Bläddra:

acetyl

acety´l, acetylgrupp, den gruppering atomer som har strukturformeln CH₃CO− och som ingår i t.ex. ättiksyra, CH₃CO−OH, acetofenon, CH₃CO−C₆H₅, och aceton, CH₃CO−CH₃.

acetylgrupp

acety´lgrupp, se acetyl.

acylgrupp

acy´lgrupp, atomgruppering med den generella formeln RCO−, där R är en godtycklig organisk grupp.

alfa

alfa, α, Α, den första bokstaven i det grekiska alfabetet.

alkoxi-

alkoxi-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av en alkoxigrupp (RO, där R är en godtycklig organisk grupp) i en molekyl.

alkyl-

alky´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, som markerar förekomsten av en alkylgrupp i en molekyl.

alkylgrupp

alkylgrupp, klassifikatorisk benämning på den kolvätegrupp som härleds genom borttagande av en väteatom från en alkan.

allylgrupp

ally´lgrupp, allyl,, benämning på den kolvätegrupp som har formeln CH₂=CH−CH₂−.

alumen

alu´men, det latinska namnet på alun.

amyl-

amyl-, pentyl-, äldre prefix i organisk-kemisk nomenklatur vilket markerar förekomsten av en amylgrupp, C₅H₁₁−, i en molekyl.

amylgrupper

amy´lgrupper, äldre benämning på isomera kolvätegrupper med formeln C₅H₁₁.

aq

aq, i kemiska förkortningar beteckning för vatten, t.ex. aq. dest., aqua destillata, destillerat vatten; i kemiska formler beteckning som anger att ett ämne är löst i vatten, t.ex. Fe³⁺(aq), järn(III)-joner i vattenlösning.

aqua fortis

a´qua fo´rtis, kraftvatten, i kemisk litteratur fram till 1700-talet vanlig beteckning för koncentrerad salpetersyra men ibland också på starkt frätande vätskor i allmänhet.

aqua regis

a´qua re´gis, kungsvatten, en blandning av koncentrerad salpetersyra och koncentrerad saltsyra, ofta i volymförhållandet 1:3, vari guld och platina löses under bildning av komplexa anjoner.

argentum

arge´ntum, det latinska namnet på silver, därav symbolen Ag.

arylgrupp

ary´lgrupp, allmän benämning på en kolvätegrupp som erhålls när en eller flera väteatomer tas bort från en aren (ett mono- eller polycykliskt kolväte).

aurum

aurum, det latinska namnet på guld; därav guldets kemiska tecken Au.

bensal-

bensa´l-, äldre benämning på den tvåvärda gruppen C₆H₅CH=, numera kallad bensyliden-.

bensyl-

bensy´l-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen C₆H₅CH₂−.

bensyliden-

bensylide´n-, i organisk-kemisk nomenklatur benämning på den tvåvärda gruppen C₆H₅CH=.

bi

bi-, förstavelse: två-, tve-, dubbel(-), i ord som bilateral och bigami.

bis-

bis-, förstavelse i namn på kemiska föreningar.

butyl-

buty´l-, prefix i organisk-kemisk nomenklatur, markerande förekomsten av kolvätegruppen CH₃CH₂CH₂CH₂−.

cadmium

cadmium, latinsk stavning av kadmium, som därav fått det kemiska tecknet Cd.

calcium

calcium, latinsk stavning av kalcium, som därav fått sitt kemiska tecken Ca.

carbo

carbo, det latinska namnet på grundämnet kol; därav det kemiska tecknet C och benämningar som t.ex. karbonat, karbid, karboxylsyra.

cer

cer (efter asteroiden Ceres), i dagligt tal (särskilt förr) använt namn på grundämnet cerium.

chlor-

chlor-, latinsk stavning av klor-, därav det kemiska tecknet Cl för grundämnet klor.

chrom-

chrom-, latinsk stavning av krom-, därav det kemiska tecknet Cr för grundämnet krom.

cis-

cis- på denna sidan, hitom, inom. prefix inom kemin, se cis-trans-isomeri.

cobaltum

coba´ltum, det latinska namnet på kobolt; därav det kemiska tecknet Co.

cremor tartari

cre´mor ta´rtari, latinska namnet på renad vinsten, dvs. kaliumvätetartrat.

cuprum

cu´prum, det senlatinska namnet på koppar, därav det kemiska tecknet Cu.

cyangrupp

cya´ngrupp, kemisk atomgruppering med den generella formeln CN.

decyl-

decyl- är i den organisk-kemiska nomenklaturen benämning på kolvätegruppen CH₃(CH₂)₈CH₂−.

dehydro-

dehydro-, prefix i namn på organisk-kemiska föreningar som innehåller färre väteatomer än motsvarande föreningar utan prefix.

di-

di-, två-, tve-, dubbel(-).

eka-

eka- användes av Dmitrij Mendelejev som förstavelse i betydelsen 'det första efter', när han med eka-aluminium, eka-bor och eka-kisel provisoriskt namngav de tre grundämnen, vilkas existens och egenskaper han förutsåg 1871.

endo-

endo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det inre av något, som i orden endoderm och endogen.

enkelomättad

enkelomättad, term som används om fettsyror med en dubbelbindning.

epoxi-

epo´xi-, förled i namnen på en grupp polymera material som alla framställts genom polymerisation av en monomer innehållande en eller flera oxirangrupper.

erytro-

erytro-, förled: röd(-); i medicinen bl.a.: kännetecknad av rodnad, eller sammanhängande med erytropoes (bildning av röda blodkroppar) eller erytrocyter (röda blodkroppar).

etyl

ety´l (av eter och grek. hy´lē 'materia'), benämning på den organisk-kemiska gruppen C₂H₅.

etyliden

etylide´n, inom organisk-kemisk nomenklatur benämning på gruppen CH₃CH=.

exo-

exo-, förled som anger att det som efterleden betecknar finns eller sker i det yttre av något, som i exogen och exodermis.

fenyl

feny´l, C₆H₅−, inom kemin benämning på den enklaste aromatiska envärda kolvätegruppen.

fenylen

fenyle´n, tvåvärd aromatisk kolvätegrupp med formeln C₆H₄=, där bindningarna kan vara 1,2-, 1,3- och 1,4-ställda.

ferrum

ferrum, det latinska namnet på järn; därav järnets kemiska tecken Fe.

formyl

formy´l, den gruppering atomer som har strukturformeln −CHO och ingår i t.ex. myrsyra, HCOOH, och bensaldehyd, C₆H₅CHO.

heteroatom

heteroatom, inom organisk kemi benämning på alla andra atomslag än kol och väte.

« föregående | nästa » 1 2 3