- abyssala regionen
- abyssa´la regionen, abyssa´la zonen, abyssa´len, sammanhängande region i alla världshav.
- afotiska zonen
- afotiska zonen, den del av havet där dagsljusintensiteten är otillräcklig för växternas fotosyntes.
- Lars Afzelius
- Afzelius, Lars, 1936–2001, marinzoolog, föreståndare för Tjärnö marinbiologiska laboratorium från 1975; jämför släktartikel Afzelius.
- Alexander Agassiz
- Agassiz, Alexander, 1835–1910, amerikansk marinzoolog av schweizisk börd, son till Louis Agassiz.
- algblomning
- algblomning, vattenblomning, hög produktion av planktonalger eller bakterier i hav, sjöar och andra vattensamlingar.
- algodling
- algodling, odling av mikroalger (växtplankton) och makroalger (tång).
- arkibentalen
- arkibenta´len, den del av den bentiska zonen, bentalen, som ligger mellan kontinentsockelns yttre gräns och 1 000 m djup.
- Carl Aurivillius
- Aurivi´llius, Carl, 1854–99, marinzoolog, docent i Uppsala 1883; jämför släktartikel Aurivillius.
- azoisk zon
- azo´isk zon, en livlös zon som den brittiske biologen Edward Forbes på 1840-talet antog finnas på mer än 600 m djup i havet p.g.a. den syrebrist som han förutsatte råda där.
- barlast
- barlast, ballast, ursprungligen sådan fartygslast av sten, sandsäckar eller järn som endast syftade till att ge fartyget erforderlig stabilitet.
- batyal
- batya´l, i marin geologi definierat som hörande till eller bildad i havet på djup mellan ca 130 och 4 000 m, dvs. i den hemipelagiska zonen, motsvarande kontinentalbranten och kontinentalsluttningen.
- batypelagisk fauna
- batypela´gisk fauna, de djur som lever i det fria havsvattnet, pelagialen, på vattendjup som är större än 1 000–2 000 m (den batypelagiska zonen eller abyssala regionen).
- Pierre Joseph van Beneden
- van Beneden, Pierre Joseph, 1809–94, belgisk marinzoolog, professor vid universitetet i Leuven från 1835 till sin död.
- bentalen
- benta´len, bentiska zonen, den biologiska bottenvärlden i hav och insjöar.
- bentisk
- bentisk, term som vanligen används om organismer som lever på eller i närheten av bottnen i hav och insjöar.
- bentos
- be´ntos, samlingsnamn på de växter och djur som lever på eller i närheten av bottnen i hav och insjöar.
- biokemisk syreförbrukning
- biokemisk syreförbrukning, engelska biochemical oxygen demand, BOD, en av flera parametrar vid bedömningen av renhetsgraden hos vatten.
- biologisk syreförbrukning
- biologisk syreförbrukning, försvinnandet av syre från vatten p.g.a. syreförbrukande mikroorganismer.
- boreala regionen
- borea´la regionen, inom marin djurgeografi (enligt Sven Ekmans indelning av kustvattnens djurtyper) den region som ligger mellan den arktiska i norr och den varmtempererade i söder.
- bottenfauna
- bottenfauna, djurlivet i eller på bottnen i hav, sjöar, floder och bäckar.
- bottenhuggare
- bottenhuggare, redskap som används när man vill veta antalet djur per ytenhet på bottnar i sjöar och hav.
- bottenskrapa
- bottenskrapa, redskap som med en lång lina, oftast efter en båt, släpas längs bottnen i hav och sjöar för insamling av växter och djur.
- Rachel Carson
- Carson, Rachel, 1907–64, amerikansk marinbiolog och författare.
- Coalition Clean Baltic
- Coalition Clean Baltic, CCB, samarbetsorgan för miljöorganisationer i länderna runt Östersjön, bildat i Helsingfors 1990.
- Deep-Scattering Layer
- Deep-Scattering Layer, DSL, oceanografisk term, detsamma som fantombotten.
- detritus
- detri´tus, större och mindre fragment av växter och djur vilka i samband med eller efter sönderdelningen avsatts i vatten.
- djuphavsfauna
- djuphavsfauna, djurlivet i havet nedanför kontinentalsockeln.
- djuphavsfiskar
- djuphavsfiskar, de fiskar som finns på mer än 100 m djup i haven.
- djuphavsoas
- djuphavsoas, område i djuphavet där tillförsel av kemiskt bunden men för bakterier tillgänglig energi leder till en uppblomstring av det annars mycket fattiga djurlivet.
- djuphavssediment
- djuphavssediment, pela´giska sediment, marina sediment bestående av rester av organismer som producerats främst i eller nära havsytan, av mineral och bergartsfragment från land och vulkaner samt av substanser som bildats på avlagringsplatsen (järn- och mangannoduler, fosforiter, zeoliter etc.).
- djuphavszonen
- djuphavszonen, havsbottnen under kontinentalsockelns yttre gräns på ca 200 meters djup.
- djurplankton
- djurplankton, zooplankton, djur som lever i den fria vattenmassan (söt- eller saltvatten) och som mer eller mindre passivt förs runt med strömmar.
- David Dyrssen
- Dyrssen, David, 1922–2011, kemist, professor i analytisk kemi vid Göteborgs universitet 1963–88; jämför släktartikel Dyrssen.
- dysfotiska zonen
- dysfo´tiska zonen, mindre vanligt namn på havets pelagiska skymningszon (batyalen i marinbiologisk mening), belägen mellan den solbelysta (eufotiska) och den på ett djup av ca 1 000 m begynnande totalmörka (abyssala) zonen.
- enalid
- enali´d, fanerogamart tillhörande det växtsamhälle som finns på sand- och lerbottnar i havet.
- epifauna
- epifauna, de djur som lever ovanpå ett substrat, till skillnad mot infauna, djur som lever nedgrävda eller inborrade i ett substrat.
- epilitoralen
- epilitora´len, bältet ovanför den egentliga stranden (eulitoralen), vilket påverkas av enbart exceptionella högvatten eller mycket höga vågor men oftare av stänk vid stormar, vid havet också av saltpartiklar.
- epipelagialen
- epipelagia´len, den del av en vattenmassa i ett hav eller en sjö där det normalt förekommer fotosyntetiserande organismer.
- epiplankton
- epipla´nkton, växt- och djurplankton som lever i havets epipelagiska zon, dvs. mellan vattenytan och ned till 200 meters djup.
- eufotiska zonen
- eufotiska zonen, fotiska zonen, det övre, belysta vattenskiktet i en sjö eller i havet, i vilket fotosyntes äger rum.
- eulitoralen
- eulitora´len, övre delen av den bentiska litoralzonen, dvs. strandzonen.
- eutrofiering
- eutrofie´ring, utveckling mot mera näringsrika förhållanden, oavsett om detta beror på en naturlig utveckling eller om förhållandena orsakats av människan.
- fantombotten
- fantombotten, deep-scattering layer, utbredda, horisontella skikt i havet i vilka ansamlingar av organismer ger utslag på ekolod.
- filtrerare
- filtrerare, djur som i vatten livnär sig av små eller mikroskopiskt små organismer, vilka de silar ur vattnet med hjälp av t.ex. cilieförsedd tentakelkrona, ombildade extremiteter, nätformig vävnad eller ett självfabricerat slemnät.
- fiskerihydrografi
- fiskerihydrografi, vetenskap som ägnar sig åt sambandet mellan å ena sidan fisken och dess föda och å andra sidan den fysikalisk-kemiska miljön.
- fotiska zonen
- fotiska zonen, annat namn på eufotiska zonen.
- fytoplankton
- fytoplankton, plankton som utgörs av alger och vissa bakterier.
- förstrand
- förstrand, den del av en havsstrand som bearbetas av vågor.
- geolitoral
- ge´olitora´l, landstrand, den del av en strand som visserligen översvämmas men endast under kortare tid och därför övervägande har landkaraktär.
