Bläddra:

1–50 av 77 träffar 1 2

algebraiskt tal
algebra´iskt tal, tal som är rot till en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter.
analytisk talteori
analytisk talteori, gren av matematiken där talteoretiska problem angrips med metoder från matematisk analys.
aritmetik
aritmeti´k, den del av matematiken som behandlar de fyra räknesätten.
aritmetisk följd
aritme´tisk följd, en följd där differensen mellan två på varandra följande element är konstant.
Alan Baker
Baker, Alan, född 1939, brittisk matematiker, professor i Cambridge sedan 1974.
Belltal
Belltal, en följd av heltal B(n) definierade genom serieutvecklingen
Bernoullis tal
Bernoullis tal, följd av rationella tal Bn definierade ur sambanden
bilinjär form
bilinjä´r form är en funktion ƒ(xy) som är linjär i båda variablerna.
binomialkoefficient
binomia´lkoefficie´nt, koefficienten för xk i utvecklingen av (1+x)n.
Enrico Bombieri
Bombieri, Enrico, f. 1940, italiensk matematiker, professor i Pisa.
Georg Cantor
Cantor, Georg, 1845–1918, tysk matematiker, mest känd som skaparen av mängdteorin.
cyklotomi
cyklotomi´, detsamma som cirkeldelning.
cyklotomiska utvidgningar
cykloto´miska utvidgningar, i matematiken kroppsutvidgningar med hjälp av enhetsrötter, dvs. rötter till ekvationen xn - 1 = 0, intimt förknippade med lösbarhet hos ekvationer och konstruktion av reguljära polygoner.
Richard Dedekind
Dedekind, Richard, 1831–1916, tysk matematiker, verksam inom algebraisk talteori och mängdlära.
diofantisk approximation
diofa´ntisk approximation (efter Diofantos), undersökning av hur pass bra ett tal kan approximeras med ett rationellt tal.
diofantisk ekvation
diofa´ntisk ekvation, ekvation (eller ekvationssystem) för vilken man söker heltals- (alternativt rationella) lösningar.
Peter Dirichlet
Dirichlet, Peter, 1805–59, tysk matematiker.
Dirichlet-serie
Dirichletserie, oändlig funktionsserie
Dirichlets lådprincip
Dirichlets lådprincip, Dirichlets askprincip, utsäger att om man har n+1 föremål fördelade på n lådor, så finns det minst en låda som innehåller 2 eller fler föremål.
elliptisk kurva
elliptisk kurva, en Riemann-yta av genus ett (jfr algebraisk geometri).
entydig faktorisering
entydig faktorisering, begrepp inom talteorin och algebran.
Eratosthenes såll
Eratosthenes' såll, metod att bestämma primtalen.
Pál Erdős
Erdős,Pál, 1913-96, ungersk matematiker.
étale-kohomologi
étale-kohomologi,teori som överför metoder från topologin till talteorin.
Euklides algoritm
Euklides algoritm, en algoritm (ett förfarande) för att finna största gemensamma delaren till två positiva heltal.
exponentialsumma
exponentia´lsumma, i matematiken uttryck av formen
faktorisering
faktorisering, uppdelning av t.ex. ett heltal i en produkt av faktorer, t.ex. 12=4·3.
Pierre de Fermat
Fermat, Pierre de, född 20 augusti 1601, död 12 januari 1665, fransk matematiker.
Fermats förmodan
Fermats förmodan, påståendet att den diofantiska ekvationen xn + yn = zn saknar icke-triviala heltalslösningar (dvs. xyz ≠ 0) för alla n > 2.
Fermat-tal
Fermat-tal, talen FN = 22N + 1.
Leonardo Fibonacci
Fibonacci, Leonardo, Leonardo från Pisa, ca 1170 – ca 1250, italiensk matematiker, medeltidens störste.
fullkomligt tal
fullkomligt tal, tal som är summan av sina (positiva) divisorer, t.ex. 6=1+2+3.
Gauss-summa
Gauss-summa, matematiskt uttryck av formen
gemensam delare
gemensam delare, heltal som delar två givna tal.
genererande funktion
genererande funktion, funktion av en hjälpvariabel, som sammanfattar en följd av tal eller funktioner.
geometrisk talteori
geometrisk talteori, gren av matematiken i vilken vissa geometriska metoder används för att studera bl.a. kvadratiska och högre ordningens former, packningsproblem för konvexa mängder samt approximationer av reella tal med rationella tal.
Sophie Germain
Germain, Sophie, 1776–1831, fransk matematiker; jfr släktartikel Germain.
Goldbachs förmodan
Goldbachs förmodan, gissning framförd 1742 av den tyske matematikern Christian Goldbach (1690-1764) i ett brev till Leonhard Euler, att varje jämnt tal fr.o.m. 4 kan skrivas som en summa av två primtal.
höjd
höjd, i talteori ett mått på komplexiteten av ett element i en talkropp.
icke-arkimedisk analys
icke-arkimedisk analys, gren av matematisk analys som kombinerar algebra, analys och talteori.
kedjebråk
kedjebråk, matematiskt uttryck
kongruens 3
kongrue´ns 3 begrepp inom matematiken (talteorin): detsamma som kongruens modulo.
kongruens modulo
kongrue´ns modu´lo, fundamentalt begrepp inom talteorin.
Leopold Kronecker
Kronecker, Leopold, 1823–91, tysk matematiker, professor i Berlin från 1883.
K-teori
K-teori, matematisk teori, skapad av Alexander Grothendieck ca 1958, som fått stor betydelse i bl.a. modern talteori, algebra och matematisk analys.
kvadratisk reciprocitet
kvadratisk reciprocitet, matematiskt begrepp.
Langlands förmodan
Langlands' förmodan (efter den amerikanske matematikern R.P. Langlands, f. 1936), samband mellan algebraiska talkroppar och representationsteori för grupper.
Adrien Marie Legendre
Legendre, Adrien Marie, 1752-1833, fransk matematiker.
linjär ekvation
linjär ekvation, ekvation av typ a1x1+...+anxn=b, där de obekanta är av första graden.
Joseph Liouville
Liouville, Joseph,1809-82, fransk matematiker, professor vid Collège de France från 1839.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö