Bläddra:

1–50 av 319 träffar 1 2 3 4 ... 7

Airys spänningsfunktion
Airys spänningsfunktion, matematisk hjälpfunktion i tvådimensionell elasticitetsteori, uppkallad efter G.B. Airy.
akustisk impedans
aku´stisk impeda´ns, förhållandet (kvoten) mellan trycket i en seismisk våg i ett medium, t.ex. berg, och den hastighet som den orsakar hos mediets partiklar.
akustisk utmattning
aku´stisk utmattning kan förekomma i material till följd av växlande belastning (vibrationer) orsakad av ljudvågor.
anlöpningssprödhet
anlöpningssprödhet, låg slagseghet som drabbar vissa stål vid anlöpning i kritiska temperaturområden under omvandlingspunkten från ferrit till austenit eller vid långsam svalning från en temperatur över den kritiska.
anvisning
anvisning, avsiktlig eller oavsiktlig försvagning (hålkäl) eller skada (repa) i ett material.
anvisningskänslighet
anvisningskänslighet, η, materialteknisk term som anger hur mycket utmattningshållfastheten för en komponent nedsätts av en anvisning, t.ex. en hålkäl eller en repa; beror på materialsort och på komponentens storlek.
areakontraktion
areakontraktion, begrepp inom materialtekniken. Areakontraktionen är den procentuella minskningen av tvärsnittsarean, i förhållande till den ursprungliga, hos ett dragprov när brottet inträffar.
balkböjning
balkböjning är ett klassiskt problem inom hållfasthetsläran.
Bernoullis hypotes
Bernoullis hypotes, approximation i teknisk balkteori, först formulerad av Jakob (Jacques) Bernoulli.
Bettis reciprocitetssats
Bettis reciprocitetssats, sats i strukturmekaniken uppställd 1872 av den italienske matematikern Enrico Betti (1823-92).
bimoment
bimoment, begrepp inom strukturmekaniken.
Binghammaterial
Binghammaterial, vätska av plasto-viskös typ som uppstår i vissa lösningar eller dispersioner av polymerer.
blåskörhet
blåskörhet, fenomen som innebär att olegerade stål har låg duktilitet (formbarhet) mellan 200 och 400 °C, vilket gör att detta temperaturintervall bör undvikas vid smidning.
bockbarhet
bockbarhet, en metalls (eller annat materials) förmåga att deformeras i samband med bockning utan att sprickor uppstår.
bockprov
bockprov, metod för provning av en metalls bockbarhet.
Bredts formler
Bredts formler, som används inom strukturmekaniken, sattes upp 1896 av tysken Rudolph Bredt.
brinellhårdhet
brinellhårdhet, ett av de vanligaste måtten på hårdhet hos metalliska material.
Bertram Broberg
Broberg, Bertram, 1925–2005, professor i hållfasthetslära vid Tekniska högskolan i Lund 1961–89.
brott
brott, bristning hos ett fast material; se brottmekanik.
brottanvisning
brottanvisning, skada (spricka) i ett material som kan leda till brott vid ytterligare belastning.
brottförlängning
brottförlängning, mått på ett materials förmåga att deformeras plastiskt utan att sprickor uppträder.
brottgräns
brottgräns, materialteknisk term för den maximala spänningen som uppnås vid dragprovning.
brottkontraktion
brottkontraktion, mått på ett materials förmåga att deformeras plastiskt utan att sprickor uppträder.
brottmekanik
brottmekanik är läran om hur fasta material brister, främst sådana som används i konstruktioner av olika slag.
brottöjning
brottöjning, den största töjning ett material kan utsättas för innan sprickbildning sker.
buckling
buckling, strukturmekaniskt begrepp som har med instabilitetsfenomen hos plattor och skal att göra.
Burger-material
Burger-material, matematisk modell inom reologin för vissa material, t.ex. betong, som ger ett samband mellan spänningar och krypningar i materialet.
båge
båge, konstruktionselement inom strukturmekaniken.
böjbrottgräns
böjbrottgräns, inom materialtekniken gräns för den spänning ett material kan ta upp vid böjning innan brott uppstår.
böjflytgräns
böjflytgräns, den största spänning ett material kan ta upp i ett böjprov utan att en bestående plastisk formförändring sker i materialet (se även sträckgräns).
böjhållfasthet
böjhållfasthet, materialteknisk benämning på den maximala spänning ett material kan ta upp vid böjprov.
böjknäckning
böjknäckning, term inom strukturmekaniken: instabilitetsfenomen hos elastiska pelare.
böjmodul
böjmodul, inom materialtekniken den elasticitetsmodul som uppmäts vid ett böjhållfasthetsprov.
böjmoment
böjmoment, term inom strukturmekaniken.
böjprov
böjprov, böjhållfasthetsprov, se böjhållfasthet.
böjstyvhet
böjstyvhet, inom strukturmekaniken ett mått på en balks styvhet mot böjning.
böjsvängning
böjsvängning, inom strukturdynamiken ett svängningsfenomen hos balkar, orsakat av snabb lastpåläggning eller stöt riktad vinkelrätt mot balkaxeln.
Janne Carlsson
Carlsson, Janne, född 1932, professor i hållfasthetslära vid Tekniska högskolan i Stockholm 1966–98, rektor 1988–98.
Castiglianos satser
Castiglianos satser, satser inom strukturmekaniken härledda av den italienske ingenjören Alberto Castigliano (1847–84), i huvudsak i hans examensarbete 1873 vid den tekniska högskolan i Turin.
cementering
cementering, ythärdning av redan formade järnföremål med låg kolhalt.
Émile Clapeyron
Clapeyron, Émile, 1799–1864, fransk ingenjör, utbildad vid bl.a. École polytechnique i Paris.
Alfred Clebsch
Clebsch, Alfred, 1833–72, tysk matematiker och fysiker.
Ray Clough
Clough, Ray, f. 1920, amerikansk ingenjör, professor vid University of California, Berkeley, 1949–86.
Coffin–Manson-samband
Coffin–Manson-samband, relation inom materialtekniken.
Ernst Coker
Coker, Ernst, 1869–1946, brittisk ingenjör, professor vid University College, London 1914–34, känd för undersökningar av plastiska deformationer i maskinelement med polariserat ljus.
crazing
crazing, bildning av mikroskopiska hålrum av storleken 10–50 nm i polymerer.
Luigi Cremona
Cremona, Luigi, 1830–1903, italiensk geometriker, professor i Bologna 1860–65, i Milano 1866 och från 1873 i Rom.
Cremonas kraftplan
Cremonas kraftplan, geometrisk linjekonstruktion i strukturmekaniken (grafostatiken), som ger storleken på axialkrafterna i plana, statiskt bestämda fackverk.
Cross ramberäkningsmetod
Cross ramberäkningsmetod används i strukturmekaniken för beräkning av böjmoment i plana, elastiska ramar och föreslogs först av amerikanen Hardy Cross (1885–1959).
Karl Culmann
Culmann, Karl, 1821–81, tysk strukturmekaniker, professor vid tekniska högskolan i Zürich.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 7

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö