Bläddra:

1–50 av 301 träffar 1 2 3 4 ... 7

abiotisk
abio´tisk, ord som används om icke-levande inslag i vår värld, såsom berg, luft och vatten, och om processer som inte åstadkoms av levande varelser.
abundans
abunda´ns, antal individer av en art; riklig tillgång, överflöd; som ekologisk term: talrikhet, individantal, populationstäthet, (ymnig) förekomst.
acklimatisering
acklimatisering, inom biologin den process varvid en organisms fysiologiska funktioner (t.ex. enzymsystem) modifieras som reaktion på ändrade omvärldsbetingelser, t.ex. temperatur och salthalt.
adaptation
adaptation, ärftlig egenskap i en organisms byggnad, livsprocesser och beteende som ökar denna individs överlevnadsförmåga och ytterst dess fortplantningsframgång (fitness).
adaptiva egenskaper
adapti´va egenskaper, egenskaper som har uppkommit genom adaptation.
aggregation
aggregation, inom ekologin förhållandet att djurindivider samlas på grund av gemensam dragning till en viss plats eller en viss födokälla utan att det finns eller uppstår någon egentlig social relation mellan dem.
aktuell produktivitet
aktuell produktivitet, ekologisk term: den hastighet varmed vid en viss tidpunkt biomassa produceras i en population, ett växt- eller djursamhälle eller ett ekosystem; mäts i energi (joule) eller massa (gram) per tidenhet.
Ambio
Ambio, tvärvetenskaplig, engelskspråkig tidskrift utgiven av Vetenskapsakademien sedan 1972, från 1989 med åtta nummer per år.
anagenes
anagene´s, gradvis förändring av en art eller population, ofta som svar på förändringar i miljön; kan leda till artbildning.
anpassning
anpassning, biologiskt begrepp: de egenskaper som gör individen lämpad för de särskilda levnadsbetingelser den lever under.
anrikning
anrikning, ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom biologin en ökning av koncentrationen av ett ämne i organismen genom att ämnet tillförs fortare än det bryts ned, sönderfaller eller utsöndras.
anrikning
anrikning, ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom radioekologin en ökning av koncentrationen av ett radioaktivt ämne i en näringskedja, vilket är av betydelse för bedömning av riskerna från radioaktiva ämnen i naturen.
ansvarsart
ansvarsart, art som en region eller en nation har speciellt ansvar för, eftersom arten har en stor del av sin population inom detta område.
antalspyramid
antalspyramid, i ekologin en ofta grafiskt framställd fördelning av antalet individer inom olika ålders- eller storleksklasser; se ålderspyramid.
arealkrav
area´lkrav, den yta som ett par eller en reproducerande grupp djur behöver för att föröka sig framgångsrikt.
artselektion
artselektion innebär att de individer (ibland arter) som är bäst anpassade till sin miljö har störst chans att överleva.
artspecifik
artspecifik är en egenskap, om den kännetecknar en enda art.
Askölaboratoriet
Askölaboratoriet, fältstation för Östersjöforskning, grundad 1961.
autekologi
autekologi´, den del av ekologin som sysslar med den enskilda artens beroende av sin miljö.
batypelagisk fauna
batypela´gisk fauna, de djur som lever i det fria havsvattnet, pelagialen, på vattendjup som är större än 1 000–2 000 m (den batypelagiska zonen eller abyssala regionen).
begränsande faktor
begränsande faktor, ekologisk benämning på den omvärldsfaktor som vid ett visst tillfälle sätter en gräns för en populations numerära tillväxt eller biomassaproduktion.
betestryck
betestryck, den grad av inverkan betesdjuren har på den mark där de betar, vilket bestäms av hur mycket vegetation det finns och hur många djur som betar.
bioackumulation
bioackumulation innebär att koncentrationen av ett visst ämne i en organism ökar genom att det upptas fortare än det kan nedbrytas, sönderfalla eller utsöndras.
biocenos
biocenos, biocoenos, biosamhälle, livssamhälle, organismsamhälle, inom biologin ett ekosystems samtliga organismer, de som lever och verkar tillsammans.
biodegradering
biodegradering, nedbrytning av materia i enkla beståndsdelar genom biologiska processer.
biodiversitet
biodiversitet, detsamma som biologisk mångfald.
biodiversitetsinformatik
biodiversitetsinformatik, forsknings- och teknikområde som studerar och utvecklar datorbaserad lagring och användning av data och information om biologisk mångfald.
biofilm
biofilm, skikt av mikroorganismer som lever endera på en mer eller mindre solid yta som är i kontakt med vatten (eller fuktig luft) eller på en vätskeyta.
biogeokemi
biogeokemi, läran om hur biologiska och geokemiska processer påverkar grundämnenas kretslopp i naturen, i både tid och rum.
biogeokemiska kretslopp
biogeokemiska kretslopp, den globala omsättningen av grundämnena i naturen, deras tillstånd och förändringar i atmosfär, biosfär, hydrosfär, pedosfär och litosfär.
biogeokemisk balans
biogeokemisk balans, biosfärens förmåga att balansera globala geokemiska förändringar.
bioklimatologi
bioklimatologi, studiet av klimatets inflytande på de levande organismernas levnadsförhållanden, utbredningsmönster och utbredningsförändringar.
biologi
biologi, vetenskapen om de levande organismerna; av tradition inbegrips dock inte de medicinska och agrikulturella vetenskaperna.
biologisk cykel
biologisk cykel, biologiskt förlopp som etappvis vänder åter till ett utgångsläge.
biologisk indikator
biologisk indikator, se bioindikator.
biologisk mångfald
biologisk mångfald, biodiversitet, artrikedom, genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem.
biologisk nedbrytning
biologisk nedbrytning av växt- och djurrester sker genom verkan av nedbrytande organismer.
biologisk primärproduktion
biologisk primärproduktion, produktion av ny biomassa genom växternas fotosyntetiska (i mindre utsträckning bakteriernas kemosyntetiska) assimilation av koldioxid samt genom växternas assimilation av kvävgas och andra oorganiska ämnen.
biologisk station
biologisk station, anläggning för biologisk forskning i fält.
biomagnifikation
biomagnifikation, innebär att vissa substanser som transporteras i en näringskedja via födan (t.ex. från växter via växtätare till predatorer) ökar i koncentration med varje länk i kedjan.
biomassa
biomassa, vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område.
biometeorologi
biometeorologi, vetenskapen om vädrets inverkan på levande organismer.
biometri
biometri´, studiet av levande organismer med hjälp av matematisk-statistisk bearbetning av mätvärden.
biosfär
biosfär, se biosfären.
biosfären
biosfä´ren, den totala massan av levande organismer inom litosfären, hydrosfären och atmosfären.
biosfären
biosfä´ren, sammanfattande benämning på de delar av jorden där liv kan förekomma.
biotisk potential
biotisk potential, den maximala naturliga förökningstakten hos en organismpopulation som befriats från t.ex. resursknapphet, konkurrens och dödlighet genom predatorer.
biotyp
bioty´p, föråldrad beteckning för en grupp genetiskt identiska individer.
BOD
BOD, förkortning av engelska biochemical oxygen demand, biokemisk syreförbrukning.
brandgynnad
brandgynnad, om art som ökar efter bränder i skog och annan vegetation.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 7

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö