1–50 av 919 träffar 1 2 3 4 ... 19
- Sten Ahrland
- Ahrland, Sten, 1921–97, kemist, professor i oorganisk lösningskemi vid Naturvetenskapliga forskningsrådet 1971–82 och i oorganisk kemi vid Lunds universitet 1982–87.
- aktinider
- aktini´der, benämning på de i period 7 efter aktinium följande 14 grundämnena med atomnummer 90–103, som börjar med torium och slutar med lawrencium (se tabell).
- aktinium
- akti´nium, radioaktivt grundämne (atomnummer 89, kemisk symbol Ac), upptäckt av A. Debierne 1899 och F. Giesel 1902 oberoende av varandra.
- aktinoider
- aktinoider, sammanfattande namn för aktinium och aktinider.
- akvajon
- a´kvajon, hydratiserad jon.
- akvakomplex
- a´kvakomplex, benämning på metalljon som omges av ett hölje av vattenmolekyler (jämför akvajon).
- alfamässing
- alfamässing, α-mässing, legering av koppar och (maximalt) 38 % zink med god formbarhet.
- alkali
- alkali (över medeltidslatin från arab. al-qaliy '[pott]aska', 'soda'), alkalier, benämning på ämnen med alkalisk reaktion.
- alkalihydroxid
- alkalihydroxid, kemisk förening av en alkalimetall och en hydroxidjon, OH-.
- alkalilut
- alkalilut, äldre benämning på koncentrerade vattenlösningar av alkalimetallernas hydroxider (jämför alkalihydroxid).
- alkalimetaller
- alkalimetaller, sammanfattande benämning på de sex metalliska grundämnena i periodiska systemets grupp 1 (IA): litium, natrium, kalium, rubidium, cesium och francium.
- alkalisilikat
- a´lkalisilika´t, alkalimetallernas silikat.
- alkaliska jordartsmetaller
- alka´liska jordartsmetaller, de metalliska grundämnena i periodiska systemets grupp 2 (IIA): beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium och radium.
- alkalisk jordartsmetall
- alkalisk jordartsmetall, se alkaliska jordartsmetaller.
- alkylkvicksilver
- alkylkvicksilver, mycket giftiga föreningar, bestående av en eller två alkylgrupper bundna till kvicksilver.
- alpacka
- alpa´cka,, en sorts nysilver, legering av koppar och zink med upp till 18 % nickel som försilvras.
- aluminat
- alumina´t, benämning på kemiska föreningar innehållande aluminium(III) bundet i negativt laddade komplexa joner, aluminatjoner.
- aluminium
- alumi´nium, metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 13, kemiskt tecken Al.
- aluminiumbrons
- aluminiumbrons, kopparlegering med ca 10 viktprocent aluminium och ofta även andra legeringselement i mindre halter.
- aluminiumföreningar
- aluminiumföreningar, se aluminium.
- aluminiumlegeringar
- aluminiumlegeringar, legeringar i vilka aluminium är huvudbeståndsdel.
- aluminiumoxid
- aluminiumoxid, se aluminium (Aluminiumföreningar).
- alun
- alun, i dagligt tal dubbelsaltet kaliumaluminiumsulfat, KAl(SO4)2 · 12H2O, känt sedan antiken som läkemedel (sammandragande och blodstillande) och betmedel vid färgning.
- alun
- alun, generell benämning på dubbelsalter av typen AB(SO4)2·12H2O, där A är en stor envärd jon, vanligen K+, Rb+, Cs+, NH4+, eller Tl+, och B betecknar en liten trevärd jon, oftast Al3+, Ga3+, In3+, V3+, Cr3+, Mn3+, Fe3+ eller Co3+.
- amalgam
- amalga´m, fast eller flytande legering av kvicksilver och en eller flera andra metaller.
- americium
- ameri´cium, radioaktivt grundämne (kemiskt tecken Am), upptäckt 1944–45 av G.T. Seaborg, R.A. James, A. Ghiorso och L.O. Morgan under arbeten med plutoniumframställning för Manhattanprojektet (utvecklingen av atombomben) vid University of Chicago.
- amfojon
- amfojon, detsamma som zwitterjon.
- amider
- ami´der, oorganiska salter, innehållande jonen N2H-, amidjon.
- amminjoner
- ammi´njoner, joner som bildas när vissa metalljoner binder ammoniak.
- amminkomplex
- ammi´nkomplex, benämning på metallkomplex som innehåller en eller flera ammoniakmolekyler.
- ammoniak
- ammo´niak, NH3, den viktigaste och vanligaste av kvävets föreningar.
- ammoniaksalpeter
- ammo´niaksalpe´ter, trivialnamn för ammoniumnitrat (se ammoniumföreningar) som används som handelsgödsel.
- ammonium
- ammo´nium, atomgruppen NH4.
- ammoniumföreningar
- ammoniumföreningar, salter av ammoniumjonen, NH4+.
- ammoniumjon
- ammoniumjon, färglös, positivt laddad jon med kemisk sammansättning NH4+, i vilken kväve är tetraedriskt omgivet av fyra väte.
- ammoniumkarbonat
- ammoniumkarbonat, se ammoniumföreningar.
- ammoniumklorid
- ammoniumklorid, se ammoniumföreningar.
- Sten E Andersson
- Andersson, Sten Eskil, född 1931, kemist, professor i oorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola sedan 1983.
- anhydrider
- anhydri´der, kemiska föreningar som kan tänkas vara bildade genom eliminering av en eller flera vattenmolekyler ur en eller flera molekyler av en organisk eller oorganisk syra.
- anjon
- anjon, negativt laddad jon som vid elektrolys av en lösning eller smälta vandrar till den positiva elektroden, anoden (jämför elektrolys).
- antiklor
- antiklor, antiklormedel, kemiska ämnen som binder klor.
- antimon
- antimon, grundämne i periodiska systemets grupp 15 (VB), kemiskt tecken Sb (av latin stibium).
- antimonföreningar
- antimonföreningar, se antimon.
- antimonider
- antimoni´der, kemiska föreningar mellan antimon och andra metalliska grundämnen.
- antimonsmör
- antimonsmör, SbCl3, antimontriklorid, se antimon.
