- Johannes Aavik
- Aavik, Johannes, 1880–1973, estnisk språkman, efter 1944 bosatt i Sverige.
- August Engelbrekt Ahlqvist
- Ahlqvist, August Engelbrekt, 1826–89, finländsk språkforskare och författare, professor i Helsingfors i de finska språken 1863–88, rektor för Helsingfors universitet 1884–87.
- ainu
- ainu, aino, ett icke-japanskt folk på ön Hokkaido i norra Japan.
- altaiska språk
- altaiska språk, omstridd sammanfattande term (syftande på Altajbergen i mitten av språkområdet) för turkspråk, mongoliska och tungusiska språk, ibland även koreanska och japanska.
- Azerbajdzjan
- Azerbajdzjan, stat i Sydkaukasien, västra Asien; 87 000 km2, 8,7 miljoner invånare (2008).
- azerbajdzjanska
- azerbajdzja´nska, azeriska, ett turkspråk.
- azeriska
- azeriska, ett turkspråk, se azerbajdzjanska.
- basjkiriska
- basjki´riska, turkspråk med 1 miljon talare (basjkirer) i republiken Basjkirien, Ryska federationen.
- Knut Bergsland
- Bergsland, Knut, 1914–98, norsk språkforskare, professor i finsk-ugriska språk i Oslo 1947–81.
- bigesch
- bige´sch, långrock av militärt snitt.
- bulgur
- bulgur, bulghur, burgul, hela vetekärnor som ångkokats, torkats och krossats.
- burjatiska
- burja´tiska, burjätiska, mongolspråk med sammanlagt ca 450 000 talare runt Bajkalsjön i Ryska federationen och i angränsande delar av Mongoliet och Kina.
- coach
- coach, tränare och rådgivare med aktiv ledarroll, huvudsakligen i lagsporter.
- Cypern
- Cy´pern, ö i nordöstra Medelhavet; 9 251 km2, 1,1 miljoner invånare (2009).
- Gergely Czuczor
- Czuczor, Gergely, 1800–66, ungersk poet och språkforskare.
- daguriska
- dagu´riska, daghur, skriftlöst mongolspråk med 80 000 talare i Inre Mongoliet och Heilongjiang, nordöstra Kina.
- dolma
- do´lma, en ursprungligen turkisk maträtt, bestående av färs inlindad i vinblad.
- dolma
- do´lma, en bl.a. turkisk, framtill knäppt rock av ylle med trånga, knäppta ärmar.
- dolma
- do´lma, en med korta (tidigare längre) skört försedd jacka eller livrock eller kort päls, som ingick i den ungerska nationaldräkten.
- dongxiang
- dongxiang, santa, skriftlöst mongolspråk med ca 370 000 talare i Gansuprovinsen i Kina.
- Georges Dumézil
- Dumézil, Georges, 1898–1986, fransk religionshistoriker och språkforskare, professor i jämförande indoeuropeisk mytforskning vid École des Hautes Études i Paris 1935–49, från 1949 i indoeuropeiska kulturer vid Collège de France.
- entsiska
- e´ntsiska, jenisejsamojediska, skriftlöst samojedspråk med ett par hundra talare runt Jenisejs nedre lopp.
- Estland
- Estland, stat vid Östersjön: 45 227 km2, 1,3 miljoner invånare (2011).
- estniska
- estniska, ett finsk-ugriskt språk som talas som modersmål av drygt 1 miljon (2010), varav merparten i Estland (ca 950 000) samt av grupper om minst 10 000 personer i Ryska federationen, USA, Canada, Finland och Sverige.
- evenki
- evenki, tungusiska, språk inom den tungusiska grenen av de altaiska språken.
- fennicism
- fennicism, ord eller fras som har bildats efter förebild i det finska språket, t.ex. verbet slippa i betydelsen 'komma in', 'få möjlighet att' efter modell av finskans päästä.
- Fenno-Ugrica Suecana
- Fenno-U´grica Sueca´na, vetenskaplig tidskrift för finsk-ugrisk språk- och litteraturforskning i Sverige vilken gavs ut mellan 1978 och 1994.
- Finland
- Finland, stat i Nordeuropa; 338 145 km2, varav 34 526 km2 vatten, 5,4 miljoner invånare (2011).
- finska
- finska, nationalspråk i Finland med totalt 5,2 miljoner modersmålstalare (2010).
- Finska Språkbyrån
- Finska Språkbyrån, finska Kielitoimisto, avdelning för finsk språkvård inom den finska statliga Forskningscentralen för de inhemska språken.
- finsk-ugriska språk
- finsk-ugriska språk, språkgrupp som sedan urminnes tid har sin utbredning i tajgans skogsbälte från floden Ob och västerut.
- forint
- forint, myntenhet i Ungern; 1 forint=100 filler.
- gagauziska
- gagauziska, turkspråk som talas främst i södra Moldavien och angränsande delar av Ukraina (över 180 000 talare) samt av smärre grupper i Rumänien och Bulgarien; 1957 utvecklat som skriftspråk i Moldavien (kyrillisk skrift) och sedan 1996 skrivet med latinskt alfabet.
- gulasch
- gula´sch, en ursprungligen ungersk kötträtt (stuvning eller soppa) bestående av bl.a. finskurna bitar av nöt- eller lammkött, lök samt rikligt med paprikapulver.
- Sámuel Gyarmathi
- Gyarmathi, Sámuel, 1751-1830, ungersk läkare och språkvetenskapsman.
- Lauri Hakulinen
- Hakulinen,Lauri, 1899-1985, finländsk språkforskare, professor i finska vid Helsingfors universitet 1953-63.
- Shiro Hattori
- Hattori, Shiro,jap. Hattori Shirō, 1908-95, japansk språkforskare, professor vid Tokyos universitet.
- hejduk
- he´jduk, ursprungligen benämning på en ungersk stam i Transsylvanien, känd för sin ovilja att böja sig under främmande herrar.
- ingriska
- ingriska, östersjöfinskt språk som talas av något hundratal personer i Ingermanland utmed kusten mellan Narva och Sankt Petersburg.
- jakutiska
- jaku´tiska, turkspråk som talas i Jakutien av nära 400 000 talare; använt som skriftspråk sedan mitten av 1800-talet, skrivet med kyrillisk skrift (på 1920-30-talen användes det latinska alfabetet plus tecken ur det internationella fonetiska alfabetet, IPA).
- Japan
- Japan, stat i östra Asien; 377 835 km2, 127,7 milj. inv. (2008).
- japanska
- japanska, språk som talas i hela det japanska öriket, från Hokkaido i norr till Ryukyuöarna i söder, av 127 miljoner (2009).
- jukagirer
- jukagirer, folk i nordöstra Sibirien, bosatta främst längs Kolymas nedre lopp (tundrajukagirer) och Kolymas övre lopp och bifloder (tajgajukagirer).
- kandar
- kanda´r, hästbetsel som består av både stång- och tränsbett (bridong).
- karachanidiska
- karachani´diska, det första islamisk-turkiska skriftspråket, utvecklat på 1000-talet i Kashgar.
- karaimiska
- karai´miska, turkspråk som numera talas av endast ca 50 personer i Litauen och Ukraina, tidigare talat av betydligt större grupper.
- karakalpakiska
- karakalpa´kiska, turkspråk i Karakalpakien med över 400 000 talare, skrivet sedan 1924.
- karatjajska
- karatjajska, turkspråk i Kaukasus med minst 160 000 talare.
