Bläddra:

39 träffar

amfidromi
amfidromi´, en roterande stationär våg.
bore
bore, ursprungligen en lokal benämning på den vågfront som bildas i floden Severn i England när den inträngande tidvattensvågen hejdas av den utgående strömmen.
brottsjö
brottsjö, brytande våg.
bränning
bränning, våg som bryter då den kommer in på grunt vatten.
dyning
dyning, havsvågor, ofta med stor våglängd, som uppträder utanför det område där vinden alstrat dem.
dödvatten
dödvatten, vattenområde där segelbåtar och fartyg med ringa maskinkraft utan synliga skäl dramatiskt förlorar fart.
fetch
fetch, sjörum, stryklängd, vindens väglängd över öppet vatten till en viss plats.
flodvåg
flodvåg, mycket lång havsvåg som orsakar översvämning.
flodvågskatastrofen
flodvågskatastrofen, tsunamikatastrofen, benämning på den naturkatastrof i form av en tsunami som drabbade flera länder kring Indiska oceanen 26 december 2004.
François Alphonse Forel
Forel, François Alphonse, 1841-1912, schweizisk naturforskare, professor i Lausanne.
gravitationsvåg
gravitationsvåg,  vågrörelse för vilken gravitationen är den återförande kraften.
intern våg
intern våg, våg som bildas då en stabil densitetsskiktning, t.ex. ett språngskikt i havet, rubbas ur sitt jämviktsläge.
kapillärvåg
kapillärvåg, våg på en vätskeyta med så liten våglängd att ytspänningen dominerar dynamiken (mindre än ca 1 cm på en vattenyta).
kelvinvågor
kelvinvågor (efter Lord Kelvin), gravitationsvågor på havsytan eller i havets skiktade inre med en periodtid längre än ca ½ dygn.
Poincarévåg
Poincarévåg, vågrörelse på havets yta eller i havets skiktade inre som har tillräckligt lång periodtid för att påverkas av jordens rotation.
pororoca
pororoca, en vågfront (bore), som alstras av tidvattenströmmarna i Amazonflodens nedre lopp.
rossbyvåg
rossbyvåg, planetär våg, storskalig vågrörelse i atmosfären med en våglängd på 2 000–10 000 km.
seiche
seiche, stående våg i en sjö eller en havsvik.
sjö
sjö, vågrörelser på vattenytan, detsamma som sjögång.
sjögång
sjögång, sjö, sjöhävning, den sammanlagda rörelsen av vindvågor (vindsjö) och dyning över en havsyta.
sjöhävning
sjöhävning, vågrörelser på vattenytan, detsamma som sjögång.
sjösprång
sjösprång, vattenståndsvariationer i havet av kort varaktighet (5-60 min) och lokal karaktär, som med många års mellanrum inträffar vid bl.a. östersjö- och nordsjökusterna.
slick
slick, ränder synliga på havsytan som blanka stråk, vanligen ordnade ganska regelbundet i vindens riktning.
smul sjö
smul sjö, tämligen lugnt vatten, inte mycket mer än krusning på vattenytan (våghöjd mellan 0,1 och 0,5 m).
solitär våg
solitä´r våg, ensamt vågberg, detsamma som soliton.
Stokes drift
Stokes drift, långsam nettoförflyttning av vatten som orsakas av vågor.
tsunami
tsuna´mi, långvågig havsvåg eller flodvåg som orsakas av havsbottnens vertikala rörelser i samband med jordbävningar, vulkanutbrott eller jordskred.
våghöjd
våghöjd, det vertikala avståndet mellan vågdal och vågtopp i en vågrörelse.
vågor
vågor, svängningsrörelser som upprepar sig mer eller mindre periodiskt kring ett jämviktstillstånd i ett medium eller system.
våldsam sjö
våldsam sjö, den högsta klassen i den internationella skalan för sjögång.
En svensk katastrof I: Chocken, krisen och traumat
En svensk katastrof: Chocken, krisen och traumat

av Arne Järtelius NE-redaktör

Jordbävningen i Stilla havet 26 december 2004 kan avläsas i ett flertal faser och fasor.

En svensk katastrof II: Bistånd, sorg och nyorientering

Arne Järtelius, NE-redaktör

Jordbävningen i Indiska oceanen 26 december började med en chock bland de av tsunamin direkt drabbade.

Flodvågskatastrofen: Alla om var på deras sida
Flodvågskatastrofen: Alla ”om” var på deras sida

av Christel Skeppås journalist och NE-medarbetare

Hennes kompisar kanske har glömt tsunamin i Thailand annandag jul 2004...

Flodvågskatastrofen: Omorienteringsfasen
Flodvågskatastrofen: Omorienteringsfasen

av Arne Järtelius NE-redaktör

”Intet ont som inte är gott för något” är en gammal ordsed hämtad från Pelle Holm.

Kollektivt sorgearbete: Minnesdagar
Kollektivt sorgearbete: Minnesdagar

av Christel Skeppås journalist och NE-medarbetare

Flodvågskatastrofen i Thailand annandagen 2004 drabbade många svenskar.

Skenbart lugn i vattnet
Från broar och höjder kan man ofta se till synes lugna partier i stråk över vattenytan på sjöar och hav. Vad beror detta på? Jag har konstaterat att det hänger ihop med vattnets ytspänning, men varför varierar den på detta vis?
Skyddar rev mot en tsunami?
När blir tsunamin som störst, vid långgrund strand eller brant kust? Skyddar rev?

Tsunamier i historien: Långväga långvågor
Tsunamier i historien: Långväga långvågor

av Sven Laufeld docent i historisk geologi och geologkonsult

Annandag jul 2004 blev begreppet tsunami hårdhänt känt över hela världen.

Tsunamier i Medelhavet?

Tsunamier i Medelhavet?

Fråga Kan en tsunami uppkomma i Medelhavet?

 

Svar En tsunami kan uppträda i alla hav.

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö