Bläddra:

1–50 av 59 träffar 1 2

absoluta nollpunkten
absoluta nollpunkten, den absoluta temperaturskalans (se absolut temperatur) nollpunkt.
absolut temperatur
absolut temperatur, termodynamisk temperatur, temperaturen i en skala som kan definieras med hjälp av fundamentala termodynamiska principer.
adiabatisk
adiaba´tisk, begrepp inom termodynamiken.
aktivitet
aktivitet, kemisk term.
andra huvudsatsen
andra huvudsatsen, termodynamikens andra huvudsats, en sats av stor grundläggande betydelse för hela termodynamiken.
bombkalorimeter
bombkalorime´ter, en kalorimeter där reaktionskärlet består av en tjockväggig sluten stålbehållare med konstant volym.
Clapeyrons ekvation
Clapeyrons ekvation, termodynamiskt uttryck för hur tryck och temperatur beror av varandra då jämvikt råder mellan två former av samma rena ämne, t.ex. mellan vatten och vattenånga eller mellan is och vatten.
Clausius–Clapeyrons ekvation
Clausius–Clapeyrons ekvation, förenklad form av Clapeyrons ekvation.
Clausius teorem
Clausius teore´m, termodynamisk sats som bildar grundvalen för entropibegreppet och utgångspunkt för formuleringen av termodynamikens andra huvudsats.
Dulong-Petits lag
Dulong-Petits lag formulerades 1819 av Pierre Louis Dulong och Alexis Petit.
endoterm
endote´rm, om förlopp: där temperaturen sjunker om värme inte tillförs.
entalpi
entalpi´, termodynamiskt begrepp med beteckningen H, definierat som H = U + pV, där U betecknar systemets inre energi, p trycket och V volymen.
entropi
entropi´, begrepp inom termodynamik och informationsteori.
entropilagen
entropilagen, vanlig benämning på termodynamikens andra huvudsats.
Arnold Eucken
Eucken, Arnold, 1884–1950, tysk kemist, professor i Breslau (nu Wrocław) 1919–30 och i Göttingen från 1930; son till Rudolf Eucken, bror till Walter Eucken.
exakt differential
exakt differentia´l, term av särskild betydelse inom termodynamiken.
exoterm
exote´rm är en process där temperaturen stiger om värme inte bortförs.
fryspunkt
fryspunkt, smältpunkt, den temperatur vid vilken ett rent fast ämne står i jämvikt med sin smälta.
fryspunktssänkning
fryspunktssänkning, fenomenet att en vätska fryser vid en lägre temperatur än den normala när något annat ämne löses i vätskan.
fugacitet
fugacite´t, termodynamisk funktion införd av G.N. Lewis 1901.
förbränningsentalpi
förbränningsentalpi, detsamma som förbränningsvärme.
förbränningsvärme
förbränningsvärme, förbrä´nningsentalpi´, den värmemängd som utvecklas när en mol av ett ämne förbränns i syre vid konstant tryck under strikt definierade betingelser.
första huvudsatsen
första huvudsatsen, termodynamikens första huvudsats, en energikonserveringsprincip med innebörden att det inte är möjligt att vare sig skapa eller förstöra energi.
gelektrofores
ge´lektrofore´s, teknik vid vilken elektroforesen utförs i en gel som inte reagerar med molekylerna men som stabiliserar separationen och gör det möjligt att dessutom separera med avseende på molekylernas storlek.
William Francis Giauque
Giauque, William Francis, 1895–1982, amerikansk kemist, professor vid University of California i Berkeley 1927–62.
Gibbs–Duhems ekvation
Gibbs–Duhems ekvation säger att de termodynamiska storheterna för ämnen i en blandning inte kan variera oberoende av varandra.
J Willard Gibbs
Gibbs, Josiah Willard, född 11 februari 1839, död 28 april 1903, amerikansk fysiker.
glaselektrod
glaselektrod, elektrod för mätning av en lösnings pH.
