Bläddra:

1–50 av 64 träffar 1 2

ABC-krigföring
ABC-krigföring, äldre beteckning för CBRN-krigföring.
ABC-stridsmedel
ABC-stridsmedel, äldre beteckning för CBRN.
A-bomb
A-bomb, kortform för atombomb.
AEC
AEC, den amerikanska kärnenergikommissionen, se Atomic Energy Commission.
andraslagsförmåga
andraslagsförmåga, kärnvapenstrategiskt begrepp som innebär att en nation har tillräckligt många och tillräckligt väl skyddade kärnvapen för att kunna tillfoga motståndaren oacceptabla skador sedan denne i ett första anfall slagit ut ett stort antal vapeninstallationer.
A-stridsmedel
A-stridsmedel, militärt fackuttryck som i praktiken betyder kärnvapen.
atombomb
atombomb, den ursprungliga benämningen på de kärnvapen som innebär fissionsladdningar.
Atomic Energy Commission
Atomic Energy Commission, AEC, f.d. federal organisation i USA, inrättad 1946 för att finansiera, planera och kontrollera utvecklingen av kärnvapen samt för att leda och styra forskningen om och utvecklingen av kärnenergins fredliga användning.
atomvapen
atomvapen, numera sällan använd benämning på kärnvapen.
Vannevar Bush
Bush, Vannevar, 1890–1974, amerikansk ingenjör och forskningsadministratör.
CBRN
CBRN, gemensam beteckning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker.
CBRN-krigföring
CBRN-krigföring, krigföring med CBRN-stridsmedel (se CBRN), dvs. kemiska stridsmedel, biologiska stridsmedel eller kärnvapen eller andra radiologiska stridsmedel.
CBRN-skydd
CBRN-skydd, skydd mot effekter av CBRN.
EMP
EMP, elektromagnetisk puls, verkan av kärnvapen i form av elektromagnetisk strålning.
farliga ämnen
farliga ämnen, samlingsbenämning på ämnen som verkar genom strålning, smitta eller gifter.
fissionsladdning
fissionsladdning, den explosiva delen i ett kärnvapen där explosionsenergin endast härrör från klyvning (fission) av tunga atomkärnor (motsats fusionsladdning).
force de frappe
force de frappe, benämning på Frankrikes kärnvapenförsvar.
James Franck
Franck, James, 1882–1964, tysk-amerikansk fysiker och kemist.
Otto Frisch
Frisch, Otto, 1904–79, österrikisk-brittisk fysiker.
fusionsladdning
fusionsladdning, explosiv del i ett kärnvapen där explosionsenergin delvis härrör från sammansmältning (fusion) av lätta atomkärnor (motsats fissionsladdning).
förstaslagsförmåga
förstaslagsförmåga, strategiskt begrepp som innebär att en stats kärnvapenarsenal är tillräcklig för att slå ut så många av motståndarens kärnvapen, att denne berövas sin andraslagsförmåga, dvs. förmågan att i sin tur tillfoga angriparen oacceptabla skador.
George Gamow
Gamow, George, född 4 mars 1904, död 19 augusti 1968, amerikansk fysiker, född i Odessa i nuvarande Ukraina.
GLCM
GLCM (förkortning för engelska ground launched cruise missile), markbaserad kryssningsrobot).
Maria Goeppert-Mayer
Goeppert-Mayer, Maria, f. Goeppert, 1906-72, tysk-amerikansk fysiker.
höghöjdsexplosion
höghöjdsexplosion, inom kärnvapentekniken kärnladdningsexplosion på minst ca 30 km höjd över jordytan.
ickekonventionella vapen
ickekonventionella vapen, annan beteckning på massförstörelsevapen.
indikering
indike´ring, militär term: påvisande av förekomst av någon företeelse, främst gas, kemiska eller biologiska stridsmedel eller radioaktivitet.
INF-avtalet
INF-avtalet, avtal 1987 mellan USA och Sovjetunionen om slopande av markrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km.
kärnvapen
