Bläddra:

acrosom

acroso´m, akroso´m, organell i spetsen på spermier; avger enzymer vid kontakt med äggcellen, vars membran då bryts ned och öppnar vägen för spermien.

aerob

aerob sägs en process eller organism vara som fordrar tillgång till fritt syre.

Björn Afzelius

Afzelius, Björn, 1925–2008, zoolog, professor i biologisk ultrastrukturforskning vid Stockholms universitet från 1968; jämför släktartikel Afzelius.

aktin

akti´n, fiberprotein som finns i alla celler hos eukaryoter (hos prokaryoter finns proteiner med viss strukturlikhet och liknande funktion).

aktiv transport

aktiv transport, transport av molekyler genom ett biologiskt membran, varvid en skillnad i koncentration bildas mellan de två lösningar som omger membranet.

amöboid rörelse

amöboi´d rörelse, cellers förflyttning med hjälp av pseudopodier, dvs. tillfälliga cellutskott som sträcks ut i rörelseriktningen under kompenserande indragningar i motsatt ände.

anabolism

anabolism, processer i levande celler som leder till syntes (bildning) av komplexa föreningar från enkla föreningar, t.ex. syntesen av proteiner från aminosyror.

anaerob

anaerob sägs en process eller organism vara som inte fordrar tillgång till fritt syre.

andning

andning, respiration, term som vanligen avser yttre andning, dvs. transport av syrgas in i och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden.

andningskedja

andningskedja, elektrontransportkedja, en serie av proteinkomplex med enzymer som katalyserar delsteg vid oxidationen av substanser i cellandningen (jfr andning).

andningskvot

andningskvot, respiratorisk kvot, RQ, kvoten mellan koldioxidproduktion och syrgaskonsumtion (båda i mol/min) vid andning under stabila förhållanden.

apoptos

apoptos, programmerad celldöd som sker på ett kontrollerat sätt, genom att cellen krymper och blir rundare, cellkärnan skrumpnar och fragmenteras och hela cellen slutligen sönderfaller i fragment.

assimilation

assimilation, upptagning eller omvandling av ett ämne i organismen.

astrocyt

astrocy´t, stjärnformig cell som tillhör hjärnvävnadens stödjeceller (glia).

asymmetrisk delning

asymmetrisk delning, celldelning som ger upphov till två sinsemellan olika celler.

atypi

atypi, avvikelse (från det typiska), oregelbundenhet (något atypiskt).

autofagi

autofagi´, nedbrytningen av egna, utslitna cellbeståndsdelar i lysosomerna ("upplösningsblåsorna").

automaticitet

automaticitet, förmågan hos vissa celltyper att regelbundet utan stimuli generera impulser (aktionspotentialer).

basalkropp

basalkropp, basalkorn, kinetosom, struktur från vilken ett gissel (en flagell) eller ett flimmerhår (en cilie) växer ut från en eukaryot cell.

basalmembran

basalmembran, tunt membran på vilket ett lager av de celler, s.k. epitelceller, vilar som bekläder alla ytor på kroppens utsida samt hålrummen inuti kroppen.

basalmetabolism

basalmetabolism, BMB, energiförbrukningen i kroppen under maximal vila.

Xavier Bichat

Bichat, Xavier, 1771–1802, fransk anatom och kirurg, föregångsman inom den moderna cellulärpatologin.

bindväv

bindväv, vävnad som håller samman celler, organ och andra vävnadsstrukturer.

bioenergetik

bioenergetik, benämning, införd 1957 av den ungerske biokemisten Albert Szent-Györgyi, på de delar av biokemin och biologin som beskriver hur levande celler tillgodogör sig och utnyttjar energi.

biologiska membraner

biologiska membraner, membraner som avgränsar alla levande celler samt vissa strukturer inuti cellerna (bl.a. kärna och mitokondrier) hos eukaryoter (t.ex. växter och djur) och som har speciella funktioner i cellens ämnesomsättning.

biologiska oxidationer

biologiska oxidationer, enzymkatalyserade elektronöverföringsprocesser som äger rum i levande celler.

biologisk oxidation

biologisk oxidation, se biologiska oxidationer.

biologiskt membran

biologiskt membran, se biologiska membraner.

biomembraner

biomembraner, detsamma som biologiska membraner.

blast

blast, blastcell, generell benämning på det omogna förstadiet under utvecklingen av olika celltyper.

brush border

brush border, tättsittande, fingerliknande utstjälpningar av membranerna på vissa slemhinnecellers yta, t.ex. i tarmen eller i njuren.

bägarcell

bägarcell, encellig körtel som liknar en bägare eller har formen av en tulpanblomma.

cell

cell, inom biologin: den minsta levande enhet, omsluten av ett cellmembran, som bygger upp organismer.

cellandning

cellandning, de processer som leder till att för cellen användbar energi blir tillgänglig under förbrukning av syre.

cellbiologi

cellbiologi, läran om cellens struktur och funktion i hälsa och sjukdom.

cellcykel

cellcykel, celldelningscykel, den process genom vilken eukaryota celler (alla celler utom bakterier och arkebakterier) omväxlande växer i storlek och delar sig i två.

celldelning

celldelning, process då en cell delas i två dotterceller.

cellfysiologi

cellfysiologi, vetenskapen om livsfunktioner på cellnivå.

cellförändringar

cellförändringar, sjukvårdsterm som anger att celler som ser något onormala ut men inte är cancerceller har iakttagits vid mikroskopisk undersökning av prov från en kroppsvävnad, oftast cellprov.

cellkärna

cellkärna, det membranavgränsade rum i en eukaryot cell där kromosomerna finns och där replikation och transkription av DNA sker.

cellmembran

cellmembran, cytoplasmamembran, plasmamembran, plasmalemma, dubbelmembran som omger cellen och avgränsar cytoplasman från omvärlden.

cellmigration

cellmigration, cellvandring, enskilda cellers förflyttning av egen kraft.

cellmotilitet

cellmotilitet, vissa cellers förmåga till aktiv förflyttning, se cellmigration.

cellplatta

cellplatta, det första stadiet i bildningen av ett par nya cellväggar då en växtcell delar sig.

cellsaft

cellsaft, vätskan i en växtcells cellsaftrum (vakuol).

cellsaftrum

cellsaftrum, vakuol i växtcell.

cellskelett

cellskelett, cytoskelett, sammanfattande benämning på ett nätverk av trådlika proteinkomplex i eukaryota celler.

cellulär

cellulä´r, hörande till en cell (i biologisk mening), avseende cellen.

cellvägg

cellvägg, stödjande och skyddande skikt runt cellen utanför cellmembranet hos växter samt hos de flesta bakterier och svampar.

centriol

centrio´l, cylinderformig cellorganell hos djur och vissa svampar och alger, bestående av nio fibriller parallellt anordnade i en ring.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 9