- acrosom
- acroso´m, akroso´m, organell i spetsen på spermier; avger enzymer vid kontakt med äggcellen, vars membran då bryts ned och öppnar vägen för spermien.
- adelfofagi
- adelfofagi´, utvecklingstyp hos marina snäckor, vilken karakteriseras av att endast ett fåtal av de talrika äggen i varje äggkapsel genomgår normal utveckling.
- allantoïs
- alla´ntoïs, urinsäck, en av fosterhinnorna hos kräldjur, fåglar och däggdjur.
- allometri
- allometri´, ett speciellt tillväxtsätt hos ett organ eller en organism.
- ametaboli
- ametaboli´, benämning på utvecklingen hos vissa insekter, t.ex. hoppstjärtar, fjällborstsvansar och löss, där den nykläckta ungen skiljer sig från den fullbildade insekten nästan enbart genom storleken.
- anameri
- anameri´, anamorfos, fenomenet att ett leddjur inte har fullt antal kroppssegment då det kläcks ur ägget utan att nya segment tillförs först under den senare utvecklingen.
- apomixis
- apomi´xis, förökning där en ny individ uppkommer utan meios (reduktionsdelning) och befruktning; jämför automixis.
- arkenteron
- arke´nteron, urtarm, hålighet som bildas vid det tidiga embryots gastrulation och som ger upphov till tarmen och dess bihang.
- arrhenotoki
- arrhenotoki´, typ av partenogenes där obefruktade ägg utvecklas till haploida hanar.
- asexuell fortplantning
- asexuell fortplantning, könlöst fortplantningssätt som förekommer hos både växter och djur.
- autogami
- autogami´, när det gäller djur se självbefruktning, när det gäller växter se självpollination.
- automixis
- automi´xis, meiotisk thelytoki, utveckling av avkomma ur obefruktade ägg som genomgått meios.
- Francis Maitland Balfour
- Balfour, Francis Maitland, 1851–82, brittisk embryolog, professor i Cambridge från 1882; bror till Arthur James Balfour.
- befruktning
- befruktning, konception, den biologiska process då könsceller (spermie och äggcell) förenas och en ny individ börjar bildas.
- Édouard van Beneden
- van Beneden, Édouard, 1846–1910, belgisk embryolog, professor vid universitetet i Liège från 1870; son till Pierre Joseph van Beneden.
- blastopor
- blastopo´r, urmun, öppningen mellan gastrulans hålighet (urtarmen) och omvärlden.
- bulbus cordis
- bu´lbus co´rdis, hjärtbulben, co´nus arterio´sus, den främre avdelningen av hjärtat i ryggradsdjurens embryon.
- chalaza
- chalaza, chalazasträngar, äggsnoddar, två strängar av tät och seg äggvita som i fågelägget bildar ett upphängningssystem för äggulan.
- delamination
- delamination, uppdelning i skikt, den process varvid ett från början homogent embryonalt cellförband delas upp i olika cellskikt.
- determination
- determination, determinering, process i embryot då en cell programmeras, dvs. dess kommande differentiering blir bestämd, innan den visar yttre tecken på differentiering.
- direkt utveckling
- direkt utveckling hos insekter, detsamma som ametaboli.
- diskoidal klyvning
- diskoida´l klyvning (av grek. diskoeidē´s 'skivformig'), den klyvningstyp vid embryots utveckling som förekommer hos djur med gulerika ägg, dvs. fiskar, kräldjur och fåglar.
- ektoderm
- ektode´rm, ektoblast, det yttre groddbladet i djurembryot, ett cellskikt som bildar embryots yttre avgränsning och som differentieras till den färdiga individens hud och nervsystem.
- embryo
- embryo, individ under tidig utveckling från befruktad äggcell.
- embryologi
- embryologi, utvecklingsbiologi, vetenskapen om embryonalutvecklingen hos djuren och om utvecklingen av embryot och fröämnet hos växterna.
- endoderm
- endode´rm, entoderm,, det inre groddbladet i det tidiga djurembryot, ett cellskikt som bildar den färdiga individens tarmepitel, hos ryggradsdjur också bl.a. luftstrupe och lungor, lever, bukspottkörtel, sköldkörtel, thymus, urinblåsa och urinrör samt slida.
- epiblast
- epibla´st, cellskikt i det tidiga embryot hos kräldjur och fåglar (hos vilka embryot genomgår diskoidal klyvning) och hos däggdjur (hos vilka det uppstår en embryonalplatta).
- epidermal tillväxtfaktor
- epiderma´l tillväxtfaktor, EGF, en av många faktorer som reglerar celldelning i vävnader hos människan och däggdjur, i bl.a. epidermis och epitel, dvs. i ytliga lager i hud och slemhinnor.
- epimeri
- epimeri´, epimorfos, fenomenet att ett leddjur har fullt antal kroppssegment redan då det kläcks ur ägget.
- erektion
- erektion, resning, ansvällning, förstoring av vissa kroppsdelar, t.ex. bröstvårtor, penis och klitoris.
- fekunditet
- fekundite´t, inom biologi en organisms potentiella fortplantningskapacitet, dvs. den maximala mängd ägg och ungar, grobara frön eller sporer som produceras under gynnsammast tänkbara förhållanden.
- fertilitet
- fertilite´t, biologisk term: fruktsamhet (förmåga att alstra livsduglig avkomma) eller fruktbarhet.
- fetus
- fe´tus, vetenskaplig term för foster, dvs. den ofödda avkomman hos däggdjur.
- fiskar
- fiskar, Pi´sces, sammanfattande benämning på vattenlevande, gälandande djur i klasserna pirålar, nejonögon, broskfiskar och benfiskar.
- flerfostrighet
- flerfostrighet betyder att livmodern vid graviditet innehåller mer än ett foster.
- fortplantning
- fortplantning, förökning, reproduktion, alstrandet av avkomma – de levande organismernas främsta kännemärke.
- foster
- foster, den ofödda avkomman hos däggdjur.
- fullständig förvandling
- fullständig förvandling, holometaboli, utvecklingen hos de insekter som har ett inaktivt vilstadium, en puppa, inskjutet mellan larvstadium och fullbildad insekt (imago).
- fåglar
- fåglar, A´ves, klass ryggradsdjur med drygt 9 000 nu levande arter.
- fördröjd implantation
- fördröjd implantation, fördröjd inplantation eller fördröjd fosterutveckling, innebär att det tidiga embryot (blastocysten) hos vissa däggdjur ej genast fäster sig (implanteras) i livmodersslemhinnan.
- förpuppning
- förpuppning, förvandling från larv till puppa hos insekter med fullständig förvandling.
- förvandling
- förvandling, hos djur detsamma som metamorfos.
- förökning
- förökning, oftast detsamma som fortplantning.
- gamet
- game´t, könscell.
- gametogami
- gametogami´, den vanligaste formen av könlig fortplantning hos encelliga organismer, t.ex. flagellater och flertalet coccidier.
- gamont
- gamo´nt, hos encelliga organismer den modercell som producerar könsceller (gameter).
- gamontogami
- gamontogami´, form av könlig fortplantning hos encelliga organismer, i vilken gametmodercellerna (gamonterna) förenas innan de producerar gameter (könsceller) eller gametkärnor; de senare förenas i sin tur till en zygot eller sporont.
- gastrulation
- gastrulation (nylat. gastrula´tio), bildande av gastrula.
