Bläddra:

acetogenin

acetogeni´n, allmän beteckning för naturligt förekommande organisk förening, t.ex. geraniol, som antingen visats eller kan antas uppkomma biogenetiskt (se biogen) genom hopfogning av acetatenheter.

adeps

a´deps, fett, ister, t.ex. adeps lanae, ullfett, ett fett som framställs ur fårull och är en viktig beståndsdel i salvor och kosmetiska preparat.

agar

a´gar, agar-agar, gelbildande polysackarider som framställs ur olika arter av rödalger, tillhörande klassen Rhodophy´ceae.

agaros

agaro´s, polysackarid som utgör huvudbeståndsdelen av agar.

akonitin

akoniti´n, C₃₄H₄₇NO₁₁, ett ytterst giftigt, färglöst, kristallint ämne, som kan isoleras ur växter av släktet stormhattar, Aconitum.

aktinomyciner

aktinomyci´ner, giftiga organiska föreningar (peptider), som är antibiotiskt och cytostatiskt verksamma.

alginater

algina´ter, salter eller estrar av alginsyra, en gelbildande polysackarid som utvinns ur olika brunalgsarter.

alginsyra

algi´nsyra, polysackarid, se alginater.

alkaloid

alkaloi´d, se alkaloider.

alkaloider

alkaloi´der, äldre benämning växtbaser, omfattande grupp organisk-kemiska föreningar som ofta har starka fysiologiska verkningar och som därför använts som gifter, läkemedel och berusningsmedel under hela mänsklighetens historia.

allicin

allici´n, ämne som bildas då aminosyran alliin i lök och vitlök sönderdelas genom enzymverkan.

alliin

allii´n, svavelhaltig aminosyra som finns framför allt i vitlök, men även i andra lökar som tillhör släktet Allium.

allylisotiocyanat

ally´lisotiocyana´t, allylsenapsolja, färglös vätska med intensivt stickande lukt.

allylsenapsolja

ally´lsenapsolja, äldre benämning på allylisotiocyanat.

amanitin

amaniti´n, de giftiga ämnena i vissa svampar, framför allt i lömsk och vit flugsvamp, men också i en del små fjällskivlingar.

ambra

a´mbra, harts från ambraträd.

amygdalin

amygdali´n, giftig glykosid som förekommer i fruktkärnorna hos de flesta arterna inom rosväxterna, särskilt i bittermandel.

anetol

aneto´l, trans-1-metoxi-4-(prop-1-enyl)bensen, färglös aromatisk förening med stark lukt av anis, smältpunkt vid 20–21 °C; formel: 4-CH₃OC₆H₄CH=CHCH₃.

antiarin

antiari´n, giftig glykosid i mjölksaften av växten upas, som tillhör släktet Antiaris.

antocyanidin

antocyanidi´n, flavonoid som ingår i antocyanin.

antocyanin

antocyani´n, rött, violett eller blått färgämne som förekommer löst i cellsaft hos växter.

antoxantin

antoxanti´n, föråldrad benämning på färglös eller gul flavonoid i växtcell, som blir starkt gulfärgad vid tillsats av alkali.

antrakinonderivat

antrakino´nderiva´t, grupp växtglykosider som stimulerar muskelcellerna i tjocktarmens vägg.

arbutin

arbuti´n, en fenylglykosid som förekommer i många växter, särskilt inom familjerna ljungväxter, rosväxter och videväxter.

atropin

atropi´n, (±)hyoscyamin, färglöst kristallint ämne (en alkaloid) som utvinns genom extraktion av (–)hyoscyamin från växten belladonna (A´tropa bella-do´nna) och efterföljande racemisering.

balata

bala´ta, ett naturligt gummiliknande material som kemiskt är uppbyggt av transpolyisopren.

balsam

balsam, naturlig blandning av lättflytande, ofta välluktande oljor; utvinns från hartsrika trädarter och har stor betydelse som råvara för terpentin och olika tekniskt viktiga naturhartser.

bensaldehyd

be´nsaldehy´d, konstgjord bittermandelolja, C₆H₅CHO.

bensoesyra

be´nsoesyra, C₆H₅COOH, färglöst kristallint ämne med svagt sura egenskaper och konserverande effekt.

bergamottolja

bergamottolja, eterisk olja som framställs ur citrusfrukterna från bergamotträdet.

bilirubin

bilirubi´n, gallfärgämne, en gulfärgad produkt från nedbrytningen av hem, en del av blodfärgämnet hemoglobin.

biliverdin

biliverdi´n, gallfärgämne, en grönfärgad mellanprodukt vid nedbrytningen av hemoglobin till bilirubin.

bitterämnen

bitterämnen, en grupp kemiskt svårdefinierbara ämnen som förekommer i växtriket, någon gång också i djurriket.

bomolja

bomolja, olivolja av låg kvalitet som erhålls vid utvinning av den sista andelen olja från olivfrukten.

borneol

borneol, bornylalkohol, borneokamfer, C₁₀H₁₈O, färglösa kristaller med skarp lukt av kamfer, är en av de mot kamfer svarande sekundära alkoholerna.

brucin

bruci´n, C₂₃H₂₆N₂O₄, en alkaloid (färglösa kristaller med mycket bitter smak) som är mycket giftig och förekommer tillsammans med stryknin i bl.a. Strychnos nux vomica.

bufotenin

bufoteni´n, 3-[2-(dimetylamino)etyl]-indol-5-ol, 5-hydroxi-N,N-dimetyltryptamin, C₁₂H₁₆N₂O, färglösa kristaller.

bungarotoxiner

bungarotoxi´ner, peptider i giftet hos Bu´ngarus multici´nctus, en art i ormsläktet kraiter.

bärnstenssyra

bärnstenssyra, buta´ndisy´ra, med formeln HOCOCH₂CH₂COOH, färglösa kristaller med starkt sur smak.

cadinen

cadine´n, kolväte (en s.k. bicyklisk seskviterpen) som finns i peppar och där bidrar till aromen.

cantharidin

cantharidi´n, annat namn på ämnet kantaridin.

catechu

catechu, ett extrakt, se katechu.

cedren

cedre´n, C₁₅H₂₄, en terpen som ingår i cederolja.

cefalosporiner

cefalospori´ner, grupp antibiotika med den penicillinliknande grundstrukturen 7-amino-cefalosporansyra.

cetylalkohol

cety´lalkohol, hexadekanol, palmitylalkohol, CH₃(CH₂)₁₄CH₂OH, består av färglösa kristaller och förekommer i naturen som ester i vissa vaxer.

chaulmoograsyra

chaulmoograsyra, den viktigaste och mot spetälska verksamma beståndsdelen i chaulmoograolja.

chicle

chicle, produkt ur mjölksaften från sapotillväxten chiku.

cholansyra

cholansyra, 5β-cholan-24-syra, ursocholansyra, C₂₄H₄₀O₂, karboxylsyra av steroidursprung som troligen bildas genom kemiska transformationer av gallsyror i djur.

cholsyra

cholsyra, 3α,7α, 12α-trihydroxi-5β-cholansyra, C₂₄H₄₀O₅, syra som förekommer konjugerad med endera glycin eller taurin i gallan hos de flesta däggdjur.

chondroitinsulfat

chondroiti´nsulfa´t, en glykosaminoglycan, en kedjemolekyl där länkarna utgörs av disackaridenheter.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 7