Bläddra:

1–50 av 131 träffar 1 2 3

alfamässing
alfamässing, α-mässing, legering av koppar och (maximalt) 38 % zink med god formbarhet.
alkylkvicksilver
alkylkvicksilver, mycket giftiga föreningar, bestående av en eller två alkylgrupper bundna till kvicksilver.
alpacka
alpa´cka,, en sorts nysilver, legering av koppar och zink med upp till 18 % nickel som försilvras.
aluminat
alumina´t, benämning på kemiska föreningar innehållande aluminium(III) bundet i negativt laddade komplexa joner, aluminatjoner.
aluminiumbrons
aluminiumbrons, kopparlegering med ca 10 viktprocent aluminium och ofta även andra legeringselement i mindre halter.
aluminiumföreningar
aluminiumföreningar, se aluminium.
aluminiumlegeringar
aluminiumlegeringar, legeringar i vilka aluminium är huvudbeståndsdel.
amalgam
amalga´m, fast eller flytande legering av kvicksilver och en eller flera andra metaller.
amminkomplex
ammi´nkomplex, benämning på metallkomplex som innehåller en eller flera ammoniakmolekyler.
antimonföreningar
antimonföreningar, se antimon.
antimonider
antimoni´der, kemiska föreningar mellan antimon och andra metalliska grundämnen.
antimonsmör
antimonsmör, SbCl3, antimontriklorid, se antimon.
arsenider
arseni´der, kemiska föreningar mellan arsenik och andra metalliska grundämnen (jämför kvävegruppen).
arsenikföreningar
arsenikföreningar, se arsenik.
auermetall
auermetall, järncerium, ferrocerium, en pyrofor legering av ca 30 % järn och 70 % cerium, som används till cigarettändare och andra tändapparater.
babbitt
babbitt, vitmetall, tennlegeringar med 7–20 % antimon och 2–8 % koppar.
bariumföreningar
bariumföreningar, se barium.
baryt
baryt, äldre benämning på olika bariumföreningar.
berylliumföreningar
berylliumföreningar, se beryllium.
berylliumkoppar
berylliumkoppar, se beryllium (användning).
berylliumlegeringar
berylliumlegeringar, legeringar av beryllium och huvudsakligen aluminium eller koppar samt ev. små mängder kobolt.
betamässing
betamässing, β-mässing, legering mellan koppar och 37–56 % zink.
blyföreningar
blyföreningar, se bly.
blyglete
blyglete består av bly(II)oxid, PbO, framställs genom oxidation av smält bly med luft.
blylegeringar
blylegeringar, se bly (Användning).
blymönja
blymönja, Pb3O4, är en blandoxid av 2PbO+PbO2, se bly (Blyföreningar).
blysocker
blysocker, äldre benämning på bly(II)acetattrihydrat, Pb(CH3COO)2·3H2O, som har en söt smak men är mycket giftig.
blysåpa
blysåpa, gammal benämning på linoljesyrans blysalt, som bildas vid torkning av kokt linolja till vilken bly(II)oxid tillsatts som sickativ.
bordiamant
bordiamant består av aluminiumborid, som avskiljs i form av mycket hårda kristaller då en lösning av amorft bor i smält aluminium svalnar.
borider
bori´der, föreningar mellan bor och metaller eller halvmetaller.
britanniametall
britanniametall, legeringar som används för prydnadsföremål av tenn.
brons
brons, legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.
cerblandmetall
ce´rblandmetall, legering av sällsynta jordartsmetaller som består av ca 50–55 % cerium, ca 20–25 % lantan, ca 15 % neodym och ca 5 % praseodym.
ceriumföreningar
ceriumföreningar, se cerium.
cesiumföreningar
cesiumföreningar, se cesium.
electrum
ele´ctrum (lat.), legering, se elektron.
elektrolytmetall
elektrolytmetall, metall med hög renhet, framställd genom elektrolys.
fosfiner
fosfi´ner, generell benämning på fosfororganiska föreningar av typerna RPH2, R2PH och R3P, där R är en godtycklig organisk grupp.
fosforbrons
fosforbrons, legering av koppar och tenn i vilken syret avlägsnats genom tillsats av fosfor i form av fosforkoppar.
fosforkoppar
fosforkoppar, koppar som innehåller 10-15 % fosfor.
guldföreningar
guldföreningar, se guld.
guldlegeringar
guldlegeringar, se guld (Användning).
jodsilver
jodsilver, äldre namn för silverjodid, AgI, se silver.
järnföreningar
järnföreningar, se järn.
kadmiumföreningar
kadmiumföreningar, se kadmium.
kalciumföreningar
kalciumföreningar, se kalcium.
kaliumföreningar
kaliumföreningar, se kalium.
kalomel
kalomel, äldre namn på kvicksilver(I)klorid, Hg2Cl2.
kelat
kela´t, kelatkomplex, metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas.
kelatbildare
kelatbildare, fleratomiga, vanligtvis organiska molekyler, som samtidigt kan bindas direkt till en metalljon via minst två av sina atomer.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö