Bläddra:

1–50 av 174 träffar 1 2 3 4

AFR
AFR, förkortning för Atomforskningsrådet.
aktinider
aktini´der, benämning på de i period 7 efter aktinium följande 14 grundämnena med atomnummer 90–103, som börjar med torium och slutar med lawrencium (se tabell).
aktinium
akti´nium, radioaktivt grundämne (atomnummer 89, kemisk symbol Ac), upptäckt av A. Debierne 1899 och F. Giesel 1902 oberoende av varandra.
aktiniumserien
akti´niumserien, en av de fyra serier av naturligt radioaktivt sönderfall som sker med omväxlande alfa- (α-) och beta- (β-)strålning.
aktinon
aktino´n, radioaktiv isotop av ädelgasen radon (219Rn, halveringstid 4,0 s), upptäckt 1902 av Debierne och Giesel.
aktiveringsanalys
aktiveringsanalys, att med strålningsaktivering bestämma förekomsten av mycket små mängder av vissa grundämnen, ner till ca 10-12 g.
aktivitet
aktivitet, fysikalisk term: antalet sönderfall per tidenhet i radioaktivt material.
alfa
alfa, α, Α, den första bokstaven i det grekiska alfabetet.
alfapartikel
alfapartikel, heliumkärna som sänds ut vid radioaktivt sönderfall av vissa tunga atomkärnor.
alfastrålning
alfastrålning, strålning som utgörs av alfapartiklar, dvs. atomkärnor av helium (med två protoner och två neutroner), och som kan utsändas från främst tunga, radioaktiva atomkärnor (se alfasönderfall).
alfasönderfall
alfasönderfall, α-sönderfall, en radioaktiv process där alfapartiklar (alfastrålning) utsänds spontant.
ALI
ALI, Annual Limit on Intake, tidigare använt begrepp som avsåg den mängd (mätt i becquerel) av ett radioaktivt ämne som, om det tillfördes kroppen oralt, genom inhalation eller via huden gav en strålningsdos av 50 millisievert (mSv) per år.
americium
ameri´cium, radioaktivt grundämne (kemiskt tecken Am), upptäckt 1944–45 av G.T. Seaborg, R.A. James, A. Ghiorso och L.O. Morgan under arbeten med plutoniumframställning för Manhattanprojektet (utvecklingen av atombomben) vid University of Chicago.
anrikat uran
anrikat uran, uran där halten av den klyvbara isotopen 235U har ökats utöver natururanets 0,72 %.
anrikning
anrikning, ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom kärntekniken en process där halten av en viss önskad isotop ökas över den i grundämnet naturliga halten.
anrikning
anrikning, ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom radioekologin en ökning av koncentrationen av ett radioaktivt ämne i en näringskedja, vilket är av betydelse för bedömning av riskerna från radioaktiva ämnen i naturen.
astat
asta´t, radioaktivt grundämne, den tyngsta av halogenerna i periodiska systemets grupp 17 (VII B); kemiskt tecken At.
Atomforskningsrådet
Atomforskningsrådet, AFR, Statens råd för atomforskning, trädde i funktion 1 juli 1959.
avklingning
avklingning, minskning i aktiviteten hos ett radioaktivt ämne genom sönderfall av dess atomkärnor.
Henri Becquerel
Becquerel, Henri, 1852–1908, fransk fysiker, professor vid Muséum national d'histoire naturelle i Paris från 1892, från 1895 även vid École polytechnique; jfr släktartikel Becquerel.
berkelium
berke´lium, instabilt (radioaktivt) metalliskt grundämne med atomnummer 97, homolog till terbium; kemiskt tecken Bk.
betapartikel
be´tapartikel, β-partikel, elektron eller positron (positivt laddad elektron) som sänds ut från en atomkärna som undergår radioaktivt sönderfall.
betaspektrometer
betaspektrometer, instrument för mätning av energin hos betapartiklar (elektroner) utsända vid radioaktiva sönderfall eller vid reaktioner mellan atomkärnor.
betastrålning
betastrålning, β-strålning, joniserande strålning bestående av betapartiklar, dvs. elektroner och/eller positroner.
betasönderfall
betasönderfall, radioaktiv sönderfallsprocess under vilken en atomkärna omvandlas samtidigt som en betapartikel (elektron e eller positron e+) sänds ut.
Bh
Bh, kemiskt tecken för grundämnet bohrium.
bohrium
bo´hrium, instabilt (radioaktivt) grundämne med atomnummer 107, kemiskt tecken Bh.
californium
califo´rnium, instabilt (radioaktivt) metalliskt grundämne med atomnummer 98, kemiskt tecken Cf, hörande till aktiniderna i periodiska systemets grupp 3.
centrifugalanrikning
centrifugalanrikning, anrikning av viss isotop medelst gascentrifuger.
cesium-137
cesium-137, radioaktiv cesiumisotop, se cesium.
Edward Condon
Condon, Edward, 1902–74, amerikansk fysiker, professor vid universitetet i Boulder, Colorado, från 1964.
copernicium
coperni´cium, mycket instabilt (radioaktivt) grundämne med atomnummer 112, kemiskt tecken Cn.
Irène Joliot- Curie
Curie, Irène Joliot-, se Joliot-Curie.
Marie Curie
Curie, Marie, född Skłodowska, född 7 november 1867, död 4 juli 1934, polsk-fransk fysiker och kemist; jämför släktartikel Curie.
Pierre Curie
Curie, Pierre, 1859–1906, fransk fysiker, professor vid Sorbonne från 1904; jfr släktartikel Curie.
curium
cu´rium, instabilt (radioaktivt) grundämne, kemiskt tecken Cm.
D
D, kemiskt tecken (vid sidan av 2H) för väteisotopen deuterium.
DAC
DAC, derived air concentrations, strålskyddsterm som avser högsta tillåtna luftkoncentration av radioaktiv gas mätt i Bq/m3.
darmstadtium
darmstadtium, instabilt (radioaktivt) grundämne med atomnummer 110, kemiskt tecken Ds.
datering
datering, fastställande av tillkomsttiden för någonting. Inom geologi och arkeologi avser datering att bestämma åldern hos föremål, händelser eller bildningar, ofta i syfte att upprätta en kronologi i jordens eller människans historia.
Db
Db, kemiskt tecken för grundämnet dubnium.
André Debierne
Debierne, André, 1874–1949, fransk kemist och fysiker, från 1896 medarbetare till Pierre och Marie Curie.
diffusionsanrikning
diffusionsanrikning, ökning av halten av en viss isotop i ett ämne genom användning av en diffusionsprocess.
dos
dos, mätbar mängd av något som tillförs en större enhet, t.ex. ett kärl eller en individ, i allmänhet under viss angiven tid.
dos
dos, egentligen absorberad dos, täthet för absorberad energi vid bestrålning med joniserande strålning av t.ex. ett organ i människokroppen.
dosimeter
dosime´ter, dosmeter, stråldosmätare, instrument för mätning av stråldos från joniserande strålning.
dosinteckning
dosinteckning, den sammanlagda dosen av joniserande strålning över all framtid som en viss verksamhet ger upphov till, t.ex. utsläpp från ett kärnkraftverk.
dubnium
dubnium, instabilt (radioaktivt) grundämne med atomnummer 105, kemiskt tecken Db.
dysanrikning
dysanrikning, ökning av halten av en viss isotop i ett ämne, åstadkommen genom att man låter en gasblandning expandera via ett munstycke.
einsteinium
einsteinium, instabilt (radioaktivt) metalliskt grundämne med atomnummer 99, tillhörande aktiniderna i periodiska systemets grupp 3 och homolog till holmium; kemiskt tecken Es.

« föregående | nästa » 1 2 3 4

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö