Bläddra:

1–50 av 72 träffar 1 2

aktivitetsrytm
aktivitetsrytm, den regelbundna växling mellan aktivitet och vila som kännetecknar många organismer.
anabios
anabios, kryptobios, företeelsen att organismer till följd av ogynnsamma yttre förhållanden intar ett helt inaktivt tillstånd, åtföljt av vattenförlust och extremt låg ämnesomsättning.
asynkron
asynkro´n, icke samtidig, dvs. motsatsen till synkron.
balansorgan
balansorgan, se jämviktsorgan.
biocybernetik
biocybernetik, vetenskapen om biologiska styrnings- och regleringsmekanismer sedda från reglerteknisk synpunkt.
biologisk klocka
biologisk klocka, hos levande organismer en cellulär mekanism med regelbunden rytmisk aktivitet oberoende av förändringar i organismens miljö.
biologisk rytm
biologisk rytm, biorytm, biologisk svängning, rytmiskt varierande biologisk funktion, t.ex. kroppstemperatur, sömnmönster, bladrörelser och antalet lämlar i fjällområdena.
biologisk svängning
biologisk svängning, se biologisk rytm.
biorytm
biorytm, se biologisk rytm.
Erwin Bünning
Bünning, Erwin, 1906–90, tysk biolog, professor vid bl.a. universitetet i Tübingen.
cirkadiansk rytm
cirkadia´nsk rytm, cirkadisk rytm, dygnsrytm, en biologisk rytm med en periodlängd av ca 24 timmar.
cirkalunar rytm
cirkaluna´r rytm, en biologisk rytm med en periodlängd av omkring en synodisk månad, dvs. tiden från fullmåne till fullmåne eller 29,5 dygn.
cirkannuell rytm
cirkannue´ll rytm, årsrytm, en biologisk rytm med en periodlängd av ca 1 år.
cirkasemilunar rytm
cirkasemiluna´r rytm, rytm hos organismer med en period av ungefär 14,8 dygn, dvs. en halv synodisk månad.
cirkatidal rytm
cirkatida´l rytm, biologisk rytm med en period av ca 12,4 timmar, svarande mot tiden mellan de båda högvattnen under ett dygn.
cykel
cykel, periodisk förändring i ett ekosystem, t.ex. årstidsväxling.
desynkronisering
desynkronisering, förhållandet att olika förlopp (eller samma förlopp hos olika system) kommer i otakt.
diapaus
diapaus, hos djur en period av avstannad tillväxt och utveckling, vilken nästan alltid innebär att djuret också faller i dvala (inaktivt tillstånd) med sänkt andning och ämnesomsättning.
dvala
dvala, tillstånd av inaktivitet med nedsatta livsfunktioner.
dygnsrytm
dygnsrytm, rytm med en period av ca 24 timmar.
ekolokalisering
ekolokalisering (jfr eng. echolocation), ekopejling, metod för att navigera, undvika hinder och lokalisera bytesdjur med hjälp av ljud; används av bl.a. fladdermöss och delfiner.
ekopejling
ekopejling (hos djur), se ekolokalisering.
estivation
estivation, sommardvala, zoologisk term som innebär att djur klarar sig genom perioder av svår torka och hetta genom att uppsöka mikroklimatiskt gynnsamma platser och ofta inträda i ett dvalliknande tillstånd efter att ha reducerat vätskeförlusterna genom någon typ av inkapsling.
fenologi
fenologi´ 'visa (sig)', 'uppenbara' och -logi´a '-lära', '-vetenskap', av lo´gos 'ord'), vetenskapen om hur årstidsväxlingarna återverkar på växt- och djurlivets periodicitet.
fotoperiodism
fo´toperiodism, styrning av fysiologiska reaktioner genom längden hos dygnets ljus- och mörkerperioder (dag respektive natt).
free-running rhythm
free-running rhythm (eng.), frilöpande period.
frilöpande period
frilöpande period, perioden hos en svängning som "löper fritt", dvs. inte påverkas av några yttre signaler som förändrar den naturliga perioden.
fåglar
fåglar, A´ves, klass ryggradsdjur med drygt 9 000 nu levande arter.
färgseende
färgseende, förmågan att uppfatta och skilja färger från varandra (jämför färgperception).
Ewald Hering
Hering, Ewald, 1834–1918, tysk fysiolog, professor i Wien 1865–70, i Prag 1870–95 och i Leipzig från 1895.
hibernation
hibernation, vinterdvala, dvalliknande tillstånd hos däggdjur som med sänkt kroppstemperatur och ämnesomsättning klarar sig genom vintern, dvs. undgår kyla och födobrist.
infradiansk rytm
infradia´nsk rytm, infradian rytm, en vanligen biologisk rytm med en frekvens av mindre än en svängning per dygn.
inre klocka
inre klocka, se biologisk klocka och cirkadiansk rytm.
jämviktsorgan
jämviktsorgan, statiska organ, balansorgan, sinnesorgan som registrerar kroppens läge i relation till tyngdkraften.
kritisk period
kritisk period, begränsad tidsperiod i en individs tidiga utveckling under vilken betingelserna för inlärning är speciellt gynnsamma.
kryptobios
kryptobios, detsamma som anabios.
känsel
känsel, känselsinne, det kanske mest ursprungliga av djurens sinnen.
känselsinne
känselsinne, se känsel.
ljusreceptor
lju´srece´ptor, molekyl eller cell som absorberar ljus, detsamma som fotoreceptor.
luktorgan
luktorgan, se luktsinne.
luktsinne
luktsinne, kemiskt sinne som verkar framför allt på avstånd; det andra kemiska sinnet, smaksinnet, används på korta avstånd.
lunarperiodicitet
luna´rperiodicite´t, detsamma som månadsrytm.
melatonin
melatoni´n, ett hormon, en amin som bildas från serotonin, huvudsakligen i tallkottkörteln, och avges till blodet.
molekylär klocka
molekylär klocka, evolutionär klocka, den hastighet med vilken mutationer, förändringar i en gens DNA-sekvens, ansamlas.
månadsrytm
månadsrytm, lunarperiodicitet, biologisk rytm med en period av ca 1 månad.
refraktärperiod
refraktä´rperio´d, inom biologi en tidsperiod under vilken en retning inte utlöser förväntad reaktion hos en cell eller en organism.
retning
retning, stimulus, en sådan påverkan på en organism från omgivningen som om den är av tillräcklig styrka leder till en reaktion (ett aktivt "svar" av något slag).
rytm
rytm, regelbunden växling mellan starkare och svagare moment i återkommande förlopp av olika slag; i synnerhet upplevelsen av denna växling.
sinne
sinne, förmåga att omvandla fysiska eller kemiska retningar till syn-, hörsel-, känsel-, lukt- eller smakupplevelser.
sinnesorgan
sinnesorgan, receptororgan, organ som informerar människans och andra djurs nervsystem om förändringar i den yttre eller inre miljön.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö