1–50 av 61 träffar 1 2
- Asmund Kareson
- Asmund Kareson, runristare i Uppland under 1000-talets första hälft.
- Balle
- Balle, senare hälften av 1000-talet, runristare som signerat ett tjugotal runstenar i sydvästra Uppland och norra Södermanland, ofta på vers (t.ex. Ågerstastenen).
- begreppsruna
- begreppsruna, runa som i en inskrift står för det begrepp som förknippas med runan genom dess namn.
- bindruna
- bindruna, runa där bistavar från olika runtecken bundits till samma huvudstav.
- Björketorpsstenen
- Björketorpsstenen, runsten i Björketorp, Blekinge, på sockengränsen mellan Listerby och Edestad inom ett gravfält från äldre järnåldern.
- Bällsta
- Bällsta, gård i Vallentuna, Uppland.
- Magnus Celsius
- Celsius, Magnus, 1621–79, matematikprofessor i Uppsala; jfr släktartikel Celsius.
- dalrunor
- dalrunor, en i Dalarna utvecklad och ända in på 1800-talet använd form av runor.
- Eggjastenen
- Eggjastenen, Eggjumstenen, runsten funnen 1917 på gården Eggja i Sogndal, Sogn og Fjordane i Norge.
- Fot
- Fot, runristare, verksam i södra Uppland under mitten av 1000-talet.
- Otto von Friesen
- von Friesen, Otto, 1870-1942, språkforskare, professor i svenska språket i Uppsala 1906-35, ledamot av Svenska akademien från 1929; jfr släktartikel von Friesen.
- Frösöstenen
- Frösöstenen, Sveriges nordligaste runsten.
- futhark
- futhark, futhork, benämning på runraden, den 24-typiga eller 16-typiga.
- Gallehushornen
- Ga´llehushornen, två ornerade guldhorn från ca 400 e.Kr. funna vid Gallehus i Sønderjylland.
- hälsingerunor
- hälsingerunor, stavlösa runor (i äldre litteratur även svenska runor), en starkt förenklad och systematiserad form av runor känd framför allt från en handfull inskrifter på sten i Hälsingland, däribland den märkliga Malstastenen (numera i Hälsinglands museum, Hudiksvall).
- Högbystenen
- Högbystenen, runsten vid byn Högby, Östergötland, känd för sin om vikingatidens oro vältaligt vittnande minnesdikt: "Gode bonden Gulle / fick fem söner.
- Ingvarsstenarna
- Ingvarsstenarna, en grupp på drygt 25 runinskrifter, huvudsakligen i trakterna runt Mälaren, vilka omtalar män som omkommit i österled tillsammans med en härförare kallad Ingvar.
- Istabystenen
- Istabystenen, runsten från Mjällby socken, Blekinge, numera i Statens historiska museum, Stockholm.
- Sven B F Jansson
- Jansson, Sven Birger Fredrik, "Run-Janne", 1906–87, runforskare.
- Jarlabankestenarna
- Jarlabankestenarna, benämning på tio runstenar från 1000-talet i Vallentuna kommun, s.ö. Uppland, resta av en man vid namn Jarlabanke, ibland tillsammans med familjen.
- Jellingstenarna
- Jellingstenarna [jε´leŋ-], två runstenar från 900-talet, ingående i ett av Danmarks förnämsta fornminnen, Jelling.
- Asmund Kareson
- Kareson, Asmund, runristare, se Asmund Kareson.
- kvistrunor
- kvistrunor, en typ av lönnskrift använd i vikingatida och medeltida runinskrifter.
- Kylverstenen
- Kylverstenen, kalkstenshäll med runinskrift, funnen 1903 på gården Kylver i Stånga socken på Gotland, numera förvarad i Statens historiska museum, Stockholm.
- Ivar Lindquist
- Lindquist, Ivar, 1895-1985, språkforskare, professor i nordiska språk i Lund 1942-61.
- Karl Gustav Ljunggren
- Ljunggren, Karl Gustav, 1906-67, språkforskare, professor i svenska språket i Lund från 1940.
- lönnrunor
- lönnrunor, lönnskrift (bokstavschiffer) som bygger på den fasta ordningsföljden i futharken (runraden).
- Möjbrostenen
- Möjbrostenen, runsten från Möjbro, Hagby socken, Uppland, numera i Statens historiska museum, Stockholm.
- Magnus Olsen
- Olsen, Magnus, 1878–1963, norsk språkforskare, professor i Oslo 1908–48.
- primstav
- primstav (fornvästnordiska prímstafr, av prim 'nymåne', av lat. pri´mus 'först'), ursprungligen benämning på gyllental i medeltida kalendrar.
- Ramsundsristningen
- Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland.
- Rosettestenen
- Rosettestenen, Rosettastenen, en stor basaltplatta med en inskrift från 196 f.Kr.
- runinskrifter
- runinskrifter, inskrifter med runor gjorda på olika underlag.
- runkalender
- runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln).
- runmagi
- runmagi. Det har hävdats att runorna mer än någon annan skrift har använts i magiska syften (jfr magi).
- runor
- runor, de germanska folkens forna skrift.
- runristare
- runristare, person som ristar i runor.
- Runrön
- Runrön, med undertiteln Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, skriftserie startad 1989 av Lennart Elmevik och Lena Peterson.
- runstav
- runstav, en i trä, ben eller horn skuren runkalender.
- runsten
- runsten, rest sten ristad med runor.
- runstensstil
- runstensstil, term som använts av några svenska arkeologer som synonym för urnesstil, den internationellt accepterade benämningen på den djurornamentik som utvecklades framför allt på Gotland, i Uppland och i Norge under sen vikingatid.
- runsvenska
- runsvenska, benämning på språket i de vikingatida svenska runinskrifterna, från ca 800 till ca 1100.
- Rökrunor
- Rökrunor, kortkvistrunor, benämning på en av varianterna av den vikingatida 16-typiga runraden.
- Rökstenen
- Rökstenen, runsten från 800-talet med över 750 runor, den längsta runinskrift som är känd.
- samstavsrunor
- samstavsrunor, flera runor på en gemensam (lång) huvudstav.
- Sparlösastenen
- Sparlösastenen, runsten från omkring 800, funnen 1669 inmurad i väggen till den dåvarande medeltida kyrkan i Sparlösa, Västergötland.
- Stentoftenstenen
- Stentoftenstenen, runsten funnen 1823 invid Sölvesborgs slott i Blekinge, numera placerad i Sölvesborgs kyrkas vapenhus.
- Södermanland
- Södermanland, Sörmland, landskap i Svealand.
