- acetyl
- acety´l, acetylgrupp, den gruppering atomer som har strukturformeln CH3CO− och som ingår i t.ex. ättiksyra, CH3CO−OH, acetofenon, CH3CO−C6H5, och aceton, CH3CO−CH3.
- acetylgrupp
- acety´lgrupp, se acetyl.
- acylgrupp
- acy´lgrupp, atomgruppering med den generella formeln RCO−, där R är en godtycklig organisk grupp.
- alfa
- alfa, α, Α, den första bokstaven i det grekiska alfabetet.
- alkoxi-
- alkoxi-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av en alkoxigrupp (RO, där R är en godtycklig organisk grupp) i en molekyl.
- alkyl-
- alky´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, som markerar förekomsten av en alkylgrupp i en molekyl.
- alkylgrupp
- alkylgrupp, klassifikatorisk benämning på den kolvätegrupp som härleds genom borttagande av en väteatom från en alkan.
- allylgrupp
- ally´lgrupp, allyl,, benämning på den kolvätegrupp som har formeln CH2=CH−CH2−.
- amyl-
- amyl-, pentyl-, äldre prefix i organisk-kemisk nomenklatur vilket markerar förekomsten av en amylgrupp, C5H11−, i en molekyl.
- amylgrupper
- amy´lgrupper, äldre benämning på isomera kolvätegrupper med formeln C5H11.
- aq
- aq, i kemiska förkortningar beteckning för vatten, t.ex. aq. dest., aqua destillata, destillerat vatten; i kemiska formler beteckning som anger att ett ämne är löst i vatten, t.ex. Fe3+(aq), järn(III)-joner i vattenlösning.
- aqua fortis
- a´qua fo´rtis, kraftvatten, i kemisk litteratur fram till 1700-talet vanlig beteckning för koncentrerad salpetersyra men ibland också på starkt frätande vätskor i allmänhet.
- aqua regis
- a´qua re´gis, kungsvatten, en blandning av koncentrerad salpetersyra och koncentrerad saltsyra, ofta i volymförhållandet 1:3, vari guld och platina löses under bildning av komplexa anjoner.
- argentum
- arge´ntum, det latinska namnet på silver, därav symbolen Ag.
- arylgrupp
- ary´lgrupp, allmän benämning på en kolvätegrupp som erhålls när en eller flera väteatomer tas bort från en aren (ett mono- eller polycykliskt kolväte).
- aurum
- aurum, det latinska namnet på guld; därav guldets kemiska tecken Au.
- bensal-
- bensa´l-, äldre benämning på den tvåvärda gruppen C6H5CH=, numera kallad bensyliden-.
- bensyl-
- bensy´l-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen C6H5CH2−.
- bensyliden-
- bensylide´n-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på den tvåvärda gruppen C6H5CH=.
- bi
- bi-, förstavelse: två-, tve-, dubbel(-), i ord som bilateral och bigami.
- bis-
- bis-, förstavelse i namn på kemiska föreningar.
- butyl-
- buty´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av kolvätegruppen CH3CH2CH2CH2−.
- carbo
- carbo, det latinska namnet på grundämnet kol; därav det kemiska tecknet C och benämningar som t.ex. karbonat, karbid, karboxylsyra.
- cer
- cer (efter asteroiden Ceres), i dagligt tal (särskilt förr) använt namn på grundämnet cerium.
- cis-
- cis- på denna sidan, hitom, inom. prefix inom kemin, se cis-trans-isomeri.
- cobaltum
- coba´ltum, det latinska namnet på kobolt; därav det kemiska tecknet Co.
- cremor tartari
- cre´mor ta´rtari, latinska namnet på renad vinsten, dvs. kaliumvätetartrat.
- cyangrupp
- cya´ngrupp, kemisk atomgruppering med den generella formeln CN.
- decyl-
- decyl- är i den organisk-kemiska nomenklaturen benämning på kolvätegruppen CH3(CH2)8CH2−.
- dehydro-
- dehydro-, prefix i namn på organisk-kemiska föreningar som innehåller färre väteatomer än motsvarande föreningar utan prefix.
- di-
- di-, två-, tve-, dubbel(-).
- eka-
- eka- användes av Dmitrij Mendelejev som förstavelse i betydelsen 'det första efter', när han med eka-aluminium, eka-bor och eka-kisel provisoriskt namngav de tre grundämnen, vilkas existens och egenskaper han förutsåg 1871.
- endo-
- endo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det inre av något, som i orden endoderm och endogen.
- enkelomättad
- enkelomättad, term som används om fettsyror med en dubbelbindning.
- epoxi-
- epo´xi-, förled i namnen på en grupp polymera material som alla framställts genom polymerisation av en monomer innehållande en eller flera oxirangrupper.
- erytro-
- erytro-, förled: röd(-); i medicinen bl.a.: kännetecknad av rodnad, eller sammanhängande med erytropoes (bildning av röda blodkroppar) eller erytrocyter (röda blodkroppar).
- etyliden
- etylide´n, inom organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen CH3CH=.
- exo-
- exo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det yttre av något, som i exogen och exodermis.
- fenyl
- feny´l, C6H5−, inom kemin benämning på den enklaste aromatiska envärda kolvätegruppen.
- fenylen
- fenyle´n, tvåvärd aromatisk kolvätegrupp med formeln C6H4=, där bindningarna kan vara 1,2-, 1,3- och 1,4-ställda.
- ferrum
- ferrum, det latinska namnet på järn; därav järnets kemiska tecken Fe.
- formyl
- formy´l, den gruppering atomer som har strukturformeln −CHO och ingår i t.ex. myrsyra, HCOOH, och bensaldehyd, C6H5CHO.
- heteroatom
- heteroatom, inom organisk kemi benämning på alla andra atomslag än kol och väte.




