- alfamässing
- alfamässing, α-mässing, legering av koppar och (maximalt) 38 % zink med god formbarhet.
- alkylkvicksilver
- alkylkvicksilver, mycket giftiga föreningar, bestående av en eller två alkylgrupper bundna till kvicksilver.
- alpacka
- alpa´cka,, en sorts nysilver, legering av koppar och zink med upp till 18 % nickel som försilvras.
- aluminat
- alumina´t, benämning på kemiska föreningar innehållande aluminium(III) bundet i negativt laddade komplexa joner, aluminatjoner.
- aluminiumbrons
- aluminiumbrons, kopparlegering med ca 10 viktprocent aluminium och ofta även andra legeringselement i mindre halter.
- aluminiumföreningar
- aluminiumföreningar, se aluminium.
- aluminiumlegeringar
- aluminiumlegeringar, legeringar i vilka aluminium är huvudbeståndsdel.
- amalgam
- amalga´m, fast eller flytande legering av kvicksilver och en eller flera andra metaller.
- amminkomplex
- ammi´nkomplex, benämning på metallkomplex som innehåller en eller flera ammoniakmolekyler.
- antimonföreningar
- antimonföreningar, se antimon.
- antimonider
- antimoni´der, kemiska föreningar mellan antimon och andra metalliska grundämnen.
- antimonsmör
- antimonsmör, SbCl3, antimontriklorid, se antimon.
- arsenider
- arseni´der, kemiska föreningar mellan arsenik och andra metalliska grundämnen (jämför kvävegruppen).
- arsenikföreningar
- arsenikföreningar, se arsenik.
- auermetall
- auermetall, järncerium, ferrocerium, en pyrofor legering av ca 30 % järn och 70 % cerium, som används till cigarettändare och andra tändapparater.
- babbitt
- babbitt, vitmetall, tennlegeringar med 7–20 % antimon och 2–8 % koppar.
- bariumföreningar
- bariumföreningar, se barium.
- baryt
- baryt, äldre benämning på olika bariumföreningar.
- berylliumföreningar
- berylliumföreningar, se beryllium.
- berylliumkoppar
- berylliumkoppar, se beryllium (användning).
- berylliumlegeringar
- berylliumlegeringar, legeringar av beryllium och huvudsakligen aluminium eller koppar samt ev. små mängder kobolt.
- betamässing
- betamässing, β-mässing, legering mellan koppar och 37–56 % zink.
- blyföreningar
- blyföreningar, se bly.
- blyglete
- blyglete består av bly(II)oxid, PbO, framställs genom oxidation av smält bly med luft.
- blylegeringar
- blylegeringar, se bly (Användning).
- blysocker
- blysocker, äldre benämning på bly(II)acetattrihydrat, Pb(CH3COO)2·3H2O, som har en söt smak men är mycket giftig.
- blysåpa
- blysåpa, gammal benämning på linoljesyrans blysalt, som bildas vid torkning av kokt linolja till vilken bly(II)oxid tillsatts som sickativ.
- bordiamant
- bordiamant består av aluminiumborid, som avskiljs i form av mycket hårda kristaller då en lösning av amorft bor i smält aluminium svalnar.
- borider
- bori´der, föreningar mellan bor och metaller eller halvmetaller.
- britanniametall
- britanniametall, legeringar som används för prydnadsföremål av tenn.
- brons
- brons, legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.
- cerblandmetall
- ce´rblandmetall, legering av sällsynta jordartsmetaller som består av ca 50–55 % cerium, ca 20–25 % lantan, ca 15 % neodym och ca 5 % praseodym.
- ceriumföreningar
- ceriumföreningar, se cerium.
- cesiumföreningar
- cesiumföreningar, se cesium.
- elektrolytmetall
- elektrolytmetall, metall med hög renhet, framställd genom elektrolys.
- fosfiner
- fosfi´ner, generell benämning på fosfororganiska föreningar av typerna RPH2, R2PH och R3P, där R är en godtycklig organisk grupp.
- fosforbrons
- fosforbrons, legering av koppar och tenn i vilken syret avlägsnats genom tillsats av fosfor i form av fosforkoppar.
- fosforkoppar
- fosforkoppar, koppar som innehåller 10-15 % fosfor.
- guldföreningar
- guldföreningar, se guld.
- guldlegeringar
- guldlegeringar, se guld (Användning).
- järnföreningar
- järnföreningar, se järn.
- kadmiumföreningar
- kadmiumföreningar, se kadmium.
- kalciumföreningar
- kalciumföreningar, se kalcium.
- kaliumföreningar
- kaliumföreningar, se kalium.
- kalomel
- kalomel, äldre namn på kvicksilver(I)klorid, Hg2Cl2.
- kelat
- kela´t, kelatkomplex, metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas.
- kelatbildare
- kelatbildare, fleratomiga, vanligtvis organiska molekyler, som samtidigt kan bindas direkt till en metalljon via minst två av sina atomer.




