- acceleration
- acceleration, beteckning a, hastighetsändring per tidenhet.
- accelerograf
- accelerograf, instrument som mäter och i någon form registrerar vibrationers acceleration.
- accelerometer
- accelerometer, instrument för mätning av acceleration.
- ackretion
- ackretion, insamling, inom astronomin term för ansamling av gas, stoft eller annan materia på himlakroppar, främst på grund av dessas gravitation.
- ackretionsskiva
- ackretionsskiva, skiva av materia som insamlats kring ett astronomiskt objekt, se insamlingsskiva.
- aerostatik
- aerostati´k, läran om gasers (särskilt luftens) jämviktsförhållanden i vila.
- aktion och reaktion
- aktion och reaktion, kraft och motkraft.
- Jean d'Alembert
- d'Alembert, Jean le Rond, född 17 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och filosof.
- dAlemberts princip
- d'Alemberts princip, regel för hur man omformulerar ett rörelseproblem till ett jämviktsproblem genom att till de applicerade krafterna addera en s.k. tröghetskraft eller fiktiv kraft.
- analytisk mekanik
- analytisk mekanik, gren av den klassiska mekaniken där metoder hämtade från analytisk matematik (därav namnet) används.
- aperiodisk
- aperio´disk, icke periodisk.
- arbete
- arbete, inom fysiken den energimängd som fordras för att förflytta en kropp (massa) under inverkan av en kraft.
- Archimedes
- Archimedes, grekisk matematiker, se Arkimedes.
- areometer
- areome´ter, anordning för bestämning av densiteten hos vätskor eller fasta kroppar.
- Arkimedes
- Arkime´des (grekiska Archimedes), född ca 287, död 212 f.Kr., grekisk matematiker.
- Arkimedes princip
- Arkime´des princip, en lag i hydrostatiken som säger att en kropp som är helt eller delvis nedsänkt i en vätska påverkas av vätskan med en uppåtriktad kraft vilken till sitt belopp är lika med den undanträngda vätskans tyngd.
- astatisk
- astatisk, fysikalisk term: som saknar (eller har bara obetydlig) tendens att inta ett bestämt läge.
- Atwoods fallmaskin
- Atwoods fallmaskin, apparat för studium av fallrörelse.
- Jesse Beams
- Beams, Jesse, 1898–1977, amerikansk fysiker, professor vid Virginia-universitetet i Charlottesville från 1928.
- Percy W Bridgman
- Bridgman, Percy Williams, 1882–1961, amerikansk fysiker, professor vid Harvard University 1919–54.
- bulkegenskaper
- bulkegenskaper, de egenskaper hos materien i en kropp som är relaterade till kroppens hela volym.
- Lazare Carnot
- Carnot, Lazare, född 13 maj 1753, död 2 augusti 1823, fransk militär, politiker, matematiker och fysiker; jämför släktartikel Carnot.
- Cauchy–Greens deformationstensor
- Cauchy–Greens deformationstensor, töjningsmått i kontinuummekaniken.
- Cauchys rörelselagar
- Cauchys rörelselagar, i ett kontinuerligt medium punktvis gällande form av Newtons rörelselagar.
- Cauchys spänningstensor
- Cauchys spänningstensor, storhet för mekanisk belastning.
- centralkraft
- centralkraft, kraft som är riktad till eller från en punkt (centralkropp) och vars styrka bara beror på avståndet från centralkroppen.
- centralrörelse
- centralrörelse, inom mekaniken en kropps rörelse under inflytande av en kraft som alltid är riktad mot en fix punkt.
- central stöt
- central stöt, sådan stöt mellan två kroppar att en linje vinkelrät mot kropparnas ytor i kontaktpunkten (stötnormalen) i sin förlängning passerar genom kropparnas masscentra.
- centrifugalkraft
- centrifugalkraft, fiktiv kraft eller tröghetskraft som en kropp utövar på det medel som tvingar den att röra sig längs en krökt bana.
- centripetalkraft
- centripetalkraft, kraft som påverkar en kropp som rör sig i en krökt bana (vanligen en cirkel) och drar kroppen mot banans centrum.
- centroid
- centroi´d, medelpunkten av ett objekt definierad som medelvärdet av koordinaterna för alla de punkter som ingår i det.
- corioliskraft
- corio´liskraft, skenbar (fiktiv) kraft som verkar på en partikel, vilken rör sig i ett roterande referenssystem.
- Charles de Coulomb
- Coulomb, Charles de, 1736–1806, fransk fysiker som studerade både elektricitet, magnetism och tillämpad matematik.
- deceleration
- deceleration, inbromsning, retardation.
- deformation
- deformation, form- eller volymändring som varje kropp undergår vid mekanisk belastning.
- deformationshastighetstensor
- deformationshastighetstensor, mått på hur snabbt längd och riktning ändras hos en liten linjeformad del av materialet i en gas, vätska eller fast kropp i rörelse.
- dilatation
- dilatation, utvidgning, inom fysiken avses ändring av volymen per volym, relativ volymändring, hos en kropp genom inverkan av t.ex. yttre krafter eller temperaturändring.
- dragningskraft
- dragningskraft, attraktion, inom fysik och kemi, se gravitation, attraktiva krafter, Coulombs lag och atomkärna.
- dynamik
- dynami´k, den del av mekaniken som beskriver kroppars rörelse under inverkan av krafter.
- dynamisk last
- dyna´misk last, yttre krafter som varierar med tiden.
- egenfrekvens
- egenfrekvens, antalet svängningar per sekund hos en konstruktion som får svänga fritt.
- egensvängning
- egensvängning, antal svängningar per sekund hos en konstruktion som får svänga fritt, se egenfrekvens.
- egenvärde
- egenvärde, matematisk term.
- ekvipotentialyta
- ekvipotentia´lyta, nivåyta, sammanfattningen av alla punkter med samma potential i ett kraftfält.
- ekvivalensprincipen
- ekvivalensprincipen, inom fysiken ett uttryck för det nära sambandet mellan tyngdkraft och acceleration.
- ekvivalent
- ekvivalent, likvärdig, fullt motsvarande; inom fysiken beteckning för två krafter eller två kraftsystem som fullständigt kan ersätta varandra och ge samma verkan.
- ekvivalent
- ekvivalent, likvärdig, fullt motsvarande; inom medicinen beteckning för sjukdomssymtom som uppträder i stället för de typiska symtomen.
- elastisk stöt
- elastisk stöt, en stöt eller kollision mellan två kroppar som är sådan att kropparnas sammanlagda rörelseenergi är densamma före och efter stöten.
- elongation
- elongation, en svängande kropps avstånd från sitt jämviktsläge (i ett visst ögonblick).
- Ture Eriksson
- Eriksson, Ture, född 1926, fysiker, tidigare universitetslektor vid Göteborgs universitet.
