1–50 av 331 träffar 1 2 3 4 ... 7
- abdomen
- abdomen, hos ryggradsdjuren (inklusive människan): buk eller bukhåla.
- acinus
- a´cinus, mikroskopiskt liten del av en druvklaseliknande körtel; även cellanhopningar i levern och de säckformade ändsluten i lungans finaste luftrörsförgreningar.
- adherens
- adhere´ns, sammanväxning, t.ex. mellan en äggledare och en bit tunntarm i bukhålan efter en operation.
- aditus
- a´ditus, anatomisk term: ingång till ett hålrum i kroppen, t.ex. aditus pelvis, ingången till bäckenet, och aditus laryngis, ingången till struphuvudet.
- akustikus
- aku´stikus, nervus acusticus, äldre fackterm för hörselnerven.
- akvedukt
- akvedu´kt, vätskefylld kanal i ett organ.
- anastomos
- anastomos, naturlig eller kirurgiskt anlagd förbindelse mellan hålorgan, t.ex. mellan blodkärl eller mellan olika delar av tarmen.
- anatomi
- anatomi´, vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas byggnad.
- antropometri
- antropometri´, kroppsmätning, läran om människokroppens måttförhållanden.
- anulus
- a´nulus, annulus, benämning på mellankotskivornas ringformiga brosk och på det ringformiga bindvävsskelettet för segelklaffarnas upphängning i hjärtat.
- apertur
- apertu´r, anatomisk term för kroppsöppning: apertura piriformis, päronformade näsöppningen; apertura thoracis, bröstkorgsöppningen.
- arcus
- a´rcus, anatomisk beteckning för bågformiga strukturer.
- ascendens
- asce´ndens, anatomisk term: uppåtstigande, uppåtgående; används i benämningar på organ eller organdelar, t.ex. aorta ascendens, colon ascendens, den uppåtstigande delen av aorta respektive tjocktarmen.
- Gaston Backman
- Backman, Gaston, 1883–1964, anatom, professor i Riga 1920–25 och i Lund 1933–48; tvillingbror till Louis Backman och bror till Ch. Pierre Backman
- bark
- bark, cortex, anatomisk benämning på den yttre vävnadsstrukturen hos vissa organ, t.ex. hjärnbarken, njurbarken och binjurebarken.
- Caspar Bartholin
- Bartholin, Caspar, d.ä., 1585–1629, dansk teolog och medicinare, professor i Köpenhamn; jämför släktartikel Bartholin.
- Leonardo Botallo
- Botallo (Botalli), Leonardo, 1530–91, italiensk läkare, verksam bl.a. i Paris.
- braky
- braky-, brachy-, förled: kort-; ingår i termer som brakydaktyli, onormalt korta fingrar och tår, och brakignati, onormalt kort underkäke.
- bröst
- bröst, ma´mma, den pariga anatomiska struktur hos kvinnan som innehåller bröstkörtlarna och dessas gångsystem och i övrigt består av fettvävnad, bindväv och den överliggande huden med bröstvårta och vårtgård.
- brösthåla
- brösthåla, cavum thoracis, bröstkorgens hålrum.
- buk
- buk, abdo´men, nedre delen av bålen.
- bukhåla
- bukhåla, ca´vum abdo´minis, nedre delen av bålens hålighet, avgränsad från brösthålan genom mellangärdet (diafragma).
- bulb
- bulb, anatomisk benämning på organ och strukturbildningar med lök- eller kolvliknande form.
- bulbär
- bulbä´r, term som anger samband med någon anatomisk bulb eller med förlängda märgen.
- bålen
- bålen, torson, utgörs av ryggen, bröstet, buken och bäckenet.
- bäcken
- bäcken, pe´lvis, benämning som omfattar dels ett område av skelettet, dels en region av bålen.
- canaliculus
- canali´culus, plur. canali´culi, dels benämning på fina kanaler i t.ex. tinningbenet och tänderna för små nerver och blodkärl, dels en liten kanal i inre ögonvrån för uppsamling av tårvätskan.
- canalis
- cana´lis, förbindelsegång i kroppens organ och organsystem, t.ex. canalis cervicis uteri, livmoderhalsens kanal, canalis opticus, synnervens kanal.
- capitulum
- capi´tulum, anatomisk term, t.ex. capi´tulum hu´meri: överarmsbenets lilla "huvud", som sitter nedtill på överarmsbenets utsida och ingår i armbågsleden.
- caput
- ca´put, anatomisk benämning dels på huvudet, dels på änddelen av ben, muskel eller organ, t.ex. caput femoris, lårbenshuvud, caput musculi, muskelhuvud, och caput pancreatis, bukspottkörtelns huvud.
- cefalo-
- cefalo-, ord som anger samband med huvudet.
- celi
- celi-, celio-, sammansättningsled som anger samband med buken; förekommer i ord för bukens organ och sjukdomar, t.ex. celiopati, buksjukdom.
- cellula
- cellula, plur. cellulae, små, slemhinneklädda hålrum, t.ex. cellulae ethmoidales, silbenscellerna som hör till näsans bihålor, och cellulae mastoideae, vårtformiga utskottets celler som hör till mellanörats cellsystem.
- cervikal
- cervika´l, term som anger samband med hals (antingen kroppsdelen hals eller en organdel som kallas hals, t.ex. livmoderhalsen, urinblåsehalsen, tandhalsen).
- cervix
- ce´rvix, anatomisk term som används om t.ex. livmoderhalsen, cervix uteri, och blåshalsen, cervix vesicae.
- chorda
- cho´rda, pl. chordae, tråd, sträng.
- cirkum-
- cirkum-, circum-, anger att något är/går runt om eller kring.
- cirkumoral
- cirkumora´l, circumoralis, runt munnen; t.ex. cirkumoral blekhet vid scharlakansfeber.
- cistern
- cistern anatomisk benämning på t.ex. ett flertal vätskefyllda rum, bl.a. mellan hjärnan och spindelvävshinnan (araknoidea).
- colliculus
- colli´culus ingår i flera anatomiska benämningar.
- collum
- co´llum ingår i flera anatomiska termer.
- columna
- colu´mna ingår i anatomiska namn på pelarliknande strukturer, t.ex. columna vertebralis, ryggrad, kotpelare.
- communicans
- commu´nicans, ord som ingår i flera anatomiska benämningar.
- communis
- commu´nis, ord som ingår i en del anatomiska namn.
- confluens
- co´nfluens (av lat. co´nfluo 'flyta samman'), sammanflytande, ingår i en del anatomiska namn, t.ex. confluens sinuum, en del av hårda hjärnhinnans blodådersystem i bakre skallgropen.
- cornu
- co´rnu, term som ingår i en del anatomiska namn, t.ex. cornu anterius resp. cornu posterius medullae spinalis, det främre resp. bakre (pariga) horn som ryggmärgens grå substans bildar.
- corona
- coro´na, term som ingår i en del anatomiska namn, t.ex. corona radiata.
- coronarius
- corona´rius, koronar-, ingår i en del anatomiska namn, t.ex. arteria coronaria cordis sinistra, hjärtats vänstra kranspulsåder, som försörjer en del av hjärtat med syrerikt blod.
