- absorberad dos
- absorbe´rad dos, begrepp inom radio- och strålningsfysiken, som anger hur stor mängd strålningsenergi som absorberats per massaenhet inom ett visst område av intresse, t.ex. ett organ i människokroppen.
- absorptionslinje
- absorptionslinje, mörk linje i spektrum från en ljuskälla.
- Carl D Anderson
- Anderson, Carl David, 1905–91, svenskättad amerikansk fysiker, professor vid California Institute of Technology, Pasadena, 1939–76.
- anisotropi
- anisotropi´, innebär att en fysikalisk egenskap är olika i olika riktningar; inom astronomin vanligen uttryck för att strålning är riktningsberoende, den är anisotrop.
- atomspektrum
- atomspektrum, den elektromagnetiska strålning som kan emitteras eller absorberas av ett grundämnes fria atomer.
- attenuering
- attenuering, försvagning, dämpning; term som används inom strålningsfysiken för att beskriva hur intensiteten försvagas när röntgen- eller gammastrålning passerar ett medium.
- bakgrundsstrålning
- bakgrundsstrålning, den strålning som ständigt finns på en viss plats.
- Balmerdekrementet
- Balmerdekrementet, ett mått på relativa avtagandet i intensiteten hos Balmerseriens emissionslinjer i spektra från astronomiska objekt, särskilt gasnebulosor.
- Balmergränsen
- Balmergränsen, den våglängd där Balmerseriens spektrallinjer ligger så tätt att de inte längre kan särskiljas i t.ex. en stjärnas spektrum.
- Balmersprånget
- Balmersprånget, intensitetsfallet i en stjärnas spektrum vid ca 365 nm (Balmergränsen) till följd av att väteatomernas absorption av ljus kraftigt växer när våglängden blir kortare än 365 nm.
- John Desmond Bernal
- Bernal, John Desmond, född 10 maj 1901, död 15 september 1971, brittisk fysiker och vetenskapsteoretiker, lecturer i kristallografi i Cambridge 1927–37, professor i fysik 1937–63 och i kristallografi 1963–68 vid Birkbeck College, University of London.
- betapartikel
- be´tapartikel, β-partikel, elektron eller positron (positivt laddad elektron) som sänds ut från en atomkärna som undergår radioaktivt sönderfall.
- bolometer
- bolome´ter, motståndstermometer som främst används för att mäta värmestrålning.
- Lawrence Bragg
- Bragg, Sir Lawrence, 1890–1971, brittisk fysiker, professor i Manchester 1919–37 och i Cambridge 1938–53, föreståndare för Royal Institution 1954–65.
- Braggs lag
- Braggs lag (uppställd av Lawrence Bragg) anger villkoret för att strålning reflekteras i en kristall.
- William Bragg
- Bragg, Sir William, 1862–1942, brittisk fysiker, professor i Adelaide, Australien, 1886–1909, i Leeds 1909–15 och vid University College i London 1915–23, föreståndare för Royal Institution från 1923.
- böjd-kristall-spektrometer
- böjd-kristall-spektrometer, speciell typ av röntgenspektrometer.
- Raymond Castaing
- Castaing, Raymond, 1921–98, fransk fysiker, professor vid universitetet i Orsay 1959–87.
- Čerenkovstrålning
- Čerenkovstrålning, se tjerenkovstrålning.
- Comptoneffekt
- Comptoneffekt, den energiminskning som elektromagnetisk strålning undergår vid Comptonspridning.
- Comptonspridning
- Comptonspridning, process där energirik elektromagnetisk strålning (främst gamma- och röntgenstrålning) sprids mot fria elektroner, varvid strålningen ändrar riktning och våglängd (jfr Comptoneffekt).
- Debye–Scherrer-metoden
- Debye–Scherrer-metoden, pulvermetoden, används för att studera materiens kristallina byggnad.
- elektromagnetisk strålning
- elektromagnetisk strålning, strålningsfenomen i vilket energi överförs som en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält (elektromagnetiska vågor).
- emission
- emission, utsändande, utsläppande, utgivning. I fysiken: utsändande av strålning eller partiklar.
- emissionsförmåga
- emissionsförmåga, äldre term för radians, strålningsstyrkan per area från en strålkälla.
- emissionslinje
- emissionslinje, ljus linje i spektrum från en ljuskälla, vanligen en tunn lysande gas.
- emissionsspektrum
- emissionsspektrum, energifördelningen hos den strålning som utsänds från en strålningskälla.
- emissivitet
- emissivite´t, en kropps förmåga att utsända elektromagnetisk strålning (värme och ljus).
- emittans
- emitta´ns, produkten av arean hos en strålkälla och den emitterade strålningens rymdvinkel; avser även motsvarande produkt för ett strålknippe i dess fokus.
- energi
- energi´, inom naturvetenskap och teknik ett grundläggande, välpreciserat (men abstrakt och svårdefinierbart) begrepp, relaterat till kraftbegreppet och förmågan att förändra eller att utföra arbete.
- energikvantum
- energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus.
- Peter Paul Ewald
- Ewald, Peter Paul, 1888–1985, tysk-amerikansk fysiker, professor i Stuttgart 1921–37, i Belfast 1939–49 och i New York 1949–59.
- excitationstemperatur
- excitationstemperatur, ett mått på atomernas excitationsgrad (dvs. andelen atomer i olika energitillstånd) i en gas.
- exposition
- exposition, i allmän betydelse detsamma som exponering; i medicin och epidemiologi att bli utsatt (exponerad) för något yttre, kanske en sjukdomsframkallande faktor, t.ex. ett smittämne eller radioaktiv strålning.
- fotodetektor
- fo´todetektor, utrustning för registrering av elektromagnetisk strålning, t.ex. synligt ljus.
- fotoeffekt
- fotoeffekt, fotoelektrisk effekt, innebär att elektroner emitteras från ett material när detta utsätts för elektromagnetisk strålning (fotoner).
- fotoelektrisk absorption
- fo´toelektrisk absorption, absorption av elektromagnetisk strålning orsakad av att en elektron som frigörs genom fotoeffekt stannar kvar i materialet och överför hela sin kinetiska energi till detta.
- fotoelektriska effekten
- fotoelektriska effekten, fysikalisk effekt, se fotoeffekt.
- fotoelektrisk effekt
- fo´toelektrisk effekt, se fotoeffekt.
- fotoelektron
- fo´toelektron, elektron som slås ut ur en atom eller molekyl när denna träffas av en foton.
- fotoemission
- fo´toemission, emission av elektroner genom fotoeffekt.
- Ilja Frank
- Frank, Ilja, 1908–90, sovjetisk fysiker, huvudsakligen verksam som teoretiker inom optik, strålningsfysik och neutronfysik.
- förbjudna linjer
- förbjudna linjer, spektrallinjer som svarar mot ändringar av tillståndet i en atom vilka sker så sällan att linjerna ej brukar ses i normala laboratoriespektra.
- förintelsestrålning
- förintelsestrålning, annihilationsstrålning, elektromagnetisk strålning som uppkommer när materia träffar antimateria, dvs. en partikel möter sin antipartikel och därvid övergår i fotoner.
- gammastrålning
- gammastrålning, den elektriskt neutrala strålning med kortare våglängd än röntgenstrålning (λ mindre än 10-11 meter), som utsänds av radioaktivt material; beteckningen infördes av Rutherford.
- Hans Geiger
- Geiger Johannes (Hans), 1882-1945, tysk fysiker.
- germaniumdetektor
- germaniumdetektor, Ge-detektor,halvledardetektor för gammastrålning med särskilt god energiupplösning i området keV till 10 MeV och hög detektionseffektivitet beroende på germaniums höga sannolikhet för fotoelektrisk absorption.
- gf-värde
- gf-värde, kvantitet av betydelse för styrkan av en linje i spektrum från t.ex. en himlakropp.
- gnistkammare
- gnistkammare, detektor för registrering av joniserande strålning.
- Eugen Goldstein
- Goldstein, Eugen, 1850-1930, tysk fysiker, verksam vid bl.a. universitetet och observatoriet i Berlin.
