Bläddra:

1–50 av 111 träffar 1 2 3

acetyl
acety´l, acetylgrupp, den gruppering atomer som har strukturformeln CH3CO− och som ingår i t.ex. ättiksyra, CH3CO−OH, acetofenon, CH3CO−C6H5, och aceton, CH3CO−CH3.
acetylgrupp
acety´lgrupp, se acetyl.
acylgrupp
acy´lgrupp, atomgruppering med den generella formeln RCO−, där R är en godtycklig organisk grupp.
alfa
alfa, α, Α, den första bokstaven i det grekiska alfabetet.
alkoxi-
alkoxi-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av en alkoxigrupp (RO, där R är en godtycklig organisk grupp) i en molekyl.
alkyl-
alky´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, som markerar förekomsten av en alkylgrupp i en molekyl.
alkylgrupp
alkylgrupp, klassifikatorisk benämning på den kolvätegrupp som härleds genom borttagande av en väteatom från en alkan.
allylgrupp
ally´lgrupp, allyl,, benämning på den kolvätegrupp som har formeln CH2=CH−CH2−.
alumen
alu´men, det latinska namnet på alun.
amyl-
amyl-, pentyl-, äldre prefix i organisk-kemisk nomenklatur vilket markerar förekomsten av en amylgrupp, C5H11−, i en molekyl.
amylgrupper
amy´lgrupper, äldre benämning på isomera kolvätegrupper med formeln C5H11.
aq
aq, i kemiska förkortningar beteckning för vatten, t.ex. aq. dest., aqua destillata, destillerat vatten; i kemiska formler beteckning som anger att ett ämne är löst i vatten, t.ex. Fe3+(aq), järn(III)-joner i vattenlösning.
aqua fortis
a´qua fo´rtis, kraftvatten, i kemisk litteratur fram till 1700-talet vanlig beteckning för koncentrerad salpetersyra men ibland också på starkt frätande vätskor i allmänhet.
aqua regis
a´qua re´gis, kungsvatten, en blandning av koncentrerad salpetersyra och koncentrerad saltsyra, ofta i volymförhållandet 1:3, vari guld och platina löses under bildning av komplexa anjoner.
argentum
arge´ntum, det latinska namnet på silver, därav symbolen Ag.
arylgrupp
ary´lgrupp, allmän benämning på en kolvätegrupp som erhålls när en eller flera väteatomer tas bort från en aren (ett mono- eller polycykliskt kolväte).
aurum
aurum, det latinska namnet på guld; därav guldets kemiska tecken Au.
bensal-
bensa´l-, äldre benämning på den tvåvärda gruppen C6H5CH=, numera kallad bensyliden-.
bensyl-
bensy´l-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen C6H5CH2−.
bensyliden-
bensylide´n-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på den tvåvärda gruppen C6H5CH=.
bi
bi-, förstavelse: två-, tve-, dubbel(-), i ord som bilateral och bigami.
bis-
bis-, förstavelse i namn på kemiska föreningar.
butyl-
buty´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av kolvätegruppen CH3CH2CH2CH2−.
cadmium
cadmium, latinsk stavning av kadmium, som därav fått det kemiska tecknet Cd.
calcium
calcium, latinsk stavning av kalcium, som därav fått sitt kemiska tecken Ca.
carbo
carbo, det latinska namnet på grundämnet kol; därav det kemiska tecknet C och benämningar som t.ex. karbonat, karbid, karboxylsyra.
cer
cer (efter asteroiden Ceres), i dagligt tal (särskilt förr) använt namn på grundämnet cerium.
chlor-
chlor-, latinsk stavning av klor-, därav det kemiska tecknet Cl för grundämnet klor.
chrom-
chrom-, latinsk stavning av krom-, därav det kemiska tecknet Cr för grundämnet krom.
cis-
cis- på denna sidan, hitom, inom. prefix inom kemin, se cis-trans-isomeri.
cobaltum
coba´ltum, det latinska namnet på kobolt; därav det kemiska tecknet Co.
cremor tartari
cre´mor ta´rtari, latinska namnet på renad vinsten, dvs. kaliumvätetartrat.
cuprum
cu´prum, det senlatinska namnet på koppar, därav det kemiska tecknet Cu.
cyangrupp
cya´ngrupp, kemisk atomgruppering med den generella formeln CN.
decyl-
decyl- är i den organisk-kemiska nomenklaturen benämning på kolvätegruppen CH3(CH2)8CH2−.
dehydro-
dehydro-, prefix i namn på organisk-kemiska föreningar som innehåller färre väteatomer än motsvarande föreningar utan prefix.
di-
di-, två-, tve-, dubbel(-).
eka-
eka- användes av Dmitrij Mendelejev som förstavelse i betydelsen 'det första efter', när han med eka-aluminium, eka-bor och eka-kisel provisoriskt namngav de tre grundämnen, vilkas existens och egenskaper han förutsåg 1871.
endo-
endo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det inre av något, som i orden endoderm och endogen.
enkelomättad
enkelomättad, term som används om fettsyror med en dubbelbindning.
epoxi-
epo´xi-, förled i namnen på en grupp polymera material som alla framställts genom polymerisation av en monomer innehållande en eller flera oxirangrupper.
erytro-
erytro-, förled: röd(-); i medicinen bl.a.: kännetecknad av rodnad, eller sammanhängande med erytropoes (bildning av röda blodkroppar) eller erytrocyter (röda blodkroppar).
etyl
ety´l (av eter och grek. hy´lē 'materia'), benämning på den organisk-kemiska gruppen C2H5.
etyliden
etylide´n, inom organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen CH3CH=.
exo-
exo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det yttre av något, som i exogen och exodermis.
fenyl
feny´l, C6H5−, inom kemin benämning på den enklaste aromatiska envärda kolvätegruppen.
fenylen
fenyle´n, tvåvärd aromatisk kolvätegrupp med formeln C6H4=, där bindningarna kan vara 1,2-, 1,3- och 1,4-ställda.
ferrum
ferrum, det latinska namnet på järn; därav järnets kemiska tecken Fe.
formyl
formy´l, den gruppering atomer som har strukturformeln −CHO och ingår i t.ex. myrsyra, HCOOH, och bensaldehyd, C6H5CHO.
heteroatom
heteroatom, inom organisk kemi benämning på alla andra atomslag än kol och väte.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö