Bläddra:

1–50 av 167 träffar 1 2 3 4

aerologi
aerologi, den gren av meteorologin som studerar den fria atmosfären, dvs. atmosfären ovanför det skikt där luftens friktion mot marken är betydande.
aerologisk karta
aerologisk karta, karta som visar luftens strömning, temperatur och ev. även fuktighet på en viss nivå i den fria atmosfären.
aeronomi
aeronomi´, den gren av meteorologin som studerar fysiska processer i jonosfären och exosfären, dvs. lufthavet ovanför ca 70 km, där joner förekommer.
aitkenräknare
aitkenräknare, instrument för att mäta halten av små partiklar i luften (jfr aerosol), uppkallat efter John Aitken.
antarktikluft
antarkti´kluft, luftmassa med ursprung över Antarktis.
anticyklon
anticyklon, område med högre lufttryck än omgivningen kring vilket luften cirkulerar medurs (moturs) på norra (södra) halvklotet.
anticyklonal strömning
anticyklona´l strömning, strömning i atmosfären eller havet vilken böjer av medurs på norra halvklotet och moturs på södra.
arktikfront
arkti´kfront, front som utgör gränsen mellan arktikluft och polarluft.
arktikluft
arkti´kluft, luftmassa med ursprung över Arktis.
atmofil
atmofi´l, beteckning för de grundämnen som i större mängd än andra naturligt förekommer i atmosfären vid jordytan, dvs. väte, kol, kväve, syre samt ädelgaser.
atmosfären
atmosfä´ren, gashöljet kring jorden.
atmosfärkemi
atmosfärkemi, läran om förekomst och omvandling av kemiska ämnen i atmosfären, ofta även inkluderande utsläpp, transport och spridning av sådana samt i atmosfären förekommande reningsprocesser.
azoriska högtrycket
azoriska högtrycket, område på Nordatlanten med klimatologiskt högt lufttryck.
bakgrundsvärde
bakgrundsvärde, värdet på t.ex. halten av en förorening i luften utanför det område man studerar.
baroklin
barokli´n sägs en vätska eller en gas vara om densiteten i den varierar längs en yta med konstant tryck.
baropausen
baropausen, gränsskiktet på ca 600 km höjd mellan barosfären och exosfären i jordatmosfären.
barosfären
barosfä´ren, den undre av jordatmosfärens två delar, om denna indelas med avseende på molekylernas hastigheter.
barotrop
barotro´p sägs en vätska eller en gas vara om dess densitet är konstant längs en yta med konstant tryck.
blandningshöjd
blandningshöjd, se blandningsskikt.
blandningsskikt
blandningsskikt, det skikt som omfattar de lägsta 100–1 000 m av atmosfären och inom vilket luften är relativt väl omblandad genom inverkan av markytans skrovlighet och solinstrålningen.
blockering
blockering, en vädersituation då ett stillaliggande högtryck under en längre tid kraftigt länkar av den västliga strömningen i atmosfären mot högre eller lägre bredder.
Bowen-förhållandet
Bowen-förhållandet, kvoten mellan flödena av sensibelt (förnimbart) och latent värme från marken till atmosfären.
Breuer-diagram
Breuer-diagram, sätt att illustrera sambandet mellan vindriktning och registrerade föroreningshalter i luften på en plats.
Buys-Ballots lag
Buys-Ballots lag, bariska vindlagen, anger förhållandet mellan den horisontella lufttrycksfördelningen och vinden.
cyklogenes
cyklogene´s, utveckling eller intensifiering av en cyklon (ett lågtryck).
cyklon
cyklon, roterande luft, cirkulerar moturs kring lägre tryck, ofta synonymt med lågtryck.
cyklonbana
cyklonbana, den bana som en cyklon (ett lågtryck) beskriver.
cyklonfamilj
cyklonfamilj, cyklonserie, serie av lågtryck (cykloner).
cyklonserie
cyklonserie, detsamma som cyklonfamilj.
cyklonstyrning
cyklonstyrning, den styrning som en kraftig och omfattande cyklon utövar på svagare och mindre cykloner i sin närhet.
deposition
deposition, inom meteorologin process som för bort ett ämne ur luften till mark, vatten eller vegetation.
dikväveoxid
dikvä´veoxi´d, tidigare kallad kväveoxidul, N2O, lustgas, färglös gas med svagt sötaktig lukt.
dobsonenhet
dobsonenhet, måttenhet för atmosfärens ozoninnehåll.
dom
dom, den huv av förorenad luft som kan välva sig över en storstad eller ett industriområde.
drivhuseffekt
drivhuseffekt, växthuseffekt, temperaturhöjande inverkan som atmosfärens gaser, främst koldioxid, vattenånga, ozon och metan, har på jordens klimat.
drivhusgas
drivhusgas, detsamma som växthusgas.
EISCAT
EISCAT, European Incoherent Scatter Scientific Association, europeisk samarbetsorganisation bildad 1975 för att med radarsystem utforska jonosfären och den övre atmosfären på hög latitud.
ekmanskikt
ekmanskikt, den del av en fluid (luft eller vatten) där V.W. Ekmans teori av 1902 gäller, dvs. där friktionen mot marken eller bottnen är av betydelse.
ekvatorialluft
ekvatorialluft, luftmassa som under en längre tid uppehållit sig i lågtrycksområdet kring ekvatorn.
ekvatoriella lågtrycksrännan
ekvatoriella lågtrycksrännan, det bälte av lågt lufttryck som sträcker sig runt jorden ungefär vid ekvatorn.
European Incoherent Scatter Scientific Association
European Incoherent Scatter Scientific Association, se EISCAT.
exosfären
exosfä´ren, den övre av jordatmosfärens två delar, om denna indelas med avseende på molekylernas rörelser.
Ferrels lag
Ferrels lag anger att en luftmassa som rör sig på norra halvklotet avlänkas till höger om rörelseriktningen.
fjärilseffekten
fjärilseffekten, begrepp som avser att beskriva atmosfärens begränsade förutsägbarhet.
fotokemisk smog
fotoke´misk smog, situation med kraftigt nedsatt sikt på grund av bildning av aerosoler (mycket små partiklar) i luften vid utsläpp av luftföroreningar.
fria atmosfären
fria atmosfären, atmosfären ovanför det atmosfäriska gränsskiktet, dvs. den del av atmosfären inom vilken turbulens, skapad genom friktion mot mark och hav, kan försummas vid en approximativ teoretisk behandling av lufthavets rörelser.
friktionsskiktet
friktionsskiktet, den del av atmosfären där friktionen mot marken är av betydelse.
front
front, den lutande gränszonen mellan två luftmassor av olika temperatur (eg. densitet), ett av grundbegreppen inom meteorologin.
fuktadiabatisk
fu´ktadiaba´tisk, term för tillståndsändring i en luftmängd vilken är mättad med avseende på vattenånga och innehåller vattendroppar; jfr adiabatisk.
fuktindifferent
fu´ktindiffere´nt, om temperaturskiktning i atmosfären: temperatur som avtar med höjden med samma belopp som fås om en luftmängd stiger och kondensation därvid sker i luftmängden (fuktadiabatiskt temperaturavtagande).

« föregående | nästa » 1 2 3 4

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö