Bläddra:

1–50 av 111 träffar 1 2 3

ABA
ABA, förkortning för engelska abscisic acid, abskisinsyra.
allt-eller-intet-reaktion
allt-eller-intet-reaktion, fysiologisk reaktion som normalt inte uppvisar någon gradering, t.ex. de elektriska förändringar som sker när en nervcell eller en syncell stimuleras.
aluminium
alumi´nium, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 13, kemiskt tecken Al.
antes
ante´s, antesis, benämning både på den tid under vilken en blomknopp sväller upp och öppnar sig och blomning pågår (blomningstiden) och på själva ansvällnings- och öppnandeprocesserna.
Daniel Israel Arnon
Arnon, Daniel Israel, 1910–94, polsk-amerikansk växtfysiolog och biokemist.
arsenik
arseni´k, grundämne i periodiska systemets grupp 15 (V B), kemiskt tecken As.
Ludwig von Bertalanffy
Bertalanffy, Ludwig von, 1901–72, österrikisk-kanadensisk biolog.
biogeofysik
biogeofysik, läran om transporten och förekomsten av värme samt vatten och andra ämnen i systemet mark–växter–atmosfär.
blomningsinduktion
blomningsinduktion, initiering av den utvecklingsprocess som leder till blomning hos en växt.
blödning
blödning, vätskeutsippring från en skadad växtdel, se blödningsström.
blödningsström
blödningsström, det vätskeflöde genom xylemet som drivs av det osmotiska trycket i roten på en växt.
bor
bor, icke-metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 13 (III B), kemiskt tecken B.
botanik
botanik, läran om växterna.
Nikolaj Grigorjevitj Cholodnyj
Cholodnyj, Nikolaj Grigorjevitj, 1882–1953, sovjetisk (ukrainsk) biolog, verksam i Kiev.
Cholodnyj–Wents teori
Cholodnyj–Wents teori, växtfysiologisk teori som förklarar varför skott och rötter orienterar sig i förhållande till lodlinjen.
deficit
deficit, underskott, brist; inom botaniken detsamma som vattendeficit, dvs. underskott på vatten inom en växt.
deplasmolys
deplasmoly´s, den volymökning som en plasmolyserad ("skrumpnad") protoplast (cellinnehållet innanför en växtcells vägg) genomgår då vatten blir lättillgängligt (genom t.ex. nedsänkning i rent vatten eller en utspädd lösning).
devernalisation
devernalisation, upphävande av det vernaliserade tillståndet hos en växt, vanligtvis genom hög temperatur.
ekofysiologi
ekofysiologi, miljöfysiologi, fysiologisk ekologi, läran om livsprocessernas beroende av och anpassning till organismens miljö.
elektrokemisk potential
elektrokemisk potential, lägesenergi per jon, begrepp använt framför allt inom cellfysiologi.
endogen
endogen, inifrån kommande, bildad eller framkallad inne i det system man studerar, dvs. med ursprung i organismen i stället för i omgivningen.
exogen
exogen, utifrån kommande, med ursprung utanför eller på utsidan, motsatsen till endogen; med ursprung i en organisms omgivning, inte i organismen själv. Så orsakas exogena rytmer i växter av exempelvis ljus- eller temperaturväxlingar. Ektoterma djur kan höja sin kroppstemperatur genom tillförsel av värme utifrån (exogen tillförsel).
flödesjämvikt
flödesjämvikt, dynamisk jämvikt, stationärt tillstånd, eng. steady state, tillstånd hos ett system då de storheter man närmast intresserar sig för är konstanta under observationstiden utan att egentlig (statisk) jämvikt föreligger.
fotomorfogenes
fo´tomorfogene´s (av grek. phōs 'ljus', morfeē´ 'form' och ge´nesis 'uppkomst'), biologisk formbildning under ljusets inverkan.
fotomorfos
fotomorfos (av grek. phōs 'ljus' och morphē´ 'form'), utvecklingsform som uppkommit hos organism genom ljusets inverkan.
fototropism
fototropi´sm, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur.
frosttorka
frosttorka, uttorkning av växters vävnader p.g.a. dålig eller obefintlig vattenförsörjning vintertid.
fysiologi
fysiologi, läran om hur levande organismer, deras organ och vävnader fungerar.
färgämnen
färgämnen, organiska och oorganiska ämnen som är färgade och som används för att ge föremål och material färg; jämför färgpigment.
geoelektrisk effekt
ge´oelektrisk effekt, uppkomsten av elektriska spänningar hos växter.
giftiga växter
giftiga växter, växter som p.g.a. sitt kemiska innehåll kan orsaka andra levande organismer, inkl. människa, mer eller mindre allvarlig skada vid t.ex. förtäring och hudkontakt.
hydrokultur
hydrokultur, hydroponisk kultur, odling av växter med rötterna i näringslösning i stället för i jord.
hydroponisk kultur
hydroponisk kultur, detsamma som hydrokultur.
hypersensitivitet
hypersensitivite´t, försvarsreaktion hos växter, se överkänslighetsreaktion.
immunförsvar
immunförsvar, se immunsystem.
immunsystem
immunsystem, flercelliga organismers försvarssystem till skydd mot infektioner.
järn
järn, metalliskt grundämne, övergångsmetall i periodiska systemets grupp 8, känt sedan forntiden och den tekniskt och ekonomiskt viktigaste av alla metaller.
kadmium
kadmium, grundämne, metall, tillsammans med zink och kvicksilver hörande till periodiska systemets grupp 12, kemiskt tecken Cd.
kalcium
ka´lcium, grundämne, metall, hörande till periodiska systemets grupp 2, alkaliska jordartsmetallerna, kemiskt tecken Ca.
kemonasti
kemonasti´, krökningsrörelse hos organ orsakad av kemisk retning, där krökningens riktning inte beror av den kemiska koncentrationsgradienten eller retningens riktning.
kemotropism
kemotropi´sm, rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen.
kisel
kisel, grundämne, halvledare, hörande till periodiska systemets grupp 14 (kolgruppen), kemiskt tecken Si.
klor
klor, ett giftigt, vid rumstemperatur gasformigt grundämne.
kobolt
kobolt, grundämne, ferromagnetisk övergångsmetall i periodiska systemets grupp 9, kemiskt tecken Co.
koppar
koppar, metalliskt grundämne, en av de sedan forntiden av människan använda metallerna, jämte silver och guld hörande till myntmetallerna i periodiska systemets grupp 11, kemiskt tecken Cu.
krom
krom, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 6, kemiskt tecken Cr.
kronobiologi
kro´nobiologi, den del av biologin som studerar organismers förmåga att mäta och reagera på tidens gång.
kvicksilver
kvicksilver, vid rumstemperatur flytande metalliskt grundämne, tillsammans med zink och kadmium hörande till periodiska systemets grupp 12, zinkgruppen.
magnesium
magnesium, grundämne (metall), hörande till periodiska systemets grupp 2, alkaliska jordartsmetaller; kemiskt tecken Mg.
mangan
mangan, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 7, kemiskt tecken Mn.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö