Bläddra:

1–50 av 115 träffar 1 2 3

altitud
altitu´d, höjd.
antipod
antipo´d, plats på jordytan diametralt motsatt en viss referenspunkt; även invånare på detta ställe; i överförd mening: (utpräglad) motsats.
avvägning
avvägning, nivellering, bestämning av höjdskillnaden mellan bestämda punkter på jordytan.
Baltiska geodetiska kommissionen
Baltiska geodetiska kommissionen, BGK, sammanslutning med representation från samtliga stater gränsande till Östersjön, bildad på initiativ av den finländske geodeten Ilmari Bonsdorff år 1924.
Beidou
Beidou, kinesiskt satellitnavigationssystem.
Erik Bergstrand
Bergstrand, Erik, 1904–87, fysiker och geodet, observator vid Rikets allmänna kartverk; son till Östen Bergstrand, sonson till Carl E. Bergstrand.
Arne Bjerhammar
Bjerhammar, Arne, 1917–2011, geodet, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm 1952–83.
Ilmari Bonsdorff
Bonsdorff, Ilmari, 1879–1950, finländsk geodet, astronom vid observatoriet i Pulkova 1903–17, förste chef för Finska geodetiska institutet från 1918, från 1919 med professors titel; jfr släktartikel Bonsdorff.
breddgrad
breddgrad, geografisk bredd, latitud, en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader nordlig bredd (° n.br.) eller grader sydlig bredd (° s.br.), beroende på om punkten ligger på norra eller södra halvklotet.
Anders Celsius
Celsius, Anders, född 27 november 1701, död 25 april 1744, naturvetenskapsman, professor i astronomi i Uppsala från 1730; jämför släktartikel Celsius.
Chandlerperioden
Chandlerperioden, omloppstiden för jordaxelns rörelse kring en tänkt medelpol.
A C Clairaut
Clairaut, Alexis Claude, 1713–65, fransk matematiker och astronom.
Clairauts sats
Clairauts sats, publicerad av A.C. Clairaut 1738, är en approximativ matematisk relation mellan jordens avplattning (f), tyngdkraftens tilltagande från ekvatorn till pol (Δγ), tyngdkraften (γ0) och centrifugalkraften (c0) vid ekvatorn:
A R Clarke
Clarke, Alexander Ross, 1828–1914, brittisk geodet.
dygn
dygn, i allmän bemärkelse den tid jorden behöver för att rotera ett varv kring sin axel.
dynamisk satellitgeodesi
dyna´misk satelli´tgeodesi´, den del av satellitgeodesin, där oregelbundenheter i satellitbanor observeras för bestämning av jordens tyngdkraftsfält och dess förändring i tiden.
ekvator
ekva´tor, skärningslinjen mellan en himlakropps yta och det plan som går vinkelrätt mot rotationsaxeln och genom medelpunkten.
Euler-nutation
Eulernutation, fri nutation, periodisk riktningsändring hos en fysisk kropp.
Eulerperioden
Eulerperioden, teoretiskt beräknad period för jordaxelns rörelse kring en tänkt medelpol.
George Everest
Everest, Sir George, 1790–1866, brittisk geodet, ingenjörsofficer.
Ferro
Ferro, form av namnet Hierro, den västligaste av Kanarieöarna.
fotogrammetri
fotogrammetri´, bildmätning, mätning i fotografiska bilder av storlek, form och läge hos fotograferade objekt.
fysikalisk geodesi
fysika´lisk geodesi, den del av geodesin som utnyttjar fysikaliska storheter, främst tyngdkraften, för bestämning av jordens form (geoiden).
Galileo
Galileo, civilt europeiskt satellitnavigationssystem under uppbyggnad.
geodesi
geodesi´, vetenskapen om jordens uppmätning.
geodetisk linje
geodetisk linje, en kurva som lokalt har den minsta längden av alla rektifierbara kurvor mellan två punkter.
geodetiskt referenssystem
geodetiskt referenssystem, en till orientering, läge, form och skala definierad referensellipsoid.
Geodimeter
Geodime´ter®, instrument för elektro-optisk avståndsmätning enligt löptidsmetoden.
geodynamik
ge´odynamik, läran om rörelser och krafter i jordens inre.
geografiska koordinater
geografiska koordinater, koordinater för latitud och longitud i grader (samt minuter och sekunder).
geoiden
geoi´den (grek. geoeidē´s 'jordliknande', av geo- och grek. ei´dos 'form'), den nivåyta i jordens tyngdkraftsfält som bäst ansluter sig till den ostörda havsytans medelnivå och dess tänkta förlängning genom kontinenterna (dvs. en yta som i varje punkt är vinkelrät mot lodlinjen).
geometer
geome´ter, äldre yrkesbenämning på lantmätare eller geodet.
Georef
Georef, globalt referenssystem som använder gradnätet indelat i gradrutor 15°×15° och 1°×1°.
Glonass
Glonass, sovjetiskt/ryskt militärt (och civilt) satellitnavigationssystem, motsvarande amerikanska GPS och kinesiska Beidou.
GPS
GPS, Global Positioning System, satellitnavigationssystem för bestämning av positioner med mycket stor noggrannhet hos exempelvis båtar, flygplan, landfordon eller t.o.m. personer.
gradmätning
gradmätning, mätning på jordytan syftande till bestämning av jordens storlek och form.
gradmätningsexpeditionerna
gradmätningsexpeditionerna, vanligen benämning på två expeditioner utsända 1735-36 av den franska vetenskapsakademin för att mäta längden av en meridiangrad nära ekvatorn och långt mot norr.
gravimetri
gravimetri´, tyngdkraftsmätning, delområde inom geofysik (fasta jordens fysik och prospektering) och geodesi som behandlar tyngdkraftens variationer.
J, Fillmore Hayford
Hayford, John Fillmore, 1868–1925,amerikansk geodet.
Friedrich Robert Helmert
Helmert, Friedrich Robert, 1843-1917, tysk geodet, professor i Aachen från 1872, chef för Potsdams geodetiska institut från 1887.
hypsografi
hypsografi, höjdbeskrivning, återgivning i t.ex. kartor av höjdförhållanden.
hypsografisk kurva
hypsografisk kurva, hypsometrisk kurva, grafisk framställning av den fasta jordytans höjd- och djupnivåer i förhållande till havsytans nivå.
hypsometer
hypsome´ter, barometer använd som höjdmätare.
höjdmätning
höjdmätning, bestämning av höjdskillnaden mellan två eller flera punkter, normalt refererad till havets medelnivå.
höjdsystem
höjdsystem, geodetiskt system för höjdmätning och angivning av höjd (nivå) i förhållande till en referensyta, som regel havsytans medelnivå.
jorddeformation
jorddeformation, ändring i den fasta jordens form p.g.a. solens och månens dragningskraft.
jordellipsoid
jo´rdellipsoi´d, tänkt ellipsoid som approximerar geoiden.
jordexpansionshypotesen
jordexpansionshypotesen, hypotes framlagd 1956 av den ungerske geofysikern László Egyed, vilken söker förklara bl.a. fenomen som kontinentaldrift med antagandet att jordens radie ökar kontinuerligt med tiden.
jordoscillationer
jordoscillationer, den elastiska jordkroppens fria svängningar.
jordrevning
jordrevning, före moderna lantmäteriförrättningar uppmätning av inägomark (åker och äng) inför skattläggning, skifte av jord etc.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö