Bläddra:

1–50 av 61 träffar 1 2

Asmund Kareson
Asmund Kareson, runristare i Uppland under 1000-talets första hälft.
Balle
Balle, senare hälften av 1000-talet, runristare som signerat ett tjugotal runstenar i sydvästra Uppland och norra Södermanland, ofta på vers (t.ex. Ågerstastenen).
begreppsruna
begreppsruna, runa som i en inskrift står för det begrepp som förknippas med runan genom dess namn.
bindruna
bindruna, runa där bistavar från olika runtecken bundits till samma huvudstav.
Björketorpsstenen
Björketorpsstenen, runsten i Björketorp, Blekinge, på sockengränsen mellan Listerby och Edestad inom ett gravfält från äldre järnåldern.
Bällsta
Bällsta, gård i Vallentuna, Uppland.
Magnus Celsius
Celsius, Magnus, 1621–79, matematikprofessor i Uppsala; jfr släktartikel Celsius.
dalrunor
dalrunor, en i Dalarna utvecklad och ända in på 1800-talet använd form av runor.
Eggjastenen
Eggjastenen, Eggjumstenen, runsten funnen 1917 på gården Eggja i Sogndal, Sogn og Fjordane i Norge.
Fot
Fot, runristare, verksam i södra Uppland under mitten av 1000-talet.
Otto von Friesen
von Friesen, Otto, 1870-1942, språkforskare, professor i svenska språket i Uppsala 1906-35, ledamot av Svenska akademien från 1929; jfr släktartikel von Friesen.
Frösöstenen
Frösöstenen, Sveriges nordligaste runsten.
futhark
futhark, futhork, benämning på runraden, den 24-typiga eller 16-typiga.
Gallehushornen
Ga´llehushornen, två ornerade guldhorn från ca 400 e.Kr. funna vid Gallehus i Sønderjylland.
hälsingerunor
hälsingerunor, stavlösa runor (i äldre litteratur även svenska runor), en starkt förenklad och systematiserad form av runor känd framför allt från en handfull inskrifter på sten i Hälsingland, däribland den märkliga Malstastenen (numera i Hälsinglands museum, Hudiksvall).
Högbystenen
Högbystenen, runsten vid byn Högby, Östergötland, känd för sin om vikingatidens oro vältaligt vittnande minnesdikt: "Gode bonden Gulle / fick fem söner.
Ingvarsstenarna
Ingvarsstenarna, en grupp på drygt 25 runinskrifter, huvudsakligen i trakterna runt Mälaren, vilka omtalar män som omkommit i österled tillsammans med en härförare kallad Ingvar.
Istabystenen
Istabystenen, runsten från Mjällby socken, Blekinge, numera i Statens historiska museum, Stockholm.
Sven B F Jansson
Jansson, Sven Birger Fredrik, "Run-Janne", 1906–87, runforskare.
Jarlabankestenarna
Jarlabankestenarna, benämning på tio runstenar från 1000-talet i Vallentuna kommun, s.ö. Uppland, resta av en man vid namn Jarlabanke, ibland tillsammans med familjen.
Jellingstenarna
Jellingstenarna [jε´leŋ-], två runstenar från 900-talet, ingående i ett av Danmarks förnämsta fornminnen, Jelling.
Asmund Kareson
Kareson, Asmund, runristare, se Asmund Kareson.
kvistrunor
kvistrunor, en typ av lönnskrift använd i vikingatida och medeltida runinskrifter.
Kylverstenen
Kylverstenen, kalkstenshäll med runinskrift, funnen 1903 på gården Kylver i Stånga socken på Gotland, numera förvarad i Statens historiska museum, Stockholm.
Ivar Lindquist
Lindquist, Ivar, 1895-1985, språkforskare, professor i nordiska språk i Lund 1942-61.
Karl Gustav Ljunggren
Ljunggren, Karl Gustav, 1906-67, språkforskare, professor i svenska språket i Lund från 1940.
lönnrunor
lönnrunor, lönnskrift (bokstavschiffer) som bygger på den fasta ordningsföljden i futharken (runraden).
Möjbrostenen
Möjbrostenen, runsten från Möjbro, Hagby socken, Uppland, numera i Statens historiska museum, Stockholm.
Magnus Olsen
Olsen, Magnus, 1878–1963, norsk språkforskare, professor i Oslo 1908–48.
primstav
primstav (fornvästnordiska prímstafr, av prim 'nymåne', av lat. pri´mus 'först'), ursprungligen benämning på gyllental i medeltida kalendrar.
Ramsundsristningen
Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland.
rimstav
rimstav, äldre benämning på primstav.
Rosettestenen
Rosettestenen, Rosettastenen, en stor basaltplatta med en inskrift från 196 f.Kr.
runa
runa, skrivtecken, se runor.
runinskrifter
runinskrifter, inskrifter med runor gjorda på olika underlag.
runkalender
runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln).
runmagi
runmagi. Det har hävdats att runorna mer än någon annan skrift har använts i magiska syften (jfr magi).
runor
runor, de germanska folkens forna skrift.
runristare
runristare, person som ristar i runor.
Runrön
Runrön, med undertiteln Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, skriftserie startad 1989 av Lennart Elmevik och Lena Peterson.
runstav
runstav, en i trä, ben eller horn skuren runkalender.
runsten
runsten, rest sten ristad med runor.
runstensstil
runstensstil, term som använts av några svenska arkeologer som synonym för urnesstil, den internationellt accepterade benämningen på den djurornamentik som utvecklades framför allt på Gotland, i Uppland och i Norge under sen vikingatid.
runsvenska
runsvenska, benämning på språket i de vikingatida svenska runinskrifterna, från ca 800 till ca 1100.
Rökrunor
Rökrunor, kortkvistrunor, benämning på en av varianterna av den vikingatida 16-typiga runraden.
Rökstenen
Rökstenen, runsten från 800-talet med över 750 runor, den längsta runinskrift som är känd.
samstavsrunor
samstavsrunor, flera runor på en gemensam (lång) huvudstav.
Sparlösastenen
Sparlösastenen, runsten från omkring 800, funnen 1669 inmurad i väggen till den dåvarande medeltida kyrkan i Sparlösa, Västergötland.
Stentoftenstenen
Stentoftenstenen, runsten funnen 1823 invid Sölvesborgs slott i Blekinge, numera placerad i Sölvesborgs kyrkas vapenhus.
Södermanland
Södermanland, Sörmland, landskap i Svealand.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö