Bläddra:

auripigment

auripigment, orpiment, citrongult till brunaktigt gult mineral med sammansättningen As₂S₃.

azur

azur, klar himmelsblå färg; även (klarblå) himmel.

barytgult

bary´tgult, ett mycket beständigt gult färgämne som består av bariumkromat, BaCrO₄.

barytvitt

barytvitt, permanentvitt, blanc fixe, vitt, beständigt färgämne bestående av bariumsulfat (se barium).

berlinerblått

berlinerblått, ett intensivt blått färgämne med varierande sammansättning beroende på tillverkningsmetoden.

blanc fixe

blanc fixe, en vit färg, baserad på bariumsulfat.

bly-tenngult

bly-tenngult, höggult, syntetiskt färgämne, nyttjat i europeiskt måleri från 1200-talet till omkring 1750.

blyvitt

blyvitt, ett av de äldsta syntetiska pigmenten.

blå

blå, färg, se blått.

blått

blått, en av grundfärgerna i spektrum; jfr färg.

cinnober

cinno´ber, scharlakansrött, halvgenomskinligt mineral med adamantinaktig lyster på gränsen till metallisk.

coelinblått

coelinblått, ett koboltstannatpigment som används i konstnärsfärger.

engelskt rött

engelskt rött, även kallat venetianskt rött, tegelrött färgämne bestående av järnoxid och vanligen framställt ur järnpulver eller ur restprodukter vid tillverkning av järnvitriol.

Falu rödfärg

Falu rödfärg, egentligen ett jordpigment av järnoxid med innehåll av bl.a. silikater av aluminium, zink, koppar och bly; namnet används också för färgen där pigmentet ingår.

färg

färg, fysisk och fysikalisk egenskap hos föremål som dock är svår att enkelt och fullständigt beskriva.

färgpigment

färgpigment, olösliga "pulver" i olika färger som kan användas till t.ex. målning eller tryck genom att blandas med ett bindemedel och påföras en yta; se färgämnen.

färgämnen

färgämnen, organiska och oorganiska ämnen som är färgade och som används för att ge föremål och material färg; jämför färgpigment.

interferensfärg

interfere´nsfärg, färg eller färgpigment som på grund av ljusets reflexion (interferens) ger en regnbågsskimrande (iriserande) effekt.

jordfärgämnen

jordfärgämnen, färgpigment som finns färdigbildade i jorden och som utvinns genom pulvrisering, slamning, torkning och ibland också upphettning.

kadmiumgult

kadmiumgult, färgpigment i nyanser från gult till orange bestående av kadmiumsulfid som ofta blandats upp med zinksulfid.

kadmiumrött

kadmiumrött, färgpigment bestående av kadmiumsulfid och kadmiumselenid blandade med baryt.

kasselgrönt

kasselgrönt (efter staden Kassel), schweinfurtgrönt, äldre arsenikpigment som inte används längre på grund av sin giftighet.

kasselgult

kasselgult (efter staden Kassel), äldre färgpigment baserat på basisk blyklorid.

koboltfärger

koboltfärger, färgpigment, oftast med mycket god beständighet, som finns i många olika kulörer, vanligast blått, grönt och violett.

kromgrönt

kromgrönt, färgpigment baserat på en blandning av kromgult (blykromat) och berlinerblått.

kromgult

kromgult, färgpigment baserat på neutralt eller basiskt blykromat, ofta med innehåll av tillsatsämnen, t.ex. blysulfat.

kromorange

kromorange, färgpigment baserat på basiskt blykromat, se kromgult.

kromrött

kromrött, färgpigment baserat på basiskt blykromat, se kromgult.

metallkomplexfärgämnen

metallkomplexfärgämnen, färgämnen som består av metallsalter eller metalljoner komplext bundna till organiska färgämnen.

mineralblått

mineralblått, benämning på olika blåfärgade föreningar, företrädesvis kopparföreningar, som sedan antiken använts som färgpigment i målningsfärger under olika namn, t.ex. bergblått och kopparlasur.

molybdenblått

molybdenblått, färgämne bestående av flerkärniga molybden(V, VI)oxohydroxider, som i kolloidal form lätt absorberas på t.ex. textilfibrer av ylle eller siden.

naturfärgämne

naturfärgämne, pigment och färgämne från djur-, växt- eller mineralriket, dvs. färgämne som på något sätt förekommer i naturen.

ockra

ockra, jordfärgämne i pigmentform i gula, röda och bruna nyanser.

orange

orange, brandgult, benämning på gulröda färger, speciellt sådana som uppvisar lika mycket gulhet som rödhet.

pariserblått

pariserblått, detsamma som berlinerblått.

permanentvitt

permanentvitt, barytvitt, blanc fixe, vitt färgpigment bestående av bariumsulfat, BaSO₄, i fälld form.

pigment

pigme´nt, olösligt finkornigt färgämne i målningsfärg, se färgpigment.

preussiskt blått

preussiskt blått, detsamma som berlinerblått.

röd

röd, färg, se rött.

rött

rött, en av färgerna i spektrum (se färg).

sachsiskt blått

sachsiskt blått, annan benämning på färgpigmentet smalt.

smalt

smalt, även smalts, koboltglas, äldre blått färgpigment (kaliumkobolt(II)silikat), som framställs genom sammansmältning av glasmassa och koboltoxid samt efterföljande pulvrisering.

terra

terra, gult jordfärgspigment med järnhydroxid som färgande beståndsdel.

titandioxid

tita´ndioxi´d, TiO₂, det dominerande vita färgpigmentet.

titanvitt

tita´nvitt, färgpigment baserat på titandioxid, se titan (Föreningar).

ultramarin

ultramari´n, samlingsnamn för oorganiska, oftast klart blå men även gröna eller violetta färgpigment.

umbra

umbra, gemensamt namn på flera bruna och grå samt brun- eller grönaktigt svarta jordfärger bestående av järnmanganmineral, ofta med inslag av silikater, karbonater eller sulfater.

venetianskt rött

venetianskt rött, tegelrött färgämne baserat på järnoxid, detsamma som engelskt rött.

vitt

vitt, i fysikalisk mening den optiska egenskapen hos ljus av samtliga våglängder inom det synliga området där varje våglängd har samma intensitet.

zinkgult

zinkgult, färgpigment bestående av zinkkromat eventuellt med en tillsats av zinkvitt (zinkoxid).

« föregående | nästa » 1 2