 328 träffar 1 2 3 4 ... 7

abacus
abacus, latinsk form för abakus (platta i arkitekturen) eller abakus (räkneinstrument).
abakus
abakus, ursprungligen benämning på ett enkelt men effektivt räkneinstrument, bestående av ett plant underlag (räknebräde, räknebord, räkneduk) med parallella värdefält eller värdelinjer, längs vilka räknepjäser kan placeras eller flyttas.
Abelpriset
Abelpriset, norskt pris till framstående matematiker, uppkallat efter den norska matematikern Niels Henrik Abel och utdelat första gången 2003.
abskissa
abskissa, den första koordinaten för en punkt i ett koordinatsystem, vanligen avsatt horisontellt (längs x-axeln) med negativa värden till vänster.
absolutbelopp
absolutbelopp, absolutvärde, ett mått på storleken hos ett reellt eller komplext tal, tecknat |a|.
absolutvärde
absolutvärde, annat ord för absolutbelopp.
Acta Mathematica
A´cta Mathema´tica, tidskrift för matematik, grundad 1882 av Gösta Mittag-Leffler; utges numera av Mittag-Lefflers stiftelse.
addend
adde´nd, ett tal som skall adderas till ett annat; se addition.
addition
addition, fundamental matematisk operation.
additionsmaskin
additionsmaskin, räknemaskin avsedd för addition och subtraktion; se räknemaskin.
additiv
additi´v, som kan adderas, erhållas genom addition eller framställas som en summa; jfr additiv egenskap.
algoritm
algori´tm, algorism, inom matematik och databehandling en systematisk procedur som i ett ändligt antal steg anger hur man utför en beräkning eller löser ett givet problem.
American Journal of Physics
American Journal of Physics, amerikansk månadstidskrift, utgiven sedan 1933 av American Association of Physics Teachers.
Giovanni Battista Amici
Amici, Giovanni Battista, 1786–1863, italiensk astronom, optiker och matematiker, professor och chef för observatoriet i Florens.
amplitud
amplitu´d, hos en periodisk funktion eller svängning den maximala avvikelsen från ett medelvärde.
arabiska siffror
arabiska siffror (oegentlig benämning på indoarabiska siffror), de i modern tid nära nog globalt använda talsymbolerna 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9.
aritmetiskt medelvärde
aritme´tiskt medelvärde, i dagligt tal medelvärde eller medeltal, av ett antal tal är summan av talen delad med deras antal.
associativ operation
associativ operation, matematisk operation (betecknad ·) som uppfyller (a·bc=a·(b·c) Addition och multiplikation av reella och komplexa tal och matriser är exempel på operationer som är associativa.
automorfism
automorfism, avbildning av ett matematiskt system på sig självt vilken bevarar den givna strukturen och är sådan att två olika element alltid avbildas på olika element.
avbildning
avbildning, ett av matematikens mest grundläggande begrepp.
bas
bas, term i matematiken, med en rad olika betydelser; se logaritm.
bas
bas, term i matematiken, med en rad olika betydelser; see talsystem.
al-Battani
al-Batta´ni (Abū ˙Abd Allāh Muḥammad ibn Jābir ibn Sinān al-Battānī al-Ḥarrānī aṣ-Ṣābiū, latin Albatenius, Albategnus eller Albategni), 858–929, arabisk matematiker och astronom.
Jakob Jacques Bernoulli
Bernoulli, Jakob (Jacques), 1654–1705, schweizisk matematiker; jfr släktartikel Bernoulli.
bijektion
bijektion, matematisk avbildning som är bijektiv, dvs. både injektiv (två olika punkter avbildas alltid på olika punkter) och surjektiv (alla tillåtna värden förekommer som bildpunkter).
biljon
biljon, billion, en miljon miljoner, 1012 (en etta följd av tolv nollor).
billion
billion, en miljon miljoner, se biljon.
binär
binä´r, som kan anta ett av två olika värden, ofta betecknade 0 och 1.
binärt talsystem
binärt talsystem, talsystem med basen 2 och siffrorna 0 och 1.
bis
bis, två gånger.
Charles de Borda
Borda, Charles de, 1733–99, fransk matematiker och ingenjörsofficer, från 1784 inspektör vid den franska skeppsbyggnadsskolan.
Nicolas Bourbaki
Bourbaki, Nicolas, pseudonym för en grupp (huvudsakligen) franska matematiker, verksam sedan mitten av 1930-talet.
Jean Bourgain
Bourgain, Jean, född 1954, belgisk matematiker, professor vid bl.a. Université Libre de Bruxelles 1981–85, University of Illinois, USA, sedan 1985 och Institute for Advanced Study, Princeton, USA, sedan 1994.
Henry Briggs
Briggs, Henry, 1561–1630, engelsk matematiker, professor i Oxford från 1619.
bråk
bråk, matematiskt uttryck av formen a/b, där a kallas täljaren, b nämnaren och strecket bråkstreck.
C
C, romersk siffra betecknande talet 100.
C
C, eg. C, vanlig beteckning för mängden av komplexa tal.
Lazare Carnot
Carnot, Lazare, född 13 maj 1753, död 2 augusti 1823, fransk militär, politiker, matematiker och fysiker; jämför släktartikel Carnot.
Magnus Celsius
Celsius, Magnus, 1621–79, matematikprofessor i Uppsala; jfr släktartikel Celsius.
centrala gränsvärdessatsen
centrala gränsvärdessatsen, cgs, sammanfattande namn på den typ av resultat inom sannolikhetsteorin som säger att summan av många små slumpmässigt varierande tal är ungefär normalfördelad.
Aleksandr Chintjin
Chintjin, Aleksandr, 1894–1959, sovjetisk (rysk) matematiker och sannolikhetsteoretiker.
Comptometer
Comptome´ter, varumärke för en mekanisk tangentmanövrerad räknemaskin för de fyra räknesätten, tillverkad av firman Felt & Tarrant, Chicago, från 1880-talet.
Jean Antoine Nicolas Caritat de Condorcet
Condorcet, Jean Antoine Nicolas Caritat de, född 17 september 1743, död 29 mars 1794, markis, fransk matematiker, samhällstänkare och politiker.
Stephen A Cook
Cook, Stephen Arthur, född 1939, datalog, professor i Toronto sedan 1970, som 1971 formulerade och bevisade en central sats inom komplexitetsteorin: satisfierbarhetsproblemet är NP-fullständigt (Cooks sats).
August Leopold Crelle
Crelle, August Leopold, 1780–1856, tysk matematiker och ingenjör.
D
D, romersk siffra betecknande talet 500.
deciljon
deciljon, talet 1060 (en etta följd av sextio nollor).
decimal
decimal, siffra efter decimalkommat i ett tal i decimalform.
decimalform
decimalform, representationssätt för reella tal.
decimalsystem
decimalsystem, decimalt talsystem, talsystem med 10 som bas; vanligen avses sättet att skriva tal med tio siffror.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 7

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö