Bläddra:

1–50 av 62 träffar 1 2

albedo
albe´do, reflexionsförmåga, den andel av vinkelrätt infallande ljus som återkastas av en yta eller en kropp.
astrogeologi
astrogeologi, den del av naturvetenskapen som med geologins metoder studerar beskaffenheten hos fast materia, vätskor och gaser i solsystemet utanför jorden, dvs. hos planeter, asteroider, kometer m.m.
astronomisk avståndsbestämning
astronomisk avståndsbestämning, beräkning av avstånd mellan astronomiska objekt.
Bodes lag
Bodes lag, enkel formel för planeternas medelavstånd från solen, se Titius–Bodes lag.
drabant
drabant, äldre benämning på måne eller satellit.
eklips
ekli´ps, förmörkelse (av solen eller månen).
fas
fas, i astronomin benämning på läget i skilda cykliska förlopp.
flygande skuggor
flygande skuggor, ljusfenomen på marken som uppträder strax före och strax efter totaliteten vid en total solförmörkelse.
förmörkelse
förmörkelse, bortskymning av ljuset från en himlakropp orsakad av en annan.
gegenschein
gegenschein, svagt ljussken från området kring solens antipod på stjärnhimlen.
halvskugga
halvskugga, skuggfenomen som uppstår bakom ett föremål som belyses av en utsträckt ljuskälla.
heliopausen
heliopausen (av helio- och paus), heliosfärens yttersta begränsning.
heliosfären
heliosfä´ren, det område kring solen där solvinden dominerar; i dess yttre delar växelverkar solvinden och det interstellära mediet.
icke-gravitationell kraft
icke-gravitationell kraft, samlande term för allt utom gravitationen som påverkar rörelserna hos de mindre himlakropparna i solsystemet.
inre planeter
inre planeter, de planeter vars banor går närmast solen.
interplanetär
interplanetä´r, interplanetarisk, sägs en företeelse vara som hänför sig till rymden mellan planeterna (i solsystemet).
interplanetära mediet
interplanetära mediet, materia i utspridd form som uppfyller rymden mellan planeterna.
interplanetärt plasma
interplanetärt plasma, joniserad gas mellan planeterna i planetsystemet.
interplanetärt stoft
interplanetärt stoft, sammanfattande benämning på små, oftast mikroskopiska partiklar som rör sig i banor kring solen.
Jet Propulsion Laboratory
Jet Propulsion Laboratory, JPL, Pasadena, Kalifornien, grundades 1936, administreras sedan 1958 av California Institute of Technology för NASA.
jordgruppens planeter
jordgruppens planeter, de planeter vars banor går innanför asteroidbältet, dvs.
jordnära objekt
jordnära objekt, småplaneter och kometer i den inre delen av solsystemet, med banor som kan ge nära passager och kollisioner med jorden.
jätteplaneterna
jätteplaneterna, solsystemets fyra största planeter, dvs.
Kant–Laplaces nebularhypotes
Ka´nt–Lapla´ces nebula´rhypote´s, den historiskt viktigaste idén om solsystemets uppkomst.
katastrofteori
katastrofteori, teori för solsystemets uppkomst byggd på antagandet att upprinnelsen var en plötslig, "katastrofal" händelse.
Keplers lagar
Keplers lagar, tre empiriska regler för planeternas rörelser.
kosmogoni
kosmogoni´, läran om världsalltets uppkomst eller skapelse.
kärnskugga
kärnskugga, den del av skuggan bakom ett föremål i vilken ljuskällan är helt bortskymd.
ljusgård
ljusgård, äldre ord för halo, ljusring kring solen eller månen.
medelrörelse
medelrörelse, medelvärdet, n, på vinkelhastigheten i en elliptisk banrörelse hos en planet eller liknande. Medelrörelsen kan beräknas ur omloppstiden P såsom n = 2π / P.
medelrörelseresonans
medelrörelseresonans, samstämmighet eller enkelt heltalsförhållande mellan medelrörelserna hos två kroppar i solsystemet.
måne
måne, naturlig satellit till en planet.
månförmörkelse
månförmörkelse, astronomiskt fenomen som uppstår då månen inträder i jordens skugga.
nebularhypotesen
nebula´rhypotesen, teori om solsystemets uppkomst.
Nemesis
Ne´mesis, benämning på hypotetisk brun dvärg, ett mellanting mellan en planet och en stjärna, i bana kring solen.
oppositionseffekt
oppositionseffekt, påfallande ökning av en himlakropps ljusstyrka då solbelysningen kommer från betraktarens riktning, t.ex. när en planet befinner sig i opposition.
penumbra
penu´mbra, detsamma som halvskugga vid exempelvis mån- och solförmörkelser.
planetsystemet
planetsystemet, det system av planeter, småplaneter, kometer och annat material som omger solen.
polarkalott
polarkalott, område nära en planets poler där vatten eller andra flyktiga ämnen kondenserar som is eller ansamlas i fast form på ytan.
radarastronomi
radarastronomi, astronomisk observationsteknik där radiovågor sänds mot himlakroppar i jordens närhet och ekot analyseras avseende tidsfördröjning, dopplerförskjutning, polarisation m.m.
Rosetta
Rosetta, rymdsond med kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko som slutmål, uppsänd från jorden mars 2004.
rymdväder
rymdväder, tillståndet i rymden, särskilt i jordens närhet, vad avser partikelrörelser och strålning; motsvarigheten till det jordiska vädret, men väsentligen förlagt utanför jordatmosfären.
saroscykeln
sa´roscykeln, en period på 18 år och 11 dygn med vilken sol- och månförmörkelser upprepar sig med mycket stor tillnärmelse.
Zecharia Sitchin
Sitchin, Zecharia, född 1922, palestinsk-amerikansk populärvetenskaplig författare.
skugga
skugga uppstår bakom ett föremål som belyses av en ljuskälla.
solförmörkelse
solförmörkelse, astronomiskt fenomen som uppstår då månen passerar över solskivan.
solnebulosan
solnebulosan, det tillplattade gas- och stoftmoln kring den nybildade solen ur vilket planeter och andra kroppar i solsystemet anses ha bildats enligt Kant–Laplaces nebularhypotes.
solsystemet
solsystemet, solen och dess omgivning, dvs. jorden och de övriga planeterna med sina månar, småplaneter och kometer samt interplanetärt stoft och plasma.
solärterrestra effekter
solä´rterre´stra effekter, samlande benämning på de företeelser på jorden och dess närhet som har sitt ursprung i händelser på solen.
Stardust
Stardust, rymdsond med främsta syfte att föra partiklar från en komet till jorden, uppsänd 1999 av USA:s rymdorganisation NASA.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö