Bläddra:

abietinsyra

abieti´nsyra, sylvi´nsyra, C₂₀H₃₀O₂, en kristallin diterpenkarboxylsyra, som är en av de vanligaste syrorna i naturen.

alfa-linolensyra

alfa-linolensyra, fleromättad fettsyra; se linolensyra.

ambra

a´mbra, oformliga klumpar av komplex kemisk sammansättning (huvudsakligen fetter, eteriska oljor och bensoesyra) innehållande rester av bläckfiskkäkar.

anetol

aneto´l, trans-1-metoxi-4-(prop-1-enyl)bensen, färglös aromatisk förening med stark lukt av anis, smältpunkt vid 20–21 °C; formel: 4-CH₃OC₆H₄CH=CHCH₃.

animaliska fetter

anima´liska fetter, samlingsnamn för de fasta fetter eller flytande oljor som framställs ur depåfettet hos olika djur som nötkreatur (talg), svin (ister) och olika fiskarter.

arakinsyra

arakinsyra, eikosansyra, CH₃(CH₂)₁₈COOH, vit, kristallin, mättad fettsyra.

balsam

balsam, naturlig blandning av lättflytande, ofta välluktande oljor; utvinns från hartsrika trädarter och har stor betydelse som råvara för terpentin och olika tekniskt viktiga naturhartser.

bassiasmör

ba´ssiasmör, samlingsnamn på vissa fetter och feta oljor som kan utvinnas ur i Indien och Afrika förekommande arter av familjen sapotillväxter.

behenolja

be´henolja, benolja, urmakareolja, fet olja som framställs ur fröna från trädet Mori´nga ara´bica i familjen moringaväxter.

behensyra

be´hensyra, dokosansyra, C₂₁H₄₃COOH, en mättad fettsyra som förekommer i små mängder i många oljor och fetter.

benolja

benolja, detsamma som behenolja.

bensoeharts

be´nsoeharts, bensoe, benzoe, det harts som kan utvinnas från bensoeträdet (Styrax benzoin) genom att man gör ett snitt i stammen.

benzoe

benzoe, annat namn på bensoeharts.

bergamottolja

bergamottolja, eterisk olja som framställs ur citrusfrukterna från bergamotträdet.

bigaradolja

bigara´dolja, bigaradaolja, eterisk olja som används som lukttillsats och utvinns från pomeransträdet.

bittermandelolja

bittermandelolja, eterisk olja med stark doft av bittermandel.

bokollonolja

bokollonolja, bokkärnolja, framställdes förr ur bokollon.

bomolja

bomolja, olivolja av låg kvalitet som erhålls vid utvinning av den sista andelen olja från olivfrukten.

canadabalsam

canadabalsam, se kanadabalsam.

cederolja

cederolja, cederträolja, oljeliknande vätska som erhålls genom torrdestillation av röd ceder (Juni´perus virginia´na).

cetylalkohol

cety´lalkohol, hexadekanol, palmitylalkohol, CH₃(CH₂)₁₄CH₂OH, består av färglösa kristaller och förekommer i naturen som ester i vissa vaxer.

chaulmoograolja

chaulmoograolja, olja som fås från fröna av chaulmoogra och andra arter ur samma familj.

chenopodiumolja

chenopodiumolja, flyktig olja som erhålls genom destillation av saften från frukterna från mållväxten maskfrö.

citronellolja

citrone´llolja, Java citronella oil, gulaktig olja som destilleras från bladen av endera av två tropiska gräsarter, Cymbopogon nardus eller Cymbopogon winterianus, som odlas bl.a. i Sri Lanka och på Java.

citrongräsolja

citrongräsolja, flyktig olja från blad av citrongräs; den innehåller citral och används till parfym, medicin och smaksättning av livsmedel.

citronolja

citronolja finns i det yttre skiktet i skalet hos citrusfrukter.

dammar

da´mmar, harts som utvinns ur arter av flera växtsläkten, bl.a. Canarium (familjen rökelseträdväxter), Hopea, Shorea och Vatica (alla tre i familjen dipterocarpusväxter) samt Agathis (familjen araukariaväxter).

drakblod

drakblod, det gamla gemensamma namnet på mörkt rödbruna hartser som finns hos flera olika växter och som redan under forntiden var högt värderade läkemedel.

eikosansyra

eikosa´nsyra, detsamma som arakinsyra.

eikosapentaensyra

eikosapentae´nsyra, EPA, fleromättad fettsyra med 20 kolatomer och fem dubbelbindningar vilken förekommer i fett från säl samt i fet fisk som lax, makrill och sill.

elemi

e´lemi, det gemensamma namnet på ett stort antal hartser som man får från vissa tropiska trädarter.

EPA

EPA, detsamma som eikosapentaensyra.

erukasyra

eru´kasyra, cis-13-dokosensyra, enkelomättad fettsyra som förekommer rikligt i frön från arter tillhörande familjen korsblommiga växter.

eteriska oljor

ete´riska oljor, samlande benämning på alla doftande produkter som framställts genom behandling av växter eller delar av dessa med vattenånga, genom pressning av skal från t.ex. citrusfrukter eller genom extraktion av blommor med vegetabilisk olja.

fett

fett, se fetter.

fetter

fetter, fasta, halvfasta eller flytande viskösa produkter som erhålls från växt- eller djurceller.

fettspaltning

fettspaltning, det sätt på vilket fettet i kosten spjälkas vid matsmältningen.

fiskleverolja

fiskleverolja, tjockflytande, gulaktig olja som utvinns ur lever från vissa fiskarter, t.ex. torsk.

fiskolja

fiskolja, fiskfett, olja som framställs ur fet fisk, t.ex. sill, menhaden eller makrill.

fleromättat fett

fleromättat fett, fett som innehåller fettsyror med mer än en dubbelbindning (se fettsyror).

fosfolipider

fo´sfolipi´der, fosfatider, en grupp fettliknande föreningar som har viktiga funktioner i alla djur- och växtceller.

fria fettsyror

fria fettsyror, FFA, fettsyror som inte är bundna i triglycerider eller fosfolipider.

fytansyra

fyta´nsyra,3,7,11,15-tetrametylhexadekansyra, grenad fettsyra som bildas i växtmembraner och därmed förekommer i någon procent i de grönsaker som konsumeras.

fänkålsolja

fänkålsolja, eterisk olja som framställs genom extraktion (vattenångdestillation) av de torkade frukterna av fänkål.

gadoleinsyra

gadolei´nsyra, cis-9-eikosensyra, C−H−COOH, fettsyra som finns i torsklever, sill och valolja.

galbanum

ga´lbanum, det intorkade hartset, växtsekretet, från den fleråriga, flockblomstriga växten Fe´rula galbani´flua och möjligen också från besläktade arter, samtliga hemmahörande på saltstäpper i Iran och Afghanistan.

gamma-linolensyra

gamma-linolensyra, γ-linolensyra, GLA, fettsyra med 18 kolatomer och tre dubbelbindningar.

geraniumolja

geraniumolja, eterisk (välluktande) olja som framställs ur vissa pelargonarter (t.ex. rosengeranium, Pelargonium graveolens) eller nävearter (släktet Geranica).

glycerider

glyceri´der, estrar av den trevärda alkoholen glycerol.

harpiks

harpiks, inom arkeologin benämning för den typ av harts (bl.a. framställt genom förbränning av björknäver) som användes under bronsåldern och äldre järnåldern för tätning av träkärl och kistor samt som inläggning i inristade ornament på bronsföremål.

« föregående | nästa » 1 2 3 4