- adventivväxt
- adventi´vväxt, främmande växt som införts till ett område och blivit mer eller mindre bofast.
- allelopati
- allelopati´, vissa växters förmåga att avge ämnen som hindrar andra växters utveckling eller på annat sätt påverkar dessa negativt.
- allians
- allia´ns, förband, växtsociologisk term för ett enskilt växtsamhälle av medelhög rang.
- alpin
- alpi´n, växtgeografisk term för de vegetationszoner som har med fjällnatur att göra.
- amplitud
- amplitu´d, spännvidd med avseende på en viss yttre faktor under vilken en växt kan vara livsduglig.
- anemokori
- anemokori´, vindspridning, spridning av en växts spridningsenheter (t.ex. sporer, frön, frukter) till nya växtplatser med hjälp av vinden.
- association
- association, i växtgeografin: ett växtsamhälle som har tämligen enhetlig artsammansättning.
- bakteriorhiza
- bakteriorhi´za, symbios mellan högre växters rötter och bakterier.
- bakteroid
- bakteroi´d, bakterieliknande.
- bandprofil
- bandprofil, vegetationsprofil för studium av vegetationens förändring i en speciell riktning beroende på en eller flera faktorers påverkan.
- barlastväxter
- barlastväxter, ballastväxter, växter som med fartyg införts från främmande länder som frö eller frukt i den barlast av t.ex. sand som fartygen lossar på s.k. barlastplatser.
- bestånd
- bestånd, i inskränkt mening de individer av en art, underart, varietet eller form som finns samlade inom ett begränsat område.
- betesgynnad
- betesgynnad sägs den växt vara som ökar i antal genom att markerna betas av stora växtätare.
- betestolerans
- betestolerans, det förhållandet att vissa växter utvecklas särskilt väl i betesmarker, där de trots djurens betning håller sig kvar eller t.o.m. ökar.
- biologisk halveringstid
- biologisk halveringstid, ett mått på en substans omsättningshastighet i ett biologiskt system, t.ex. en cell, en vävnad eller en hel kropp, eller i ett sammansatt system, såsom en sjö eller ett jordlager.
- Olle Björkman
- Björkman, Olle, f. 1933, svensk-amerikansk växtekofysiolog.
- blandbestånd
- blandbestånd, växtbestånd som utgörs av mer än en art; termen används oftast i skogliga sammanhang (jämför blandskog).
- blandskog
- blandskog, skog som innehåller mer än en art träd; jämför blandbestånd.
- botanik
- botanik, läran om växterna.
- bottenförna
- bottenförna, den förna som bildas i själva markytan av rester av växternas nedre delar, såsom stambaser och bladslidor, samt av rester av lavar och mossor.
- bottenskikt
- bottenskikt, den vegetation som på marken bildas av mossor och lavar och som är det understa av de skikt en vegetationstyp kan indelas i.
- brand
- brand, snabb förbränning med okontrollerad tillväxt.
- buskbräm
- buskbräm, dels de yttre buskar, t.ex. olvon och hagtorn, i ett brynsnår som bildar övergången mellan öppen äng och ängsskog, dels den vegetation av buskar, såsom en, dvärgbjörk och viden, som i alpin terräng växer alldeles intill vindblottorna i den övre kanten till blåbärsheden.
- buskskikt
- buskskikt, snårskikt, i vegetationsskiktningen den del där det ingår buskar och vissa småträd, t.ex. en, hassel, hagtorn, skogstry, måbär och olvon.
- Chaco
- Chaco, slättlandskap öster om Anderna i sydöstra Bolivia, västra Paraguay och norra Argentina med en areal av 0,6 miljoner km2.
- desertifikation
- desertifikation, övergång från bevuxen mark till öken.
- differentialart
- differentialart, skiljeart, växtart som förekommer i vissa växtsamhällen men inte i andra och som därför kan användas i vegetationsanalys som ett slags skiljemärke.
- divergens
- diverge´ns, isärgående, spridning åt olika håll (motsatsen till konvergens); skiljaktighet, olikhet. Inom växtekologin avses ökad olikhet under utvecklingen av en vegetationstyp.
- dominans
- domina´ns, ledande (dominerande) ställning, övervikt i fråga om mängd eller betydelse, i växtekologin kvantitativ övervikt av en art eller ett fåtal arter i vegetationen.
- dominansområde
- dominansområde, sammanfattning av de vegetationstyper där en viss växtart kan nå dominans.
- dygnsamplitud
- dygnsamplitud, inom ekologin det intervall inom vilket temperaturen under ett dygn varierar inom ett ekosystem.
- dygnsvariation
- dygnsvariation, inom ekologin det sätt på vilket temperaturförhållandena inom ett ekosystem på land varierar med dygnets timmar.
- edafid
- edafi´d, avvikande vegetationsmiljö omgiven av annan växtlighet, t.ex. stenblock med lavpåväxt eller gamla stubbar med vedmossor i en barrskog.
- efemär
- efemä´r, kortlivad, flyktig.
- ekologi
- ekologi, vetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omvärld.
- ekologisk botanik
- ekologisk botanik, detsamma som växtekologi, se botanik och ekologi.
- ekomorfologi
- e´komorfologi, läran om växters morfologiska anpassningar till den miljö de lever i.
- ekomorfos
- ekomorfos, den formförändring en växt genomgår som en reaktion på olika omgivningsfaktorer.
- ekoton
- ekoton, gränszon mellan vegetationstyper.
- ektotrof mykorrhiza
- ektotrof mykorrhiza, mykorrhizatyp som är ektobiotisk och som utmärks av att svamphyferna inte tränger in i rotens celler utan dels täcker roten som en mantel, dels växer in mellan cellerna i rotens yttre partier.
- emers
- eme´rs, om vattenväxt: uppstickande ur vattnet.
- enartsbestånd
- enartsbestånd, växtbestånd bestående av en enda art.
- endozoisk spridning
- endozoisk spridning, förhållandet att växters spridningskroppar äts av djur och sprids med djurens exkrementer och uppkastningar.
- enskiktssamhälle
- enskiktssamhälle, vegetationstyp med bara ett skikt, t.ex. en skog utan undervegetation eller skorplavar på en berghäll.
- epigeisk
- epigeisk sägs en växt, en växtdel eller en svamp vara när större delen av den växer ovanjordiskt i motsats till dem som lever helt underjordiskt (jämför hypogeisk).
- epizoisk spridning
- epizoisk spridning, förhållandet att växters diasporer, dvs. spridningskroppar (främst frukter och frön), fastnar utanpå djur och sprids med dessa.
- etablering
- etablering, det stadium efter groningen då en ny planta växer upp och rotar sig, så att den kan fortleva.
- eu-atlantisk
- e´u-atlantisk sägs en växtarts utbredning vara när arten förekommer enbart i närheten av Atlanten, dvs. i Västeuropa ofta från Spaniens nordkust till Vestlandet i Norge.
- eutrof
- eutro´f sägs en art vara som förekommer vid god näringstillgång.
- fallförna
- fallförna, den förna som faller ned på markytan, t.ex. döda grenar, höstlöv, hängefjäll och pollen, samt fjolårsgräs, däremot inte på eller i marken bildad förna av döda moss- och lavdelar, rötter eller markdjur.
