Bläddra:

1–50 av 259 träffar 1 2 3 4 ... 6

adhesion
adhesion, vidhäftning: term inom immunologin.
agammaglobulinemi
agammaglobulinemi´, mycket låg nivå av immunglobuliner, dvs. antikroppar, i blodet.
agglutinin
agglutini´n, antikropp som kan ge agglutination, dvs. orsaka sammanklumpning av t.ex. blodkroppar eller bakterier.
aids
aids, Acquired Immune Deficiency Syndrome, sjukdom hos människa som orsakas av humant immunbristvirus (se HIV), ett virus i familjen retrovirus som angriper T-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
alfainterferon
a´lfainterfero´n, α-interferon, interferon alfa, grupp av interferoner.
ALS
ALS, förkortning av immunserumet antilymfocytserum eller nervsjukdomen amyotrofisk lateralskleros.
anafylatoxiner
anafylatoxi´ner, ämnen som bildas vid aktivering av komplementsystemet i form av fragment från aktiverade proteiner (faktorer) ingående i detta system.
anatoxin
anatoxi´n, detsamma som toxoid, dvs. ett oskadliggjort gift som används vid vaccinationer.
anergi
anergi, avsaknad av normalt cellulärt immunförsvar.
antigen
antige´n, för kroppen främmande ämne som framkallar en reaktion hos kroppen.
antigenskifte
antigenskifte, kraftig förändring av ytegenskaper hos sjukdomsalstrande mikroorganismer vilken har till följd att tidigare förvärvad immunitet hos värden inte längre ger skydd.
antikropp
antikropp, immunglobulin, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen, antigener.
antilymfocytserum
antilymfocy´tse´rum, ALS, immunserum som framställts i en djurart mot en annan arts vita blodkroppar av lymfocyttyp.
antiserum
a´ntiserum, immunserum, serum som innehåller antikroppar mot ett visst antigen.
antitoxin
antitoxi´n, antikroppar som specifikt kan upphäva giftverkan av ett antigent gift.
ARC
ARC, aids related complex, inom sjukvården benämning på den sjukdomsbild hos en HIV-infekterad person som föregår diagnosen aids.
Arthus' reaktion
Arthus' reaktion, en ofta svår vävnadsskada som framkallas av antigen–antikroppskomplex vilka bildas om insprutat antigen reagerar med vissa typer av antikroppar hos en tidigare immuniserad individ.
autoantikropp
autoantikropp, antikropp som produceras i kroppen och är riktad mot kroppens egna vävnader och därför reagerar med kroppsegna substanser (autoantigener), ofta med vävnadsskada som följd.
autoimmuna sjukdomar
autoimmu´na sjukdomar, sjukdomar som kan uppstå då kroppens immunsystem reagerar mot kroppsegna strukturer (autoimmun reaktion).
aviditet
aviditet, den totala bindningsstyrkan mellan en antikropps alla tillgängliga bindningsställen (2–10 bindningsställen per molekyl beroende på antikroppens klass) och motsvarande delar hos ett antigen, till skillnad från affinitet, som betecknar bindningskraften hos ett enstaka antigenbindande område hos en antikropp och en kemisk grupp hos antigenet.
Emil von Behring
Behring, Emil von, 1854–1917, tysk läkare och bakteriolog, professor i hygien i Halle 1894 och i Marburg från 1895.
Baruj Benacerraf
Benacerraf, Baruj, 1920–2011, venezuelansk-amerikansk patolog, professor vid Harvard Medical School, Boston, från 1970.
betainterferon
betainterferon, β-interferon, interferon beta, interferon som bildas i bindvävsceller.
Bruce A Beutler
Beutler, Bruce Alan, född 1957, amerikansk läkare, genetiker och immunolog, nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2011.
biokompatibilitet
biokompatibilitet, de egenskaper hos ett biomaterial som är nödvändiga för att det materialet skall kunna fungera i en biologisk vävnad.
blodgrupp
blodgrupp, egenskap hos blodceller (ursprungligen röda blodkroppar) som innebär definierbara, biologiskt viktiga skillnader mellan individer inom en viss art.
B-lymfocyter
B-lymfocy´ter, den typ av lymfocyter vilkas huvudfunktion är att bilda antikroppar (immunglobuliner).
boosterdos
boosterdos, begrepp inom vaccinläran.
Jules Bordet
Bordet, Jules, 1870–1961, belgisk bakteriolog och immunolog, grundare och 1901–40 föreståndare för pasteurinstitutet i Bryssel, professor vid universitetet i Bryssel 1907–35.
bräss
bräss, organ i brösthålan, se thymus.
Frank Macfarlane Burnet
Burnet, Sir Frank Macfarlane, 1899–1985, australisk virolog och serolog, professor i experimentell medicin vid universitetet i Melbourne 1944–65.
Johan Carlson
Carlson, Johan, född 1954, generaldirektör för Smittskyddsinstitutet, SMI, sedan 2009.
cellförmedlad immunitet
cellförmedlad immunitet, immunologiska reaktioner i kroppens vävnader där celler spelar en avgörande roll.
cellyteantigen
ce´llyteantige´n, på cellers yttre ytor befintliga molekyler med specifika immunreaktioner.
cytokiner
cytoki´ner, proteiner som bl.a. bildas vid infektion och immunisering och fungerar som signalsubstanser mellan olika celler.
cytolys
cytoly´s, celldöd vid vilken cellens innehåll töms ut i den omgivande vätskan, lyserar.
cytolysin
cytolysi´n, substans som kan åstadkomma cellupplösning, cytolys.
cytotoxiska T-celler
cytoto´xiska T-celler, T-mördarceller, T-killerceller, celler inom immunsystemet vilka utan inblandning av antikroppar kan döda celler som är infekterade av virus eller parasiter, eller är onormala på annat sätt, genom att inducera apoptos.
D
D, beteckning för blodgruppsfaktor inom Rh-systemet.
Jean Dausset
Dausset, Jean, 1916–2009, fransk immunolog, professor vid Université de Paris 1968–77, i experimentell medicin vid Collège de France 1977–84.
dendritceller
dendritceller, speciell grupp av fagocyterande celler (se fagocyt och mononukleärt fagocytsystem) som finns i alla kroppsvävnader och som har fått sitt namn av att de är rikligt försedda med förgrenade utskott, dendriter.
dermatitis herpetiformis
dermati´tis herpetifo´rmis, hudsjukdom med rodnad, blåsor och små knutor som är förenad med stark klåda.
desensibilisering
desensibilisering, inom allergologin detsamma som hyposensibilisering.
DiGeorges syndrom
DiGeorges syndrom, syndrom av medfödda funktionsrubbningar och missbildningar som orsakas av deletion (förlust av arvsmassa) i 22q11, dvs. position 11 i den långa armen av den ena kromosomen nummer 22.
Peter C Doherty
Doherty Peter C. f. 1940, australisk immunolog, professor i experimentell patologi vid Australian National University, Canberra, 1982–88, föreståndare för institutionen för immunologi vid Saint Jude Children's Research Hospital, Memphis, Tennessee, sedan 1988, professor vid University of Tennessee, Memphis, sedan 1992.
donator
donator, den som donerar något, givare, inom medicinen person som donerar någonting från sin egen kropp.
Duffy-systemet
Duffy-systemet, ett av människans blodgruppssystem.
Gerald Maurice Edelman
Edelman, Gerald Maurice, f. 1929, amerikansk läkare och biokemist, professor vid Rockefeller University, New York, sedan 1960.
ELISA
ELISA, en immunokemisk mätmetod där antikroppar eller antigener som mäts har märkts med enzymer.
eosinofili
eosinofili´, tillstånd karakteriserat av ökad mängd av den typ av vita blodkroppar som kallas eosinofila granulocyter.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 6

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö