- aerologi
- aerologi, den gren av meteorologin som studerar den fria atmosfären, dvs. atmosfären ovanför det skikt där luftens friktion mot marken är betydande.
- aerologisk karta
- aerologisk karta, karta som visar luftens strömning, temperatur och ev. även fuktighet på en viss nivå i den fria atmosfären.
- aeronomi
- aeronomi´, den gren av meteorologin som studerar fysiska processer i jonosfären och exosfären, dvs. lufthavet ovanför ca 70 km, där joner förekommer.
- aitkenräknare
- aitkenräknare, instrument för att mäta halten av små partiklar i luften (jfr aerosol), uppkallat efter John Aitken.
- antarktikluft
- antarkti´kluft, luftmassa med ursprung över Antarktis.
- anticyklon
- anticyklon, område med högre lufttryck än omgivningen kring vilket luften cirkulerar medurs (moturs) på norra (södra) halvklotet.
- anticyklonal strömning
- anticyklona´l strömning, strömning i atmosfären eller havet vilken böjer av medurs på norra halvklotet och moturs på södra.
- arktikfront
- arkti´kfront, front som utgör gränsen mellan arktikluft och polarluft.
- arktikluft
- arkti´kluft, luftmassa med ursprung över Arktis.
- atmofil
- atmofi´l, beteckning för de grundämnen som i större mängd än andra naturligt förekommer i atmosfären vid jordytan, dvs. väte, kol, kväve, syre samt ädelgaser.
- atmosfären
- atmosfä´ren, gashöljet kring jorden.
- atmosfärkemi
- atmosfärkemi, läran om förekomst och omvandling av kemiska ämnen i atmosfären, ofta även inkluderande utsläpp, transport och spridning av sådana samt i atmosfären förekommande reningsprocesser.
- azoriska högtrycket
- azoriska högtrycket, område på Nordatlanten med klimatologiskt högt lufttryck.
- bakgrundsvärde
- bakgrundsvärde, värdet på t.ex. halten av en förorening i luften utanför det område man studerar.
- baroklin
- barokli´n sägs en vätska eller en gas vara om densiteten i den varierar längs en yta med konstant tryck.
- baropausen
- baropausen, gränsskiktet på ca 600 km höjd mellan barosfären och exosfären i jordatmosfären.
- barosfären
- barosfä´ren, den undre av jordatmosfärens två delar, om denna indelas med avseende på molekylernas hastigheter.
- barotrop
- barotro´p sägs en vätska eller en gas vara om dess densitet är konstant längs en yta med konstant tryck.
- blandningshöjd
- blandningshöjd, se blandningsskikt.
- blandningsskikt
- blandningsskikt, det skikt som omfattar de lägsta 100–1 000 m av atmosfären och inom vilket luften är relativt väl omblandad genom inverkan av markytans skrovlighet och solinstrålningen.
- blockering
- blockering, en vädersituation då ett stillaliggande högtryck under en längre tid kraftigt länkar av den västliga strömningen i atmosfären mot högre eller lägre bredder.
- Bowen-förhållandet
- Bowen-förhållandet, kvoten mellan flödena av sensibelt (förnimbart) och latent värme från marken till atmosfären.
- Breuer-diagram
- Breuer-diagram, sätt att illustrera sambandet mellan vindriktning och registrerade föroreningshalter i luften på en plats.
- Buys-Ballots lag
- Buys-Ballots lag, bariska vindlagen, anger förhållandet mellan den horisontella lufttrycksfördelningen och vinden.
- cyklogenes
- cyklogene´s, utveckling eller intensifiering av en cyklon (ett lågtryck).
- cyklonbana
- cyklonbana, den bana som en cyklon (ett lågtryck) beskriver.
- cyklonfamilj
- cyklonfamilj, cyklonserie, serie av lågtryck (cykloner).
- cyklonserie
- cyklonserie, detsamma som cyklonfamilj.
- cyklonstyrning
- cyklonstyrning, den styrning som en kraftig och omfattande cyklon utövar på svagare och mindre cykloner i sin närhet.
- deposition
- deposition, inom meteorologin process som för bort ett ämne ur luften till mark, vatten eller vegetation.
- dikväveoxid
- dikvä´veoxi´d, tidigare kallad kväveoxidul, N2O, lustgas, färglös gas med svagt sötaktig lukt.
- dobsonenhet
- dobsonenhet, måttenhet för atmosfärens ozoninnehåll.
- dom
- dom, den huv av förorenad luft som kan välva sig över en storstad eller ett industriområde.
- drivhuseffekt
- drivhuseffekt, växthuseffekt, temperaturhöjande inverkan som atmosfärens gaser, främst koldioxid, vattenånga, ozon och metan, har på jordens klimat.
- drivhusgas
- drivhusgas, detsamma som växthusgas.
- EISCAT
- EISCAT, European Incoherent Scatter Scientific Association, europeisk samarbetsorganisation bildad 1975 för att med radarsystem utforska jonosfären och den övre atmosfären på hög latitud.
- ekmanskikt
- ekmanskikt, den del av en fluid (luft eller vatten) där V.W. Ekmans teori av 1902 gäller, dvs. där friktionen mot marken eller bottnen är av betydelse.
- ekvatorialluft
- ekvatorialluft, luftmassa som under en längre tid uppehållit sig i lågtrycksområdet kring ekvatorn.
- ekvatoriella lågtrycksrännan
- ekvatoriella lågtrycksrännan, det bälte av lågt lufttryck som sträcker sig runt jorden ungefär vid ekvatorn.
- European Incoherent Scatter Scientific Association
- European Incoherent Scatter Scientific Association, se EISCAT.
- exosfären
- exosfä´ren, den övre av jordatmosfärens två delar, om denna indelas med avseende på molekylernas rörelser.
- Ferrels lag
- Ferrels lag anger att en luftmassa som rör sig på norra halvklotet avlänkas till höger om rörelseriktningen.
- fjärilseffekten
- fjärilseffekten, begrepp som avser att beskriva atmosfärens begränsade förutsägbarhet.
- fotokemisk smog
- fotoke´misk smog, situation med kraftigt nedsatt sikt på grund av bildning av aerosoler (mycket små partiklar) i luften vid utsläpp av luftföroreningar.
- fria atmosfären
- fria atmosfären, atmosfären ovanför det atmosfäriska gränsskiktet, dvs. den del av atmosfären inom vilken turbulens, skapad genom friktion mot mark och hav, kan försummas vid en approximativ teoretisk behandling av lufthavets rörelser.
- friktionsskiktet
- friktionsskiktet, den del av atmosfären där friktionen mot marken är av betydelse.
- front
- front, den lutande gränszonen mellan två luftmassor av olika temperatur (eg. densitet), ett av grundbegreppen inom meteorologin.
- fuktadiabatisk
- fu´ktadiaba´tisk, term för tillståndsändring i en luftmängd vilken är mättad med avseende på vattenånga och innehåller vattendroppar; jfr adiabatisk.
- fuktindifferent
- fu´ktindiffere´nt, om temperaturskiktning i atmosfären: temperatur som avtar med höjden med samma belopp som fås om en luftmängd stiger och kondensation därvid sker i luftmängden (fuktadiabatiskt temperaturavtagande).