Hess lag
Hess lag säger att entalpiändringen för en reaktion är oberoende av reaktionsvägen.
ideal lösning
ideal lösning, termodynamiskt begrepp: en lösning av två eller flera komponenter sådan att ingen förändring sker i entalpi eller volym vid blandningen och att entropin ändras med beloppet ΔSmix= =-k [N1 ln x1+N2 ln x2+...+Nn ln xn] där k är Boltzmanns konstant, Ni är antalet partiklar av typ i, n är antalet komponenter och xi=Ni/(N1+N2+...+Nn) är molfraktionen av partiklar av typ i efter blandning.
intensiv egenskap
intensiv egenskap, begrepp inom framför allt termodynamiken.
isoelektrisk punkt
isoele´ktrisk punkt, det pH-värde vid vilket ett ämne i vattenlösning har den elektriska nettoladdningen noll.
James Prescott Joule
Joule, James Prescott, 1818–89, brittisk fysiker.
kemisk termodynamik
kemisk termodynamik, tillämpningen av termodynamik i kemi, se termodynamik.
kokpunktshöjning
kokpunktshöjning innebär att kokpunkten för en vätska höjs om ett ämne löses i vätskan.
latent värme
latent värme, benämning, införd av Joseph Black omkring 1760, på de värmemängder som upptas när (vid konstant temperatur och tryck) ett ämne smälter, förångas eller upplöses i ett lösningsmedel.
G, N Lewis
Lewis, Gilbert Newton, född 23 oktober 1875, död 23 mars 1946, amerikansk kemist, professor vid Berkeley från 1912, där han byggde upp en forskargrupp, som snart blev en av de ledande i världen inom kemisk grundforskning.
lösningsentalpi
lö´sningsentalpi´, den värmemängd som måste tillföras när ett ämne vid konstant temperatur och tryck löses i ett lösningsmedel.
lösningsvärme
lösningsvärme, äldre benämning på lösningsentalpi.
Walther Nernst
Nernst, Walther, född 25 juni 1864, död 18 november 1941, tysk fysiker och kemist, professor i Göttingen i fysik 1891–94 och i fysikalisk kemi 1894–1905, professor vid universitetet i Berlin i fysikalisk kemi 1905–22 och i experimentalfysik 1924–33, föreståndare för Physikalisch-technische Reichsanstalt 1922–24.
partiella molara storheter
partiella mola´ra storheter, termodynamiska funktioner som beskriver hur ett systems extensiva egenskaper (volym, inre energi, entalpi, fri energi etc.) beror av systemets sammansättning.
Ilya Prigogine
Prigogine, Ilya, 1917–2003, rysk-belgisk kemist, professor vid Université Libre de Bruxelles (Bryssel) från 1947 och från 1967 samtidigt professor vid University of Texas i Austin.
R
R, eg. R, beteckning för gaskonstanten (allmänna gaskonstanten), en inom termodynamiken viktig storhet med värdet 8,314 J/(mol·K). Jfr allmänna gaslagen och Boltzmanns konstant.
François-Marie Raoult
Raoult, François-Marie, 1830–1901, fransk kemist, från 1870 professor i Grenoble, berömd främst för sina studier av sambanden mellan fryspunkts- eller ångtryckssänkningen hos en lösning och det upplösta ämnets koncentration.
reaktionsentalpi
reaktio´nsentalpi´, äldre benämning reaktionsvärme, den värmemängd som måste tillföras för att man, vid konstant temperatur och tryck, skall kunna genomföra en specificerad kemisk reaktion.
reaktionsvärme
reaktionsvärme, äldre benämning på reaktionsentalpi.
smältpunkt
smältpunkt, den temperatur vid vilken jämvikt råder mellan ett rent fast ämne och dess smälta.
standardtillstånd
standardtillstånd, för ett rent ämne eller ett ämne i lösning ämnets tillstånd under strikt fastställda, vanligen internationellt överenskomna, betingelser.
stelningspunkt
stelningspunkt, detsamma som fryspunkt.
termodynamik
te´rmodynamik, läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö