1–50 av 466 träffar 1 2 3 4 ... 10
- ABnoll-systemet
- ABnoll-systemet, egentligen AB0-systemet, äldre benämning på blodgruppssystemet ABO; se ABO-systemet.
- ABO-immunisering
- ABO-immunisering, bildning av antikroppar mot blodgruppsantigener inom blodgruppssystemet ABO.
- ABO-systemet
- ABO-systemet, människans viktigaste blodgruppssystem, upptäckt 1901 av Karl Landsteiner.
- ACD-lösning
- ACD-lösning, en lösning med citronsyra, citrat och glukos.
- adenit
- adeni´t, egentligen inflammerad körtel.
- adenoid
- adenoi´d, förstorad svalgmandel (svalgtonsill), den lymfatiska vävnaden i näs- och svalgrummets tak, också kallad "polyp bakom näsan".
- agglutination
- agglutination, sammanklumpning, vanligen av celler, t.ex. blodkroppar eller bakterier.
- agglutinin
- agglutini´n, antikropp som kan ge agglutination, dvs. orsaka sammanklumpning av t.ex. blodkroppar eller bakterier.
- aggregation
- aggregation, bildning av aggregat, hopklumpning.
- agranulocytos
- agranulocyto´s, egentligen total brist på granulocyter, en typ av vita blodkroppar.
- AHF
- AHF, förkortning av antihemofilifaktor, en av blodets koagulationsfaktorer.
- akutfasprotein
- aku´tfasprotein, akutfasreaktant, protein i blodet som kraftigt ökar i koncentration när kroppen drabbas av en akut åkomma eller skada med starkt inslag av inflammatorisk reaktion, dvs. med feber, smärtor, ömhet m.m.
- aleukemisk
- aleukemisk, 'utan leukemi'.
- alfa-1-antitrypsinbrist
- alfa-1-antitrypsinbrist, α-1-antitrypsinbrist, brist på blodproteinet alfa-1-antitrypsin, vilket leder till lever- och lungpåverkan.
- alfafetoprotein
- a´lfafetoprotein, AFP, α-fetoprotein, ett blodprotein som bildas i levern och som anses spela en roll för kroppens immunförsvar.
- alfaglobuliner
- a´lfaglobuli´ner, α-globuliner, förr använd benämning på en grupp blodproteiner som – utan annan funktionell gemenskap – vandrar med likartad hastighet vid undersökning med elektrofores.
- alfa-2-makroglobulin
- alfa-2-makroglobulin, α-2-makroglobulin, protein som bildas i levern och som återfinns huvudsakligen i blodplasma.
- anemi
- anemi´, tillstånd då blodet har onormalt litet antal röda blodkroppar (erytrocyter) och därmed också låg halt av det syrebindande proteinet hemoglobin (Hb).
- angiografi
- angiografi´, samlingsnamn för medicinska metoder att avbilda blodkärl eller mer sällan lymfkärl.
- angiologi
- angiologi´, medicinskt kunskaps- och verksamhetsområde som avser blodkärlens, särskilt artärernas, funktion, sjukdomar och skador.
- angiom
- angiom, godartad tumör i blodkärl (se hemangiom) eller lymfkärl (se lymfangiom).
- angiosarkom
- angiosarko´m, elakartad tumör utgående från antingen blodkärl (hemangiosarkom) eller lymfkärl (lymfangiosarkom).
- anisocytos
- anisocyto´s, att de röda blodkropparna (erytrocyterna) är olika stora.
- antihemofilifaktor
- antihemofili´faktor, AHF, factor VIII eller VIII:C, det blodprotein som inte fungerar normalt vid klassisk blödarsjuka (se hemofili A).
- antikoagulantia
- antikoagula´ntia, ämnen som förhindrar blodets normala koagulation; se antikoagulationsbehandling.
- antikoagulationsbehandling
- antikoagulationsbehandling, förebyggande och behandling av blodpropp med läkemedel som hämmar blodets koagulationsförmåga, antikoagulantia.
- antitrombin III
- antitrombi´n III, ATIII, blodprotein som hämmar den normala koagulationsmekanismen; hämningen förstärks kraftigt i närvaro av heparin.
- APC-resistens
- APC-resistens, ärftligt tillstånd som innebär ökad resistens hos koagulationsfaktor V mot spjälkning och inaktivering av aktiverat protein C (APC).
- aplastisk anemi
- apla´stisk anemi´, blodbrist betingad av skada eller brist på de mycket omogna blodkroppsbildande cellerna, stamcellerna, i benmärgen.
- APTT
- APTT, förkortning för aktiverad partiell tromboplastintid.
- arakidonsyra
- arakidonsyra, fleromättad fettsyra som förekommer framför allt hos djur.
- Gaspare Aselli
- Aselli, Gaspare, 1581–1626, italiensk läkare, professor i anatomi och kirurgi i Pavia.
- Thomas Bartholin
- Bartholin, Thomas, d.ä., 1616–80, dansk anatom, professor i Köpenhamn och centralgestalt i dansk vetenskap under 1600-talet; jämför släktartikel Bartholin.
- basofili
- basofili´, mottaglighet för basiska färgämnen.
- Bence Jones' protein
- Bence Jones' protein, protein uppkallat efter den brittiske läkaren Henry Bence Jones (1814–73).
- benmärg
- benmärg, vävnad i benens hålrum.
- benmärgsprov
- benmärgsprov, viktigt prov vid många blodsjukdomar.
- benmärgstransplantation
- benmärgstransplantation, överföring av benmärg från frisk givare, oftast nära släkting (allolog transplantation), till en patient med sjukdom i benmärgen.
- betaglobuliner
- be´taglobuli´ner, β-globuliner, benämning på en grupp blodproteiner som – utan annan funktionell gemenskap – vandrar med likartad hastighet vid undersökning med elektrofores.
- beta-2-mikroglobulin
- beta-2-mikroglobulin, β-2-mikroglobulin, protein vars uppbyggnad visar stor likhet med en del av den lätta kedjan i en antikropp.
- bilirubin
- bilirubi´n, gallfärgämne, en gulfärgad produkt från nedbrytningen av hem, en del av blodfärgämnet hemoglobin.
- blod
- blod, hos människa och andra djur en kroppsvätska med förmåga att ta upp, transportera och leverera bl.a. syre, koldioxid, näringsämnen och ämnesomsättningsprodukter till och från kroppens vävnader och organ.
- blodcancer
- blodcancer, vardaglig benämning på leukemi.
- blodfett
- blodfett, vardaglig benämning på blodets innehåll av fett, se blodlipider.
- blodfärgämne
- blodfärgämne, vanligen detsamma som hemoglobin, det röda blodfärgämnet.
