Bläddra:

alfamässing

alfamässing, α-mässing, legering av koppar och (maximalt) 38 % zink med god formbarhet.

alkylkvicksilver

alkylkvicksilver, mycket giftiga föreningar, bestående av en eller två alkylgrupper bundna till kvicksilver.

alpacka

alpa´cka,, en sorts nysilver, legering av koppar och zink med upp till 18 % nickel som försilvras.

aluminat

alumina´t, benämning på kemiska föreningar innehållande aluminium(III) bundet i negativt laddade komplexa joner, aluminatjoner.

aluminiumbrons

aluminiumbrons, kopparlegering med ca 10 viktprocent aluminium och ofta även andra legeringselement i mindre halter.

aluminiumföreningar

aluminiumföreningar, se aluminium.

aluminiumlegeringar

aluminiumlegeringar, legeringar i vilka aluminium är huvudbeståndsdel.

amalgam

amalga´m, fast eller flytande legering av kvicksilver och en eller flera andra metaller.

amminkomplex

ammi´nkomplex, benämning på metallkomplex som innehåller en eller flera ammoniakmolekyler.

antimonföreningar

antimonföreningar, se antimon.

antimonider

antimoni´der, kemiska föreningar mellan antimon och andra metalliska grundämnen.

antimonsmör

antimonsmör, SbCl₃, antimontriklorid, se antimon.

arsenider

arseni´der, kemiska föreningar mellan arsenik och andra metalliska grundämnen (jämför kvävegruppen).

arsenikföreningar

arsenikföreningar, se arsenik.

auermetall

auermetall, järncerium, ferrocerium, en pyrofor legering av ca 30 % järn och 70 % cerium, som används till cigarettändare och andra tändapparater.

babbitt

babbitt, vitmetall, tennlegeringar med 7–20 % antimon och 2–8 % koppar.

bariumföreningar

bariumföreningar, se barium.

baryt

baryt, äldre benämning på olika bariumföreningar.

berylliumföreningar

berylliumföreningar, se beryllium.

berylliumkoppar

berylliumkoppar, se beryllium (användning).

berylliumlegeringar

berylliumlegeringar, legeringar av beryllium och huvudsakligen aluminium eller koppar samt ev. små mängder kobolt.

betamässing

betamässing, β-mässing, legering mellan koppar och 37–56 % zink.

blyföreningar

blyföreningar, se bly.

blyglete

blyglete består av bly(II)oxid, PbO, framställs genom oxidation av smält bly med luft.

blylegeringar

blylegeringar, se bly (Användning).

blymönja

blymönja, Pb₃O₄, är en blandoxid av 2PbO+PbO₂, se bly (Blyföreningar).

blysocker

blysocker, äldre benämning på bly(II)acetattrihydrat, Pb(CH₃COO)₂·3H₂O, som har en söt smak men är mycket giftig.

blysåpa

blysåpa, gammal benämning på linoljesyrans blysalt, som bildas vid torkning av kokt linolja till vilken bly(II)oxid tillsatts som sickativ.

bordiamant

bordiamant består av aluminiumborid, som avskiljs i form av mycket hårda kristaller då en lösning av amorft bor i smält aluminium svalnar.

borider

bori´der, föreningar mellan bor och metaller eller halvmetaller.

britanniametall

britanniametall, legeringar som används för prydnadsföremål av tenn.

brons

brons, legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.

cerblandmetall

ce´rblandmetall, legering av sällsynta jordartsmetaller som består av ca 50–55 % cerium, ca 20–25 % lantan, ca 15 % neodym och ca 5 % praseodym.

ceriumföreningar

ceriumföreningar, se cerium.

cesiumföreningar

cesiumföreningar, se cesium.

electrum

ele´ctrum (lat.), legering, se elektron.

elektrolytmetall

elektrolytmetall, metall med hög renhet, framställd genom elektrolys.

fosfiner

fosfi´ner, generell benämning på fosfororganiska föreningar av typerna RPH₂, R₂PH och R₃P, där R är en godtycklig organisk grupp.

fosforbrons

fosforbrons, legering av koppar och tenn i vilken syret avlägsnats genom tillsats av fosfor i form av fosforkoppar.

fosforkoppar

fosforkoppar, koppar som innehåller 10-15 % fosfor.

guldföreningar

guldföreningar, se guld.

guldlegeringar

guldlegeringar, se guld (Användning).

jodsilver

jodsilver, äldre namn för silverjodid, AgI, se silver.

järnföreningar

järnföreningar, se järn.

kadmiumföreningar

kadmiumföreningar, se kadmium.

kalciumföreningar

kalciumföreningar, se kalcium.

kaliumföreningar

kaliumföreningar, se kalium.

kalomel

kalomel, äldre namn på kvicksilver(I)klorid, Hg₂Cl₂.

kelat

kela´t, kelatkomplex, metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas.

kelatbildare

kelatbildare, fleratomiga, vanligtvis organiska molekyler, som samtidigt kan bindas direkt till en metalljon via minst två av sina atomer.

« föregående | nästa » 1 2 3