kärnvapen, vapen i vilka förstörelseenergin frigörs genom reaktioner mellan atomkärnor.
kärnvapenbärare
kärnvapenbärare, benämning på farkost eller liknande avsedd att föra ett kärnvapen till målet, särskilt om den är speciellt konstruerad för detta.
kärnvapenkrig
kärnvapenkrig kan uppstå antingen som ett led i ett medvetet politiskt beslut eller som ett resultat av misstag och tekniska fel, särskilt under en akut krissituation.
kärnvapenmakt
kärnvapenmakt, stat som innehar egna kärnvapen och som självständigt kan använda dem.
kärnvapenprov
kärnvapenprov, explosion av kärnvapen (eller laddningsdelen i ett sådant) utförd i experimentsyfte.
kärnvapenstrategi
kärnvapenstrategi. Eftersom bara två atombomber någonsin fällts i krig, mot Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945, innebär kärnvapenstrategi strategin för och studiet av icke-användandet av dessa vapen.
kärnvapensystem
kärnvapensystem, de tekniska komponenter, militära enheter, stödsystem (t.ex. spaningssystem) och procedurer som erfordras för insats av en viss typ av kärnvapen.
Lawrence Livermore National Laboratory
Lawrence Livermore National Laboratory, amerikanskt nationellt forskningslaboratorium i Livermore, Kalifornien, grundat 1952 och uppkallat efter Ernest Lawrence.
luftindikering
luftindikering, att fastställa förekomst och/eller bestämma koncentration av ett ämne i luft, t.ex. B- och C-stridsmedel eller radioaktiv strålning som underlag för larm.
Manhattanprojektet
Manhattanprojektet, engelska Manhattan Project, täcknamn för det projekt som inleddes av den amerikanske presidenten Roosevelt 1941 och som utnyttjade den nya kärnfysiken för att framställa en atombomb.
Maria Goeppert Mayer
Mayer, Maria Goeppert, tysk-amerikansk fysiker, se Goeppert-Mayer.
Lise Meitner
Meitner, Elise (Lise), 1878–1968, österrikisk-svensk kärnfysiker.
NBC
NBC, gemensam beteckning för ämnen som utsöndrar joniserande strålning (N), är smittförande (B) eller är giftiga (C) och som påverkar människor, djur, växter och miljö.
neutronbomb
neutronbomb, vanlig men oegentlig benämning på neutronvapen.
neutronvapen
neutronvapen, kärnvapen (artillerigranat eller kortdistansrobot) där största möjliga andel – kanske 40 % mot normalt 5 % – av explosionsenergin avges som neutronstrålning.
nollpunkt
nollpunkt, engelska ground zero, den punkt på marken som ligger rakt under en kärnvapenexplosion i luften.
nukleära stridsmedel
nukleära stridsmedel, vapen med kärnladdning.
J Robert Oppenheimer
Oppenheimer, Julius Robert, kallad "Oppie", 1904–67, amerikansk fysiker, professor vid University of California (Los Angeles) och California Institute of Technology 1929–47, föreståndare för Institute for Advanced Study i Princeton från 1947.
partikelstrålvapen
partikelstrålvapen, vapen där strålar av (företrädesvis) neutrala atomer avses utnyttjas mot kärnvapenbärande robotar när de befinner sig utanför jordatmosfären.
William Penney
Penney, Sir William, 1909–91, brittisk fysiker, en av förgrundsgestalterna i Storbritanniens kärnvapenprogram.
plutoniumbomb
plutoniumbomb, kärnvapen där det klyvbara materialet i laddningen är plutonium.
radiak
radia´k (engelska radiac, av radiation identification and computation 'identifiering och beräkning av strålning'), metoder och hjälpmedel för att kartlägga den radioaktiva beläggningen från en kärnvapenexplosion eller en kärnenergiolycka (t.ex. i radiakinstrument).

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö