Bläddra:

1–50 av 62 träffar 1 2

antropiska principen
antro´piska principen, sammanfattande benämning på olika spekulationer som knyter samman naturlagarnas form och naturkonstanternas värden med människans (och över huvud taget komplexa strukturers) existens i universum.
apeiron
a´peiron, det obegränsade, oändligt utbredda urämne som var alltings upphov enligt den grekiske filosofen Anaximander.
avståndsbestämning
avståndsbestämning, till andra himlakroppar, se astronomisk avståndsbestämning.
Bianchimodell
Bianchimodell, i kosmologin en rumtidsmodell, klassificerad efter vissa gruppteoretiska principer, som introducerades 1897 av italienaren Luigi Bianchi (1865–1928).
big bang
big bang, engelsk benämning på universums födelse, se stora smällen.
Brans–Dicke-kosmologin
Brans–Dicke-kosmologin, kosmologisk teori eller modell för universums utveckling, uppställd av amerikanerna Carl Brans (född 1935) och R.H. Dicke.
bubbeluniversum
bubbeluniversum, en möjlig modell av universum i dess allra största skala.
COBE
COBE, Cosmic Background Explorer, amerikansk astronomisk satellit som uppsändes 1989 för att studera den kosmiska bakgrundsstrålningen i mikrovågs- och infrarödområdet.
Einstein–de Sitter-modellen
Einstein–de Sitter-modellen, teoretisk modell för universums expansion som föreslogs av Albert Einstein och Willem de Sitter i ett arbete 1932.
fasrum
fasrum, ett abstrakt rum som i fysiken används för att beskriva ett systems tillstånd.
Fridman–Lemaître-modeller
Fridman–Lemaître-modeller, modeller för universums utveckling först utarbetade av Aleksandr Fridman (1922) och Georges Lemaître (1927).
Alan H Guth
Guth, Alan Harvey, född 1947, amerikansk teoretisk fysiker, knuten till Massachusetts Institute of Technology (MIT) sedan 1980, professor i fysik där sedan 1989.
heliocentrisk
helioce´ntrisk, med solen som medelpunkt.
Hubblekonstanten
Hubblekonstanten, Hubbleparametern, H0, konstanten i Hubbles lag, dvs. ett mått på hur rödförskjutningens storlek i galaxernas spektra beror av deras avstånd.
Hubbles lag
Hubbles lag, en relation mellan avståndet till en galax (r) och storleken hos rödförskjutningen i dess spektrum (z).
Hubbleåldern
Hubbleåldern, den tid som universum skulle ha funnits om det expanderat med nuvarande hastighet sedan begynnelsen.
inflationsteorin
inflationsteorin, uppblåsningsteorin, hypotesen att universum strax efter stora smällen expanderade mycket snabbt, närmare bestämt exponentiellt.
Klein-Alfvéns kosmologi
Klein–Alfvéns kosmologi, teori för universums struktur.
kosmiska horisonten
kosmiska horisonten, den tänkta sfär i universum med oss i centrum bortom vilken vi i princip inte kan se.
kosmisk bakgrundsstrålning
kosmisk bakgrundsstrålning, kosmiskt bakgrundsbrus, elektromagnetisk strålning från universum som inte kunnat hänföras till enskilda objekt.
kosmisk sträng
kosmisk sträng, materietillstånd som kan ha uppstått i det tidiga universum enligt modellen för stora smällen ("big bang") och vissa partikelfysikteorier.
kosmisk textur
kosmisk textur, utsträckta vakuumdefekter som kan ha bildats i universum med början ca 10-36 s efter stora smällen ("big bang").
kosmiskt kretslopp
kosmiskt kretslopp, det kosmiska kretsloppet, inom astronomin det kretslopp som uppstår när nya stjärnor bildas av gas och stoft som har slungats ut från äldre, "döende" stjärnor.
kosmiskt år
kosmiskt år, tiden för solsystemet att röra sig ett varv i dess omloppsbana runt Vintergatans centrum; ca 225 miljoner år.
kosmografi
kosmografi, beskrivning av kosmos, världsbeskrivning.
Kosmografiska sällskapet i Uppsala
Kosmografiska sällskapet i Uppsala,vetenskapligt sällskap verksamt 1758-ca 1778.
kosmologi
kosmologi, vetenskapen om universums byggnad.
kosmologiska konstanten
kosmologiska konstanten, konstant som Albert Einstein införde i den allmänna relativitetsteorins fältekvationer, ursprungligen för att åstadkomma en modell av ett statiskt universum.
kosmologiska principen
kosmologiska principen, ett antagande att universums struktur ter sig i stort sett likadan för alla observatörer, var de än befinner sig.
kosmologisk rödförskjutning
kosmologisk rödförskjutning, förskjutning av spektrallinjerna mot längre våglängder i galaxers spektra vilken växer med galaxernas avstånd och anses uppstå genom universums allmänna expansion.
kosmos
kosmos, i astronomin det samma som världsalltet, universum.
kritisk densitet
kritisk densitet, i kosmologin den medeldensitet som krävs för att universums fortgående expansion i sinom tid skall vändas genom den inneboende gravitationen och universum åter falla samman i "en stor kross".
Machs princip
Machs princip, hypotes uppställd av Ernst Mach 1883 för att förklara varför kroppar måste accelereras av en kraft för att deras rörelse skall ändras, dvs. varför de har "tröghet".
multiversum
multiversum, föreslagen samling av universum av vilka vårt världsallt bara skulle vara ett av många.
mörk energi
mörk energi, möjlig energiform i universum som i motsats till vanlig materia genererar en repulsiv (bortstötande) gravitationell kraft som ökar med avståndet.
Olbers paradox
Olbers paradox, astronomiskt problem formulerat av bl.a. Edmond Halley och Jean-Philippe Loys de Chéseaux under 1700-talet samt på nytt av Heinrich Wilhelm Olbers 1823.
Saul Perlmutter
Perlmutter, Saul, född 1959, amerikansk astronom, nobelpristagare i fysik 2011.
Adam Riess
Riess, Adam, född 1969, amerikansk astronom, nobelpristagare i fysik 2011.
rymden
rymden, se rymd.
rödförskjutning
rödförskjutning, förskjutning mot längre våglängder (lägre energier, dvs. mot rött i det visuella våglängdsområdet) som ljus eller annan elektromagnetisk strålning undergår.
Brian Schmidt
Schmidt, Brian, född 1967, amerikansk-australisk astronom, nobelpristagare i fysik 2011.
stationära tillståndet
stationära tillståndet, engelska steady state, kosmologisk teori som framlades av de brittiska forskarna Hermann Bondi, Thomas Gold och Fred Hoyle 1948.
steady state
steady state, kosmologisk teori, se stationära tillståndet.
stora attraktorn
stora attraktorn, astronomiskt fenomen som utgörs av en misstänkt utomgalaktisk materiekoncentration i riktning mot stjärnbilden Kentauren.
stora muren
stora muren, i universum en bandliknande ansamling av galaxer som tycks sammanbinda flera stora koncentrationer av galaxer och galaxhopar, s.k. superhopar.
stora smällen
stora smällen, benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes för ca 13,7 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion.
tychoniska systemet
tychoniska systemet, astronomiskt världssystem som föreslogs av Tycho Brahe i hans bok De mundi aeterei ("Om den eteriska världen"; 1588).
universum
universum, kosmos, världsalltet.
uppblåsningsteorin
uppblåsningsteorin, kosmologisk hypotes om en mycket snabb expansionsfas i universums allra tidigaste ögonblick, se inflationsteorin.
uratomen
uratomen, franska l'atome primitif, benämning införd av Georges Lemaître 1931 på det utomordentligt komprimerade tillstånd i vilket universum tänktes vara i begynnelsen.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö