Bläddra:

1–50 av 1,035 träffar 1 2 3 4 ... 21

a-axel
a-axel, inom kristallografin en av de tre axlarna (a, b och c) i ett koordinatsystem som används vid beskrivning av kristaller.
Richard Abegg
Abegg, Richard, 1869–1910, tysk kemist, professor vid tekniska högskolan i Breslau (nu Wrocław) från 1909.
absoluta nollpunkten
absoluta nollpunkten, den absoluta temperaturskalans (se absolut temperatur) nollpunkt.
absolutkonfiguration
absolutkonfiguration, struktur hos molekyler som uppvisar optisk isomeri, dvs. finns i två former (enantiomerer), som är varandras spegelbilder, liksom en höger- och en vänsterhandske.
absolut temperatur
absolut temperatur, termodynamisk temperatur, temperaturen i en skala som kan definieras med hjälp av fundamentala termodynamiska principer.
absorbans
absorba´ns, optisk densitet, mått på absorption av ljus i en gas, vätska eller fast substans.
absorption
absorption, process som innebär att gas, vätska eller en energiform tränger in i och upptas av ett ämne.
absorptivitet
absorptivite´t, molär absorptivitet, mått på ett ämnes förmåga att absorbera ljus eller annan strålning.
ackumulator
ackumulator, inom elektrotekniken: sekundärbatteri, laddningsbart batteri, t.ex. startbatteriet i en bil.
ackumulatorbatteri
ackumulatorbatteri, laddningsbart batteri, bestående av flera parallell- eller seriekopplade celler; se ackumulator.
ackumulatorcell
ackumulatorcell, laddningsbar kemoelektrisk cell (sekundärcell); se ackumulator.
Acta Crystallographica
A´cta Crystallogra´phica, tidskrift om kristallografi, utgiven av International Union of Crystallography sedan 1948.
additiv egenskap
additiv egenskap, egenskap hos ett sammansatt system som kan beskrivas som summan av värdena för en viss egenskap hos delarna.
adiabatisk
adiaba´tisk, begrepp inom termodynamiken.
adiabatisk
adiaba´tisk, en fotokemisk reaktion kallas adiabatisk om den i sin helhet sker på en och samma elektroniska potentialyta (se fotokemi).
adsorption
adsorption, förloppet när ett fast ämne (adsorbent) till sin yta upptar och binder (adsorberar) ämnen från en gas eller vätska; även förloppet när ett gränsskikt mellan vätska och vätska eller mellan vätska och gas attraherar komponenter från endera eller båda faserna (jämför fas).
aerogel
aerogel, ett extremt poröst och lätt material som på grund av sitt utseende ibland kallas "frusen rök".
AFR
AFR, förkortning för Atomforskningsrådet.
aggregat
aggrega´t, anhopning, sammangyttring, helhet som bildas genom förening av (ofta olikartade) element – i kemin: löst sammanhållen, ofta oregelbunden struktur, sammansatt av mindre enheter såsom molekyler, joner eller partiklar.
aggregat
aggrega´t, anhopning, sammangyttring, helhet som bildas genom förening av (ofta olikartade) element – i tekniken: enhet bestående av två eller flera direkt samverkande maskiner.
aggregationstillstånd
aggregationstillstånd, olika tillstånd som ett ämne kan befinna sig i.
Ah
Ah, beteckning för amperetimme.
aktinider
aktini´der, benämning på de i period 7 efter aktinium följande 14 grundämnena med atomnummer 90–103, som börjar med torium och slutar med lawrencium (se tabell).
aktinium
akti´nium, radioaktivt grundämne (atomnummer 89, kemisk symbol Ac), upptäckt av A. Debierne 1899 och F. Giesel 1902 oberoende av varandra.
aktiniumserien
akti´niumserien, en av de fyra serier av naturligt radioaktivt sönderfall som sker med omväxlande alfa- (α-) och beta- (β-)strålning.
aktinon
aktino´n, radioaktiv isotop av ädelgasen radon (219Rn, halveringstid 4,0 s), upptäckt 1902 av Debierne och Giesel.
aktionsspektrum
aktionsspektrum, verkansspektrum, den funktion av ljusets våglängd som beskriver hur effektivt en fotokemisk eller fotobiologisk process stimuleras av olika sorters ljus.
aktivering
aktive´ring, ett förstadium till en kemisk reaktion.
aktiveringsanalys
aktiveringsanalys, att med strålningsaktivering bestämma förekomsten av mycket små mängder av vissa grundämnen, ner till ca 10-12 g.
aktiveringsenergi
aktiveringsenergi, den tilläggsenergi som behöver tillföras för att en kemisk reaktion ska kunna genomföras.
aktivitet
aktivitet, kemisk term.
aktivitet
aktivitet, fysikalisk term: antalet sönderfall per tidenhet i radioaktivt material.
albittvilling
albi´ttvilling, regelbunden sammanväxning (tvillingbildning) mellan två eller oftast flera kristallindivider hos fältspater som tillhör det triklina kristallsystemet.
alfa
alfa, α, Α, den första bokstaven i det grekiska alfabetet.
alfapartikel
alfapartikel, heliumkärna som sänds ut vid radioaktivt sönderfall av vissa tunga atomkärnor.
alfastrålning
alfastrålning, strålning som utgörs av alfapartiklar, dvs. atomkärnor av helium (med två protoner och två neutroner), och som kan utsändas från främst tunga, radioaktiva atomkärnor (se alfasönderfall).
alfasönderfall
alfasönderfall, α-sönderfall, en radioaktiv process där alfapartiklar (alfastrålning) utsänds spontant.
ALI
ALI, Annual Limit on Intake, tidigare använt begrepp som avsåg den mängd (mätt i becquerel) av ett radioaktivt ämne som, om det tillfördes kroppen oralt, genom inhalation eller via huden gav en strålningsdos av 50 millisievert (mSv) per år.
alkalisk ackumulator
alka´lisk ackumula´tor, ackumulator med alkalisk elektrolyt.
alkalisk cell
alka´lisk cell, alkalisk ackumulator med elektrodkombinationen nickeloxid–kadmium i slutet utförande, vilken används som laddningsbar strömkälla för datorer, rakapparater, mobiltelefoner etc.
alkalisk luftcell
alka´lisk luftcell, kemoelektrisk cell med en positiv bränslecellelektrod för luftens syre.
alkaliskt batteri
alka´liskt batteri, primärcell (icke laddningsbart batteri) med elektrodkombinationen mangandioxid/zink i en alkalisk elektrolyt, används i ökande omfattning för konsumentprodukter på grund av att det har bättre belastningsegenskaper än det klassiska "torrbatteriet" av Leclanchétyp.
allmänna gaslagen
allmänna gaslagen, gasernas allmänna tillståndslag, uttrycker sambandet mellan volym (V) och tryck (p), absolut temperatur (T) och mängd (n) hos en ideal gas och skrivs pV = nRT.
allomorfi
allomorfi´, paramorfi´, egenskapen hos ett mineral (en kristall) att ändra sin kristallstruktur men ändå bibehålla såväl kristallform som kemisk sammansättning.
allotriomorf
allotriomorf, anhedral, xenomorf, om kristall (kristallkorn): som ej utvecklat kristallografisk form begränsad av plana ytor.
allotropi
allotropi´, av Berzelius införd beteckning för fenomenet att ett grundämne under samma yttre betingelser kan existera i olika former, exempelvis kol som diamant och grafit, fosfor som röd och gul, svavel som rombiskt och monoklint, syre i sin vanliga form (O2) och som ozon (O3).
americium
ameri´cium, radioaktivt grundämne (kemiskt tecken Am), upptäckt 1944–45 av G.T. Seaborg, R.A. James, A. Ghiorso och L.O. Morgan under arbeten med plutoniumframställning för Manhattanprojektet (utvecklingen av atombomben) vid University of Chicago.
amfifil
amfifi´l sägs en molekyl vara om den innehåller både polära (vattenlösliga) och opolära (vattenolösliga) delar.
amfolyt
amfoly´t, jon eller molekyl som kan reagera både som syra och som bas.
amfoter
amfoter, om en kemisk förening: som kan reagera både som syra och som bas (se amfolyt).

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 21

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö