- ackretion
- ackretion, insamling, inom astronomin term för ansamling av gas, stoft eller annan materia på himlakroppar, främst på grund av dessas gravitation.
- ackretionsskiva
- ackretionsskiva, skiva av materia som insamlats kring ett astronomiskt objekt, se insamlingsskiva.
- AGB
- AGB, förkortning för engelska asymptotic giant branch, astronomisk term, se asymptotiska jättegrenen.
- Alfa
- Alfa, α, inom astronomin vanligtvis beteckning för den ljusaste stjärnan i varje stjärnbild, med tillägg av stjärnbildens latinska namn i genitivform.
- Am-stjärna
- Am-stjärna, metallinjestjärna, stjärna av spektraltyp A, vilkens spektrum uppvisar ovanligt starka absorptionslinjer från metaller i förhållande till stjärnans temperatur.
- Ap-stjärna
- Ap-stjärna, stjärna av spektraltyp A, som uppvisar ett egenartat spektrum.
- A-stjärna
- A-stjärna, stjärna av spektraltyp A.
- astroseismologi
- astroseismologi, motsvarigheten till helioseismologi för andra stjärnor än solen, dvs. studiet av stjärnors inre struktur genom observationer av deras oscillationer.
- asymptotiska jättegrenen
- asymptotiska jättegrenen, inom astronomin ett område i HR-diagrammet som ansluter till jättegrenen och utgör dess förlängning mot höga ljusstyrkor och låga temperaturer.
- bariumstjärna
- bariumstjärna, stjärna (vanligen en jättestjärna av spektraltyp G eller K) som uppvisar ovanligt starka spektrallinjer från joniserat barium och andra s.k. s-element, dvs. grundämnen som uppstått genom långsam neutroninfångning.
- Becklin-Neugebauer-objektet
- Becklin–Neugebauer-objektet, astronomisk infrarödkälla belägen i ett stort molekylmoln i närheten av Orionnebulosan.
- bipolära utflöden
- bipolära utflöden, inom astronomin ett materieflöde som utgår i två diametralt motsatta riktningar från en gemensam, centralt belägen källa.
- blanketing
- blanketing, effekten av spektrallinjer på en stjärnas atmosfär.
- blue stragglers
- blue stragglers, benämning på enstaka stjärnor på övre huvudserien (se HR-diagram) i en äldre stjärnhop, där i övrigt utvecklingen fört stjärnor med motsvarande massor till jättegrenen.
- brun dvärg
- brun dvärg, himlakropp med större massa än en stor planet men mindre än en stjärna.
- B-stjärna
- B-stjärna, stjärna av spektraltyp B.
- Chandrasekhar–Schönberg-gränsen
- Chandrasekhar–Schönberg-gränsen, den största möjliga andel av en stjärnas massa som kan förekomma innanför det skal där kärnreaktionerna sker.
- CNO-cykeln
- CNO-cykeln, en serie av kärnreaktioner innefattande kol (C), kväve (N) och syre (O), vilken står för huvuddelen av energiproduktionen i huvudseriestjärnor som är tyngre än solen.
- Cp-stjärna
- Cp-stjärna, chemically peculiar star, stjärna med avvikande kemisk sammansättning hos atmosfären.
- dvärg
- dvärg, astronomisk term, se dvärgstjärna.
- dvärgstjärna
- dvärgstjärna, dvärg, en stjärna som ligger på huvudserien eller under denna i HR-diagrammet.
- Eddingtonluminositet
- Eddingtonluminositet, den ljusstyrka (luminositet) hos en stjärna vid vilken det utåtriktade strålningstrycket på materien balanserar tyngdkraftens acceleration inåt mot stjärnans centrum.
- Bengt Edlén
- Edlén, Bengt, 1906–93, fysiker, professor vid Lunds universitet 1944–73.
- effektiv temperatur
- effektiv temperatur, ett inom astrofysiken centralt temperaturbegrepp.
- egenfärg
- egenfärg, inom astronomin den färg (eller det färgindex) en stjärna har innan strålningen från den påverkats av interstellär materia.
- egenrörelse
- egenrörelse, en himlakropps (stjärnas) vinkelrörelse över himlen relativt ett fast referenssystem.
- ekvivalentbredd
- ekvivalentbredd, mått på en spektrallinjes styrka i ett spektrum t.ex. från en stjärna.
- Eta Carinae
- E´ta Cari´nae, η Carinae, oregelbundet variabel stjärna i stjärnbilden Kölen (latin Carina) i södra Vintergatan.
- fixstjärnor
- fixstjärnor, gammal benämning på de himlakroppar vilkas inbördes lägen syns oföränderliga (i motsats till exempelvis planeter och kometer), numera benämnda enbart stjärnor.
- fotosfär
- fotosfä´r, den del av en stjärnas atmosfär som ljuset huvudsakligen utsänds ifrån.
- fraunhoferska linjerna
- fraunhoferska linjerna, de mörka linjer som upptäcktes i solens spektrum av Joseph von Fraunhofer 1814 och i andra stjärnors spektra 1823.
- F-stjärna
- F-stjärna, stjärna av spektraltyp F.
- fältstjärna
- fältstjärna, stjärna som på himlen ligger i närheten av ett astronomiskt objekt som studeras (t.ex. en stjärnhop) men som inte tillhör objektet fysiskt utan ligger i förgrunden eller bakgrunden.
- färgexcess
- färgexcess, skillnaden mellan en stjärnas observerade färgindex och dess egenfärg, dvs. det färgindex stjärnan antas ha om strålningen från den ej påverkades av interstellärt stoft.
- färgtemperatur
- färgtemperatur, temperaturuppskattning för en stjärnas atmosfär eller annat lysande objekt, som erhålls från mätningar av energiutstrålningen vid två (eventuellt flera) olika våglängder i spektret, t.ex. genom bestämning av färgindex för objektet.
- G-stjärna
- G-stjärna, stjärna av spektraltyp G.
- Harvardklassifikationen
- Harvardklassifikationen, system för klassifikation av stjärnors spektra, upprättat vid Harvard College Observatory (Harvarduniversitetets observatorium) i början av 1900-talet av Edward Pickering och Annie J. Cannon.
- heliumflash
- heliumflash, den händelse när temperaturen blivit så hög i en stjärnas inre (ca 100 miljoner grader) att heliumatomernas kärnor plötsligt börjar slås samman till kolkärnor, varvid stora mängder energi frigörs.
- Herbig–Haro-objekt
- Herbig–Haro-objekt, liten, diffus nebulosa av en typ som först uppmärksammades av den amerikanske astronomen George Herbig (född 1920) och den mexikanske astronomen Guillermo Haro (1913–88) på 1950-talet.
- Hertzsprung-luckan
- Hertzsprungluckan, ett stjärnfattigt område i HR-diagrammet mellan huvudserien och jättegrenen.
- Hertzsprung–Russell-diagram
- Hertzsprung–Russell-diagram, astronomiskt begrepp, se HR-diagram.
- H- och K-linjerna
- H- och K-linjerna, två starka absorptionslinjer från joniserat kalcium i solens och många andra stjärnors spektra vid våglängderna 396,8 nm (H) respektive 393,4 nm (K).
- horisontalgrenen
- horisontalgrenen, inom astronomin en sekvens som ligger närmast horisontellt tvärs över HR-diagrammet vid en absolut magnitud mellan 0 och 1.
- HR-diagram
- HR-diagram, Hertzsprung–Russell-diagram, diagram där stjärnors absoluta magnitud eller luminositet avsatts mot deras spektraltyp eller något annat mått på yttemperaturen.
- huvudserien
- huvudserien, astronomisk term: den sekvens som löper diagonalt över HR-diagrammet och där en stor del av stjärnorna ligger.
- IMF
- IMF, initial mass function, astronomisk term för den fördelning i massa som stjärnor får när de uppkommer ur interstellär materia.
- insamlingsskiva
- insamlingsskiva, ackretionsskiva, den symmetriska skiva där materia samlas innan den faller vidare in mot en planet, en stjärna eller ett svart hål.
- jonisationstemperatur
- jonisationstemperatur, den temperatur man kan uppskatta för en gasmassa, såsom en stjärnas atmosfär eller en gasnebulosa, genom att bestämma hur stora mängder av olika joner som gasen innehåller.
- järntoppen
- järntoppen, det maximum i fördelningen av mängden av olika tunga grundämnen som uppträder kring järn, se diagram grundämne.
- jätte
- jätte, astronomisk term, se jättestjärna.
