- aberration
- aberration, skenbar förändring i riktningen mot stjärnor och andra himlakroppar till följd av att jorden rör sig i förhållande till himlakropparna med en hastighet som inte är försumbar jämfört med ljushastigheten.
- aftonpunkten
- aftonpunkten, västpunkten, den västliga skärningspunkten mellan horisonten och himmelsekvatorn.
- akronyktisk
- akrony´ktisk, vid nattens början.
- allmän precession
- allmän precession, den sammanlagda effekten av lunisolar- och planetprecession.
- Almagest
- Almage´st, den stora samling av astronomiskt och matematiskt vetande som publicerades i Alexandria omkring år 140 av Klaudios Ptolemaios.
- almukantarat
- almuka´ntarat, detsamma som azimutalcirkel.
- apex
- a´pex , i astronomin den punkt mot vilken en rörelse sker.
- apparent ort
- appare´nt ort, en himlakropps position på himmelssfären, korrigerad så att positionsangivelsen skulle gälla för en hypotetisk observatör i jordens centrum.
- aspekt
- aspekt, synpunkt, synvinkel, sida (av en sak); i astronomin beteckning för det relativa läget mellan två kroppar i solsystemet sett från jorden.
- astrometri
- astrometri´, positionsastronomi, den del av astronomin som behandlar himlakropparnas positioner och rörelser.
- astronomiska koordinater
- astronomiska koordinater används för att ange en himlakropps position (ort) på himmelssfären.
- atmosfärisk refraktion
- atmosfärisk refraktion, ett fenomen som uppstår när ljusstrålar utifrån rymden passerar genom atmosfären.
- azimut
- azimut, den ena koordinaten för en himlakropp i horisontens system.
- azimutalcirkel
- azimutalcirkel, inom astronomin varje cirkel på himmelssfären som är parallell med horisonten.
- barycentriska koordinater
- baryce´ntriska koordina´ter, inom astronomin positions- och hastighetskoordinater hänförda till det betraktade systemets tyngdpunkt, barycentrum.
- Beta
- Beta, eller β, inom astronomin vanligtvis beteckning för den näst ljusaste stjärnan i en stjärnbild, med tillägg av stjärnbildens latinska namn i genitiv.
- bredd
- bredd, koordinat som anger en himlakropps eller en orts vinkelavstånd från ett grundplan.
- cirkumpolär
- cirkumpolä´r, som omger eller kretsar kring en pol, inom astronomin om en himlakropp (t.ex. en stjärna) som, sedd från en viss ort, alltid befinner sig över horisonten.
- dagjämningspunkterna
- dagjämningspunkterna, de båda punkter på himmelssfären där ekliptikan och ekvatorn skär varandra, alltså vårdagjämningspunkten och höstdagjämningspunkten.
- daglig rörelse
- daglig rörelse, den skenbara rörelse över himlen från öster mot väster som himlakropparna uppvisar till följd av att jorden roterar åt motsatt håll.
- deklination
- deklination, en av koordinaterna i ekvatorns system, se astronomiska koordinater.
- deklinationscirkel
- deklinationscirkel, timcirkel, storcirkel på himmelssfären genom en himlakropp och himmelspolerna.
- djurkretsen
- djurkretsen, zodiaken, ett band runt stjärnhimlen längs ekliptikan, dvs. längs solens skenbara årliga bana över himlen.
- egenrörelse
- egenrörelse, en himlakropps (stjärnas) vinkelrörelse över himlen relativt ett fast referenssystem.
- ekliptikan
- ekli´ptikan, solens skenbara bana över stjärnhimlen under årets lopp.
- ekliptikans system
- ekliptikans system, astronomiskt koordinatsystem där grundplanet är ekliptikans plan.
- ekvator
- ekva´tor, skärningslinjen mellan en himlakropps yta och det plan som går vinkelrätt mot rotationsaxeln och genom medelpunkten.
- ekvatorns system
- ekva´torns system, astronomiskt koordinatsystem där grundplanet är jordens ekvatorsplan.
- ekvinoktialkoluren
- ekvinoktia´lkolu´ren, en tänkt cirkel på himlavalvet som går genom de båda dagjämningspunkterna (ekvinoktierna) och himmelspolerna.
- ekvinoktiallinjen
- ekvinoktia´llinjen, fundamental diameter till himmelssfären, skärningslinjen mellan ekliptikans och ekvatorns plan.
- ekvinoktium
- ekvino´ktium, skärningspunkt mellan ekliptikan och himmelsekvatorn.
- elongation
- elongation, sett från jorden vinkeln mellan riktningarna mot en planet (eller månen eller en komet) och solen eller vinkeln mellan en måne och dess huvudplanet.
- epok
- epo´k, avgörande tidpunkt, vändpunkt; utgångspunkt för tideräkning; inom astronomin en noga angiven tidpunkt som används för att definiera astronomiska koordinatsystem.
- första vertikalen
- första vertikalen, inom astronomin den storcirkel som går genom zenit och är vinkelrät mot meridianen.
- galaktiska ekvatorn
- gala´ktiska ekvatorn, storcirkelbåge på himlen som definieras av Vintergatans symmetriplan (galaktiska planet).
- galaktiska planet
- gala´ktiska planet, Vintergatans symmetriplan.
- galaktiska polerna
- gala´ktiska polerna, de två punkter på himmelssfären som är 90 grader norr respektive söder om galaktiska ekvatorn.
- galaktiska systemet
- gala´ktiska systemet, astronomiskt koordinatsystem där grundplanet är galaktiska planet, dvs. Vintergatans symmetriplan.
- geocentrisk ort
- geoce´ntrisk ort, en himlakropps position i ett koordinatsystem där origo förlagts till jordens centrum.
- Greenwichmeridianen
- Greenwichmeridianen, sedan 1884 jordens geografiska nollmeridian för longitudbestämning och tideräkning.
- heliakisk uppgång
- helia´kisk uppgång, en stjärnas uppgång den dag på året då stjärnan för första gången kan ses gå upp före solen på morgonen.
- heliocentrisk ort
- helioce´ntrisk ort, en himlakropps position i ett koordinatsystem där origo förlagts till solens centrum; ekliptikaplanet är vanligtvis fundamentalplan.
- hemisfär
- hemisfär, av grekiska hēmisphairion, av hemi- och sfär), term använd om jordens norra och södra halvklot; den kan också användas (på motsvarande sätt) när det gäller andra himlakroppar eller himmelssfären själv.
- himmelsaxeln
- himmelsaxeln, den tänkta axel kring vilken himlavalvet skenbart roterar till följd av jordrotationen.
- himmelsekvatorn
- himmelsekvatorn, den storcirkel på himmelssfären som utgörs av projektionen av jordens ekvatorsplan.
- himmelsmeridian
- himmelsmeridian eller endast meridian, storcirkel för en ort på himmelssfären genom de båda himmelspolerna och ortens zenit.
- himmelspolerna
- himmelspolerna, de båda punkter i vilka förlängningen av jordens rotationsaxel träffar himmelssfären, norra himmelspolen (nära Polstjärnan) och södra himmelspolen.
- himmelssfären
- himmelssfären, den tänkta sfär med oändligt stor radie, på vilken himlakropparnas lägen projiceras.
- horisont
- horisont, den skenbara gränsen mellan himlavalvet och jordytan.
