Bläddra:

1–50 av 1,151 träffar 1 2 3 4 ... 24

ACE
ACE, enzym; se angiotensin converting enzyme.
acetylkolin
acety´lkoli´n, signalsubstans, neurotransmittor, i nervsystemet, en ester av ättiksyra (acetat) och kolin; den skiljer sig från flertalet andra signalsubstanser genom att inte bildas från en aminosyra.
acidos
acido´s, sjuklig förändring i kroppsvätskornas sammansättning med ökning av aciditeten (lågt pH).
acrosom
acroso´m, akroso´m, organell i spetsen på spermier; avger enzymer vid kontakt med äggcellen, vars membran då bryts ned och öppnar vägen för spermien.
Acta Physiologica Scandinavica
A´cta Physiolo´gica Scandina´vica, tidigare Skandinavisches Archiv für Physiologie, tidskrift, grundad 1889 av Frithiof Holmgren.
adhesion
adhesion, vidhäftning: term inom immunologin.
adrenerga receptorer
adrenerga receptorer, komplexa proteiner som finns på utsidan av cellmembranet hos många celler; jämför receptor.
aerob
aerob sägs en process eller organism vara som fordrar tillgång till fritt syre.
Björn Afzelius
Afzelius, Björn, 1925–2008, zoolog, professor i biologisk ultrastrukturforskning vid Stockholms universitet från 1968; jämför släktartikel Afzelius.
agammaglobulinemi
agammaglobulinemi´, mycket låg nivå av immunglobuliner, dvs. antikroppar, i blodet.
agens
a´gens, verksam eller utlösande faktor, inom medicinen vanligen smittämne (infektiös agens).
agglutinin
agglutini´n, antikropp som kan ge agglutination, dvs. orsaka sammanklumpning av t.ex. blodkroppar eller bakterier.
agonist
agonist, benämning på en substans, t.ex. ett läkemedel, som binds till en receptor på ytan av en cell och därvid utlöser någon form av aktivitet i cellen.
AHF
AHF, förkortning av antihemofilifaktor, en av blodets koagulationsfaktorer.
aids
aids, Acquired Immune Deficiency Syndrome, sjukdom hos människa som orsakas av humant immunbristvirus (se HIV), ett virus i familjen retrovirus som angriper T-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
aktin
akti´n, fiberprotein som finns i alla celler hos eukaryoter (hos prokaryoter finns proteiner med viss strukturlikhet och liknande funktion).
aktiv transport
aktiv transport, transport av molekyler genom ett biologiskt membran, varvid en skillnad i koncentration bildas mellan de två lösningar som omger membranet.
akutfasprotein
aku´tfasprotein, akutfasreaktant, protein i blodet som kraftigt ökar i koncentration när kroppen drabbas av en akut åkomma eller skada med starkt inslag av inflammatorisk reaktion, dvs. med feber, smärtor, ömhet m.m.
aldosteron
aldostero´n, steroidhormon i gruppen mineralkortikoider (se kortikosteroider) som bildas i binjurebarken.
alfaadrenerga receptorer
a´lfaadrene´rga receptorer, α-adrenerga receptorer, detsamma som alfareceptorer.
alfainterferon
a´lfainterfero´n, α-interferon, interferon alfa, grupp av interferoner.
alfareceptorer
alfareceptorer, α-receptorer, alfaadrenerga receptorer, huvudtyp av adrenerga receptorer.
alimentär
alimentä´r, som har med föda att göra.
alkalos
alkalo´s, tillstånd med minskad surhet (ökat pH) i blodet.
alkoholomsättning
alkoholomsättning, omvandlingen i kroppen av alkohol (etanol eller metanol) till koldioxid och vatten.
ALS
ALS, förkortning av immunserumet antilymfocytserum eller nervsjukdomen amyotrofisk lateralskleros.
amöboid rörelse
amöboi´d rörelse, cellers förflyttning med hjälp av pseudopodier, dvs. tillfälliga cellutskott som sträcks ut i rörelseriktningen under kompenserande indragningar i motsatt ände.
anabolism
anabolism, processer i levande celler som leder till syntes (bildning) av komplexa föreningar från enkla föreningar, t.ex. syntesen av proteiner från aminosyror.
anaerob
anaerob sägs en process eller organism vara som inte fordrar tillgång till fritt syre.
anafylatoxiner
anafylatoxi´ner, ämnen som bildas vid aktivering av komplementsystemet i form av fragment från aktiverade proteiner (faktorer) ingående i detta system.
anatoxin
anatoxi´n, detsamma som toxoid, dvs. ett oskadliggjort gift som används vid vaccinationer.
andning
andning, respiration, term som vanligen avser yttre andning, dvs. transport av syrgas in i och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden.
andningskedja
andningskedja, elektrontransportkedja, en serie av proteinkomplex med enzymer som katalyserar delsteg vid oxidationen av substanser i cellandningen (jfr andning).
andningskvot
andningskvot, respiratorisk kvot, RQ, kvoten mellan koldioxidproduktion och syrgaskonsumtion (båda i mol/min) vid andning under stabila förhållanden.
anergi
anergi, avsaknad av normalt cellulärt immunförsvar.
angiogenes
angiogenes, neovaskularisering, vaskularisation, vaskularisering, nybildning av blod- och lymfkärl från tidigare existerande normala kärl samt de mekanismer som styr denna process.
angiotensin
angiotensi´n, peptider som ingår i renin–angiotensin–aldosteron-systemet.
angiotensin converting enzyme
angiotensin converting enzyme, ACE, enzym som katalyserar omvandlingen av angiotensin I till angiotensin II, ett hormon i renin–angiotensin–aldosteron-systemet.
antiflogistikum
antiflogistikum, pluralis antiflogistika, inflammationsdämpande och smärtstillande medel.
antigen
antige´n, för kroppen främmande ämne som framkallar en reaktion hos kroppen.
antigenskifte
antigenskifte, kraftig förändring av ytegenskaper hos sjukdomsalstrande mikroorganismer vilken har till följd att tidigare förvärvad immunitet hos värden inte längre ger skydd.
antihemofilifaktor
antihemofili´faktor, AHF, factor VIII eller VIII:C, det blodprotein som inte fungerar normalt vid klassisk blödarsjuka (se hemofili A).
antikoagulantia
antikoagula´ntia, ämnen som förhindrar blodets normala koagulation; se antikoagulationsbehandling.
antikoagulationsbehandling
antikoagulationsbehandling, förebyggande och behandling av blodpropp med läkemedel som hämmar blodets koagulationsförmåga, antikoagulantia.
antikropp
antikropp, immunglobulin, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen, antigener.
antilymfocytserum
antilymfocy´tse´rum, ALS, immunserum som framställts i en djurart mot en annan arts vita blodkroppar av lymfocyttyp.
antipyretikum
antipyre´tikum, pluralis antipyretika, läkemedel med febernedsättande, vanligen också smärtstillande verkan.
antiserum
a´ntiserum, immunserum, serum som innehåller antikroppar mot ett visst antigen.
antitoxin
antitoxi´n, antikroppar som specifikt kan upphäva giftverkan av ett antigent gift.
antitrombin III
antitrombi´n III, ATIII, blodprotein som hämmar den normala koagulationsmekanismen; hämningen förstärks kraftigt i närvaro av heparin.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 24

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö