Bläddra:

1–50 av 260 träffar 1 2 3 4 ... 6

abietinsyra
abieti´nsyra, sylvi´nsyra, C20H30O2, en kristallin diterpenkarboxylsyra, som är en av de vanligaste syrorna i naturen.
ABS-plast
ABS-plast, termoplast som är en sampolymer av akrylnitril, butadien och styren.
acetalplast
aceta´lplast, polyoxymetylen, tidigare formaldehydplast, en styv, ogenomskinlig och högkristallin termoplast som framställs från formaldehyd.
acetat
aceta´t, i textilsammanhang kortform för acetatfiber och cellulosaacetat.
adipinsyra
adipi´nsyra, hexandisyra, HOOC(CH)4COOH, vitt kristalliskt ämne, smältpunkt 152 °C, framställs industriellt genom luftoxidation av cyklohexan eller salpetersyraoxidation av cyklohexanol och cyklohexanon.
akrylamid
akry´lami´d, 2–prope´nami´d, färglöst kristallint ämne, CH2=CHCONH2, som används för framställning av polymerer.
akrylat
akryla´t, samlingsnamn på polymerer och oligomerer framställda från akrylsyraestrar.
akrylglas
akry´lglas, glasklart plastmaterial, se akrylplast.
akrylnitril
akry´lnitril, prope´nnitri´l, viny´lcyani´d, CH2=CHCN, färglös, giftig, flyktig vätska, som framställs genom reaktion av luft, ammoniak och propen i närvaro av en katalysator (s.k. ammonoxidation av propen).
akrylplast
akry´lplast, polymety´lmetakryla´t, samlingsnamn för styva, transparenta och amorfa termoplaster som framställs genom polymerisation av metylmetakrylat.
akrylsyra
akry´lsyra, propensyra, CH2=CHCOOH, färglös vätska med lukt som påminner om ättiksyra.
amidplast
ami´dplast, nylon, en grupp styva, ogenomskinliga och kristallina termoplaster, som används som textilfiber och som konstruktionsplast i bl.a. kugghjul och plastlager.
aminoplast
ami´noplast, en grupp härdplaster som framställs genom aminers eller amiders reaktion med aldehyder.
ANS-plast
ANS-plast, SAN-plast, en grupp termoplaster, baserade på akrylonitril och styren.
antiblockmedel
antiblockmedel, ämnen som minskar adhesionen mellan t.ex. plastfilmer.
aramid
arami´d, polyamidfiber som innehåller aromatiska grupper (kolringar).
armerad plast
armerad plast, AP, en kombination av plast och fibrer med mycket liten diameter, vilket ger nya och förbättrade materialegenskaper.
aromatisk polyamid
aromatisk polyamid, detsamma som aramid.
arylfosfater
ary´lfosfater, (ArO)nPO4–n (där n=1–3 och Ar betecknar en arylgrupp), estrar av fosforsyra med fenoler.
ataktisk polymer
ata´ktisk polyme´r, term som betecknar total avsaknad av regelbundenhet i konfigurationen hos kolatomerna i en polymerkedja.
azelainsyra
azelai´nsyra, nonandisyra, HOOC(CH)7COOH, färglöst, kristallint ämne som framställs genom oxidation av oljesyra.
Leo Hendrik Baekeland
Baekeland, Leo Hendrik, 1863–1944, belgisk-amerikansk kemist, som framställde den första helsyntetiska, industriellt använda härdplasten bakelit.
bakelit
bakelit, fenolplast, en osmältbar plast (härdplast) som framställs från fenol och formaldehyd; namngiven efter uppfinnaren, Leo Hendrik Baekeland, som fick patent på materialet 1907.
bensen
bense´n, förr bensol, C6H6, en färglös, starkt ljusbrytande vätska med karakteristisk lukt.
bisfenol A
bisfenol A, BPA, tekniskt viktig tvåvärd fenol, som framställs ur fenol och aceton genom en syrakatalyserad process.
bitumen
bitu´men, mörkbrunt till svart material med bindande förmåga, huvudsakligen bestående av en blandning av kolväten.
butadien
butadie´n, 1,3-butadien, CH2=CH−CH=CH2, färglös, brännbar gas, som förvätskas vid -4,5 °C.
butylentereftalatplast
butyle´ntereftala´tplast, termoplast baserad på (poly)butylentereftalat, som framställs genom reaktion mellan tereftalsyra och butan-1,4-diol, och som introducerades på marknaden under 1970-talet.
cellofan
cellofan, plastfolie som framställs genom behandling av cellulosa med natriumhydroxid och koldisulfid.
cellplast
cellplast, plast som innehåller celler, dvs. små hålrum.
celluloid
celluloid, cellulosanitratplast som mjukgjorts med kamfer.
cellulosaacetat
cellulo´saaceta´t, transparent amorf termoplast som först framställdes 1865 av den franske kemisten Paul Schutzenberger (1829–97) genom acetylering av bomull (cellulosafiber) i acetanhydrid.
cellulosaacetatbutyrat
cellulo´saacetatbutyra´t, CAB, amorf termoplast som framställs genom förestring av cellulosa med acetanhydrid (eller ättiksyra) och smörsyra.
cellulosaderivat
cellulo´saderiva´t, produkter som erhålls genom kemisk modifikation av cellulosa.
cellulosaestrar
cellulosaestrar, se cellulosaderivat.
cellulosaetrar
cellulosaetrar, se cellulosaderivat.
cellulosanitratplast
cellulosanitratplast, termoplast baserad på cellulosans diester med salpetersyra.
Dacron
Dacro´n®, polyesterfiber baserad på polyetylentereftalat.
Delrin
Delrin®, varumärke för acetalplast, som tillverkas av DuPont de Nemours & Co, USA.
dibutylftalat
dibuty´lftala´t, ftalsyradibutylester, färglös vätska med hög kokpunkt, 340 °C.
dietylftalat
diety´lftala´t, ftalsyradietylester, färglös vätska som används som mjukgörare i plaster.
diisocyanater
di´isocyana´ter, organisk-kemiska föreningar innehållande två isocyanatgrupper (−NCO).
dioktylftalat
diokty´lftala´t, DOP, di-2-etylhexylftalat, (C8H17OOC)2C6H4, oljeliknande vätska med kokpunkt 384 °C.
DOP
DOP, oljeliknande mjukningsmedel för plast, se dioktylftalat.
Dow Chemical Company
Dow Chemical Company, Midland, Michigan, USA, en av världens ledande kemikoncerner, grundad 1897 av Herbert Henry Dow (1866–1930).
duroplast
duroplast, äldre benämning på härdplast.
Dyno Nobel ASA
Dyno Nobel ASA, Oslo, norsk kemikoncern bildad 1971 som Dyno Industrier A/S (nuvarande namn sedan 2000) vid fusionen mellan Norsk Sprængstofindustri A/S och Grubernes Sprængstoffabriker A/S, med ursprung i Nitroglycerin-Compagniet, bildat 1865 på initiativ av Alfred Nobel.
ebonit
eboni´t, hårdgummi, härdplast som framställdes första gången redan i mitten av 1800-talet.
epoxi-
epo´xi-, förled i namnen på en grupp polymera material som alla framställts genom polymerisation av en monomer innehållande en eller flera oxirangrupper.
epoxihartser
epo´xihartser är polyetrar, som vanligen framställs genom reaktion mellan bisfenol A och epiklorhydrin.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 6

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö