1–50 av 443 träffar 1 2 3 4 ... 9
- abrasionsbrant
- abrasionsbrant, klint, långsträckt brant i fast berg eller lösa avlagringar, skapad genom vågerosion; jfr abrasion.
- abrasionsplan
- abrasionsplan, nästan plan yta i fast berg eller lösa avlagringar, skapad genom vågerosion; jfr abrasion.
- abrasionsvittne
- abrasionsvittne, strandpelare, mer eller mindre fristående pelarlik bildning, skapad genom vågabrasion i fast berg som är inhomogent p.g.a. varierande sammansättning eller sprickrikedom.
- ackumulation
- ackumulation, i geologin avsättning av material genom olika sedimentationsprocesser.
- aggregat
- aggrega´t, anhopning, sammangyttring, helhet som bildas genom förening av (ofta olikartade) element – i geologin: massa eller kropp av bergartspartiklar, mineralkorn eller blandning av dessa.
- alluvialkon
- alluvia´lkon, konformad avlagring av lösa sediment som förts med ett vattendrag i en smal, brant dalgång och avsatts där det mynnar i en bred dal.
- alluvialslätt
- alluvia´lslätt, svagt lutande slätt som uppkommit i en dalgång genom avsättning av sediment som transporterats med rinnande vatten.
- anstående
- anstående, i fast klyft, geologisk beteckning för förekomst vid eller strax under markytan av viss berggrund som hänger samman med den fasta berggrunden.
- arkipelag
- arkipelag, vidsträckt ögrupp eller örikt hav, t.ex. Egeiska havets övärld (som ursprungligen avsågs).
- asfaltsjö
- asfaltsjö, ansamling av naturasfalt som går i dagen vid markytan.
- astroblem
- astroble´m, det som på jordytan återstår av ett forntida stort komet- eller meteoritnedslag.
- atoll
- ato´ll, en av djupt vatten omgiven ring- eller hästskoformig korallö som mer eller mindre innesluter en grund lagun.
- avloppslös sjö
- avloppslös sjö, sjö som förlorar vatten endast genom avdunstning och läckage genom jord och berg.
- backlandskap
- backlandskap, småkuperat moränlandskap med kullar och korta moränryggar utan särskild orientering.
- badlands
- badlands, landområde som är extremt sönderskuret av ravinerosion.
- bajada
- bajada, sammanvuxna alluvialkoner i torrområden vid foten av bergssluttningar på pedimentytornas lägre delar.
- bakkeø
- bakkeø, moränlandskap från den näst senaste istiden, beläget utanför den senaste inlandsisens utbredningsgräns på västra Jylland.
- bank
- bank, grunt område i sjö eller hav, bestående av löst material som sand eller lera; se också skalbank.
- bank
- bank, ett vattendrags (naturliga eller anlagda) sida.
- barkan
- barka´n, barkhan, typ av sanddyn, vanlig i sandområden där vinden blåser i en konstant riktning och tillgången på sand är måttlig.
- barriärrev
- barriärrev, långsträckt korallrev som är orienterat ungefär parallellt med kusten och skilt från den av ett brett och djupt havsområde.
- basaltkupp
- basa´ltkupp, uppstående erosionsrest av den stelnade basaltmagman i ett vulkanrör.
- berg
- berg, upphöjning av fast berg, vilken kan variera i höjd från några tiotal meter (t.ex. Dalhejaberg, Blekinge) till flera tusen meter (t.ex. Klippiga bergen, USA).
- berg
- berg, hög ackumulation av grus, t.ex. Galgberget i Halmstad.
- berghäll
- berghäll, häll, mindre, tämligen jämnt område av berggrunden som ej täcks av lösa jordlager; i Skandinavien vanligen avslipat av inlandsisen.
- berg i dagen
- berg i dagen, blottning av den annars till större delen av lösa jordlager täckta berggrunden.
- bergkullslätt
- bergkullslätt, slättområde inom urbergsterrängen i Fennoskandia med enstaka bergkullar, dvs. höjder som består av fast berg.
- bergkullterräng
- bergkullterräng, kuperad urbergsterräng i Fennoskandia med tätt liggande bergkullar, dvs. höjder som består av fast berg.
- bergmassiv
- bergmassiv, bergsområde som har stor utbredning men saknar en bergskedjas långsträckta form, t.ex. Centralmassivet i Frankrike.
- bergschrund
- bergschrund, glaciärspricka som utbildas vid kontaktytan mellan en bergvägg och övre delen av en nisch- eller dalglaciär.
- bergskedja
- bergskedja, långsträckt bergssystem som består av ett antal mer eller mindre parallella ryggar av berg.
- bifurkation
- bifurkation, gaffelformig delning, inom geografin förhållandet att två vattendrag har förbindelse via ett biflöde, att ett vattendrag delas upp i två grenar i riktning nedströms eller att en sjö avrinner genom två olika, närbelägna avlopp.
- blandmyr
- blandmyr, torvmark bestående av omväxlande kärr- och mossepartier.
- blockhav
- blockhav, blockmark, mark som till minst hälften av ytan täcks av kantiga block och stenar.
- blocksträng
- blocksträng, strängformad ansamling av block på bottnen av torrdalar och mindre dräneringsrännor.
- blockström
- blockström, typ av frostmarksfenomen, se stenström.
- blocksvans
- blocksvans, sträng- eller solfjäderformig spridning av stenar och block av en bestämd bergart som lösgjorts från den fasta berggrunden och sedan av inlandsisen transporterats nedströms i isrörelsens riktning.
- blocksänka
- blocksänka, grund svacka, vanligen med en diameter under 100 m, med bottnen oftast helt täckt av stenblock.
- blocktunga
- blocktunga, lobformig avlagring av block, uppbyggd genom lavintransport i kanten av ett lavinområde.
- blottning
- blottning, i geologin mindre område där berggrunden ej täcks av lösa jordlager.
- bottenbädd
- bottenbädd, finkorniga, horisontella eller svagt sluttande sedimentlager som utgör den undre enheten i en deltasekvens bestående av ytbädd, mittbädd och bottenbädd.
- braided river
- braided river, braided stream, flätflod, vattendrag som inte följer en enda fåra utan bildar ett flätlikt mönster, ett nätverk av vida och grunda kanaler som ständigt förenas och skiljs från varandra i riktning nedströms.
- bränningsrevel
- bränningsrevel, låg, långsträckt sand- eller grusbank på havsbottnen, belägen på ett visst avstånd från, och i regel parallellt med, stranden.
- butte
- butte, litet platåberg av sedimentär berggrund med en hätta av motståndskraftiga bergarter.
- böljeslagsmärke
- böljeslagsmärke, symmetrisk, vågliknande struktur på ytan av ett sediment som oftast har sandig sammansättning.
- centralberg
- centralberg, benämning på de berg som ofta förekommer i centrum av ringbergen t.ex. på månen.
- Chicxulubkratern
- Chicxulubkratern, Chikxulub, ca 165 km stort astroblem (lämning efter ett nedslag från rymden) med centrum nära Chicxulub på Yucatánhalvöns norra kust i Mexico.
- chott
- chott, shott, schott, flack sänka i torra, nordafrikanska områden.
