- Abraham Rydberg
- Abraham Rydberg, segelfartyg, fyrmastad bark om ca 3 200 ton dödvikt, sjösatt 1892 som Hawaiian Isle.
- Amphion
- Amphion, skonert, kungligt resefartyg, byggt 1778 av F.H. af Chapman och använt av Gustav III i ryska kriget 1788-90.
- ansätta
- ansätta, spänna vant och stag i riggen till ett segelfartyg.
- ansätta
- ansätta, försöksvis låta gälla (som); särskilt i vetenskapliga sammanhang.
- apa
- apa, stagsegel mellan mesan- och kryssmast på fyrmastad bark, korrekt benämning är mesanstängstagsegel.
- bark
- bark, barkskepp, i äldre tid benämning på fartyg eller båtar av skiftande typer.
- Beagle
- Beagle, brittiskt sjömätningsfartyg, som användes under en expedition på södra halvklotet åren 1831–36.
- Beatrice
- Beatrice, segelfartyg, svensk fyrmastad bark om 3 200 ton dödvikt.
- bidevindsegel
- bidevindsegel, segel lämpade för segling mot vinden.
- birem
- bire´m, antikt fartyg med två rader roddare över varandra, troligen av feniciskt ursprung.
- bojert
- bo´jert, bo´jort, medeltida, ursprungligen enmastat segelfartyg med i för- och akterskepp över däcket uppskjutande bordläggning.
- bolin
- boli´n, boglina, tåg använt på råseglare för att kontrollera seglen när man seglar bidevind.
- bottenrev
- bottenrev, det djupaste rev som kan tas in på ett segel, varvid minsta möjliga segelyta lämnas kvar.
- bramsegel
- bramsegel, en råseglares fjärde och femte segel räknat nedifrån däck.
- brass
- brass, grovt tågvirke eller vajer ingående i den löpande riggen, som används för att vrida ett segelfartygs rår i horisontalplanet för att få seglen i bästa vinkel mot vinden.
- brigantin
- briganti´n, tvåmastat segelfartyg med råsegel på den främre masten.
- brigg
- brigg, tvåmastat segelfartyg med rår på bägge masterna och ett gaffelsegel på den aktre masten.
- af Chapman
- af Chapman, fullriggat, 74 m långt segelfartyg, byggt 1888 i Whitehaven i England.
- chebeck
- chebe´ck, långsmalt last- eller fiskefartyg, två- eller tremastat med latinsegel, härstammande från medelhavsländerna.
- Cutty Sark
- Cutty Sark, tremastat fullriggat brittiskt klipperskepp, byggt 1869 för brittisk-kinesisk tehandel.
- djonk
- djonk, kinesiskt segelfartyg.
- drakskepp
- drakskepp, typ av större vikingaskepp.
- Endeavour
- Endeavour, James Cooks fartyg under expeditionen 1768–71.
- Eugenie
- Eugenie, 40-kanoners fregatt, det första svenska örlogsfartyg som genomförde en världsomsegling (1851-53), som skulle främja Sveriges handel med övriga världen.
- fartyg
- fartyg, förr benämning på transportmedel till lands såväl som till sjöss.
- fock
- fock, allmän benämning på försegel.
- fullriggare
- fullriggare, fullriggat fartyg eller skepp, segelfartyg med minst tre master med rår på varje mast.
- försegel
- försegel, stagsegel fästat för om främre masten på ett flermastat segelfartyg eller masten på en enmastad segelbåt.
- gaffelsegel
- gaffelsegel, trapetsformat segel anbringat på akterkanten av en mast och med sina övre (kortare) och undre (längre) lik fäst vid två rundhult (gaffel resp. bom).
- gaj
- gaj, stag av stålvajer eller tågvirke som stöttar ett rundhult i sidled på en segelbåt.
- galeas
- galea´s, tvåmastat segelfartyg främst för kustfart, riggat som slättoppad skonare med stormasten främst.
- galeon
- galeo´n (för etymologi se galjon), 4-mastat segelfartyg, förande råsegel på vardera av de två främsta masterna och latinsegel på de två aktre.
- galjon
- galjon, avrundad utbyggnad på förstäven till äldre segelfartyg att nyttjas som avträde för manskapet.
- Galtabäcksbåten
- Ga´ltabäcksbåten, det ena av två fartygsskrov som påträffades 1928 vid dikesgrävning i Galtabäck i Halland.
- genua
- ge´nua, stort försegel till segelbåtar. Genua sätts på förstaget och dras akterut förbi masten.
- gipp
- gipp, segelbåtsmanöver där båten vänder undan vinden, dvs. där den, med vinden fortfarande inkommande akterifrån, ändrar riktning så att storseglet byter sida.
- Gladan
- Gladan, svensk tvåmastad slätskonare med bredfock (marin benämning: gaffelskonert), byggd 1947 och tillsammans med systerfartyget Falken svenska marinens övningsfartyg.
- gods
- gods, som sjöterm: all wire och tågvirke som ingår i ett segelfartygs rigg.
- gotlandssnipa
- gotlandssnipa, öppen, klinkbyggd båt av den nordiska snipans typ, med förhållandevis flat botten och lätt konstruktion (breda, tunna bord och glesa, klena spant) för att lätt kunna dras upp på land.
- gårding
- gårding, tågvirke eller tunn wire som är fäst vid ett råsegels undre lik och används till att dra upp (gårda eller giga) seglet till rån när det skall bärgas.
- göling
- göling, ett enkelt tåg (rep) som manas genom ett enkelblock och används som hissanordning ombord, vanligtvis för att hissa upp segel i riggen.
- Götheborg
- Götheborg, segelskepp, ostindiefarare om 340 svåra läster, motsvarande ett deplacement på ca 830 ton, beväpnad med 30 kanoner och med en besättning på ca 140 man, byggt 1738.
- hals
- hals, halshorn, nedre främre hörnet i ett tre- eller fyrkantigt segel.
- Herzogin Cecilie
- Herzogin Cecilie, segelfartyg, åländsk fyrmastad bark om 4 350 ton dödvikt.
- horn
- horn, benämning på hörnen i ett tre- eller fyrkantigt segel.
- jagare
- jagare, stagseglet längst föröver på klyvarbommen.
