Bläddra:

1–50 av 58 träffar 1 2

ainu
ainu, aino, ett icke-japanskt folk på ön Hokkaido i norra Japan.
altaiska språk
altaiska språk, omstridd sammanfattande term (syftande på Altajbergen i mitten av språkområdet) för turkspråk, mongoliska och tungusiska språk, ibland även koreanska och japanska.
Azerbajdzjan
Azerbajdzjan, stat i Sydkaukasien, västra Asien; 87 000 km2, 8,7 miljoner invånare (2008).
azerbajdzjanska
azerbajdzja´nska, azeriska, ett turkspråk.
azeriska
azeriska, ett turkspråk, se azerbajdzjanska.
basjkiriska
basjki´riska, turkspråk med 1 miljon talare (basjkirer) i republiken Basjkirien, Ryska federationen.
burjatiska
burja´tiska, burjätiska, mongolspråk med sammanlagt ca 450 000 talare runt Bajkalsjön i Ryska federationen och i angränsande delar av Mongoliet och Kina.
Cypern
Cy´pern, ö i nordöstra Medelhavet; 9 251 km2, 1,1 miljoner invånare (2009).
daguriska
dagu´riska, daghur, skriftlöst mongolspråk med 80 000 talare i Inre Mongoliet och Heilongjiang, nordöstra Kina.
dongxiang
dongxiang, santa, skriftlöst mongolspråk med ca 370 000 talare i Gansuprovinsen i Kina.
evenki
evenki, tungusiska, språk inom den tungusiska grenen av de altaiska språken.
gagauziska
gagauziska, turkspråk som talas främst i södra Moldavien och angränsande delar av Ukraina (över 180 000 talare) samt av smärre grupper i Rumänien och Bulgarien; 1957 utvecklat som skriftspråk i Moldavien (kyrillisk skrift) och sedan 1996 skrivet med latinskt alfabet.
Shiro Hattori
Hattori, Shiro,jap. Hattori Shirō, 1908-95, japansk språkforskare, professor vid Tokyos universitet.
jakutiska
jaku´tiska, turkspråk som talas i Jakutien av nära 400 000 talare; använt som skriftspråk sedan mitten av 1800-talet, skrivet med kyrillisk skrift (på 1920-30-talen användes det latinska alfabetet plus tecken ur det internationella fonetiska alfabetet, IPA).
Japan
Japan, stat i östra Asien; 377 835 km2, 127,7 milj. inv. (2008).
japanska
japanska, språk som talas i hela det japanska öriket, från Hokkaido i norr till Ryukyuöarna i söder, av 127 miljoner (2009).
karachanidiska
karachani´diska, det första islamisk-turkiska skriftspråket, utvecklat på 1000-talet i Kashgar.
karaimiska
karai´miska, turkspråk som numera talas av endast ca 50 personer i Litauen och Ukraina, tidigare talat av betydligt större grupper.
karakalpakiska
karakalpa´kiska, turkspråk i Karakalpakien med över 400 000 talare, skrivet sedan 1924.
karatjajska
karatjajska, turkspråk i Kaukasus med minst 160 000 talare.
katakana
katakana, fonetisk japansk stavelseskrift.
kazakiska
kazakiska, i äldre litteratur ofta missvisande kallat kirgiziska eller kazak-kirgiziska, turkspråk talat huvudsakligen i Kazakstan, där det är officiellt språk, och i angränsande republiker (sammanlagt för drygt 11 miljoner, 2009).
Kazakstan
Kazaksta´n, Kazachstan, stat belägen mellan Kaspiska havet och Altajbergen; 2,7 miljoner km2, 15,7 miljoner invånare (2008).
khalkha
kha´lkha, chalch, den mongoliska dialekt som talas av de flesta invånarna i republiken Mongoliet.
kirgiziska
kirgiziska, kirgisiska, tidigare även kallad kara-kirgisiska, turkspråk som talas av drygt 4 miljoner i Kirgizistan och i vissa omgivande områden, jfr kirgizer.
Kirgizistan
Kirgizistan, stat i Centralasien; 198 500 km2, 5,3 miljoner invånare (2009).
komanska
koma´nska, kumanska, äldre turkspråk i det mongoliska riket Kiptjak som grundades 1251 i Ryssland.
komi
komi, det språk som talas av komerna i Ryska federationen.
koreanska
koreanska, språk som talas som modersmål av drygt 75 miljoner (2007), varav 48,5 miljoner i Sydkorea, 23 miljoner i Nordkorea, 2 miljoner i Kina, 907 000 i USA, 514 000 i Japan, 110 000 i Uzbekistan, 93 000 i Canada, 50 000 i Ryska federationen, 41 000 i Australien, 36 000 i Brasilien och 25 000 i Kazakstan.
lamut
lamu´t, lamutiska, äldre beteckning för even, se evenker.
Gunilla Lindberg-Wada
Lindberg-Wada, Gunilla, f. Lindberg 1947, språkforskare, professor i japanologi, särskilt modern japanska, i Stockholm.
manchu
manchu, mandju, manchu-tungusspråk som endast talas av ett fåtal äldre personer i den kinesiska provinsen Heilongjiang.
manchu–tungusspråk
manchu–tungusspråk, en av de tre huvudgrenarna av den altaiska språkfamiljen.
Mongoliet
Mongoli´et, stat i inre Asien mellan Ryska federationen i norr och Kina i söder; 1,6 miljoner km2, 2,8 miljoner invånare (2011).
mongoliska
mongoliska, huvudspråket i Mongoliet, se mongolspråk.
mongolspråk
mongolspråk, språkfamilj, ofta sammanförd med turkspråk och manchu-tungusspråk till gruppen altaiska språk.
monguor
monguor, kin. tu, mongolspråk med ca 90 000 talare i provinsen Qinghai, n.v. Kina.
Nordkorea
Nordkorea, Demokratiska folkrepubliken Korea, stat i Östasien; 120 540 km2, 23,5 milj. inv. (2008).
osmanska
osma´nska, det osmanska rikets statsspråk. Se turkspråk och turkiska.
sjoriska
sjoriska, turkspråk med ca 9 000 talare norr om Altajbergen i Ryssland.
Sydkorea
Sydkorea, Republiken Korea, stat i Östasien; 99 270 km2, 48,6 milj. inv. (2008).
tatariska
tata´riska, tatar tělě, sammanfattande benämning på kazantatariskan och därmed besläktade dialekter inom den nordvästra (kiptjakiska) gruppen av turkspråk.
tjagataiska
tjagata´iska, klassiskt östturkiskt litteraturspråk, använt från 1400-talet till början av 1800-talet i bl.a. Öst- och Västturkestan samt Volgaområdet.
tjuvasjiska
tjuvasjiska, turkspråk med ca 1,5 milj. talare i Ryssland, huvudsakligen i Tjuvasjien.
tofalariska
tofala´riska, karagassiska, sydsibiriskt turkspråk, numera med endast ca 700 talare.
tungusiska språk
tungusiska språk, språkgrupp i Sibirien och norra Kina, densamma som den nordliga gruppen av manchu-tungusspråk.
Turkiet
Turkiet, stat i Mellanöstern; 779 452 km2, 74,8 miljoner invånare (2008).
turkietturkiska
turkietturkiska, Türkiye Türkçesi, Turkiets officiella språk, se turkiska.
turkiska
turkiska, engelska Turkic, sammanfattande benämning på språken inom den turkiska språkfamiljen, vars historia är känd från 700-talet.
turkiska
turkiska, turkietturkiska, Türkiye Türkçesi, engelska Turkish, det turkiska språk som är Turkiets officiella språk.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö