Bläddra:

Richard Bentley

Bentley, Richard, 1662–1742, brittisk präst och filolog, professor i Cambridge från 1717, styresman för Trinity College, där han gjorde sig känd som processmakare.

Birger Bergh

Bergh, Birger, 1935–2008, språkforskare, professor i latin vid Lunds universitet 1975–2000.

C

C, romersk siffra betecknande talet 100.

D

D, romersk siffra betecknande talet 500.

Aelius Donatus

Dona´tus, Aelius, 300-talet e.Kr., grammatiker, verksam i Rom, författare till grammatiska arbeten om latinet, Ars maior och Ars minor.

Alfred Ernout

Ernout, Alfred, 1879–1973, fransk latinist, professor vid Sorbonne 1924–44, därefter vid Collège de France.

Åke Fridh

Fridh, Åke, 1918-97, språkforskare, professor i latin vid Göteborgs universitet 1972-83.

Gradus ad Parnassum

Gradus ad Parna´ssum, titel på latinsk eller grekisk ordbok med uppgifter om uppslagsordens versifikatoriska egenskaper, avsedd som hjälpreda för versskrivning.

Harald Hagendal

Hagendal, Harald, 1889-1986, språkforskare, professor i klassiska språk (latin) vid Göteborgs högskola 1938-56.

Lennart Håkanson

Håkanson, Lennart, 1939–87, klassisk filolog, från 1980 professor i latin i Uppsala.

I

I, den romerska motsvarigheten till den arabiska siffran 1.

Tore Janson

Janson, Tore, född 1936, språkforskare, professor i latin vid Göteborgs universitet sedan 1985.

kökslatin

kökslatin, sannolikt eg.: latin som är sådant som det vore om köksfolk talade det; skämtsam benämning på dåligt eller barbariskt latin, munklatin.

L

L, romersk siffra betecknande talet 50. Tecknet har möjligen utvecklats ur en variant av den grekiska bokstaven chi.

latin

lati´n, det språk som talades i Rom och i det romerska väldet under antiken.

latinisera

latinisera, ge latinsk form åt ett ord eller uttryck.

latinism

latinism, ett ord eller uttryck som kommer från latin eller är påverkat av latin.

latino sine flexione

lati´no si´ne flexio´ne, ett av Giuseppe Peano i början av 1900-talet lanserat konstgjort språk som utgör ett av många försök att ombilda latin till ett internationellt hjälpspråk.

latinska alfabetet

latinska alfabetet, se latin (Språkstruktur).

M

M, romersk siffra betecknande talet 1 000.

munklatin

munklatin, benämning på det latin som skrevs under medeltiden, särskilt i klostren.

Dag Norberg

Norberg, Dag, 1909–96, språkforskare, professor i latinska språket och litteraturen vid Stockholms universitet 1948–75.

Friedrich Wilhelm Ritschl

Ritschl, Friedrich Wilhelm, 1806-76, tysk klassisk filolog, professor vid flera lärosäten, från 1865 i Leipzig.

Julius Caesar Scaliger

Scaliger,Julius Caesar, 1484-1558, italiensk-fransk filolog och läkare, verksam i Bologna och i Agen i s.v. Frankrike.

Seneca

Seneca (Lu´cius Annaeus Se´neca d.ä.), f. ca 55 f.Kr., d. ca 39 e.Kr., romersk vältalighetslärare.

Josef Svennung

Svennung, Josef, 1895-1985, klassisk filolog, professor i latinska språket och litteraturen i Uppsala 1944-61.

Thesaurus Linguae Latinae

Thesaurus Li´nguae Lati´nae, en omfattande ordbok över det latinska språket.

V

V, romersk siffra motsvarande den arabiska siffran 5.

Verrius Flaccus

Ve´rrius Fla´ccus, d. under kejsar Tiberius regering (14-37 e.Kr.), romersk grammatiker.

vulgärlatin

vulgärlatin, benämning på former av latin som avviker från den litterära skriftspråksnormen.

Erik Wistrand

Wistrand, Erik, 1907-98, klassisk filolog och historiker, lektor vid högre allmänna läroverket i Majorna, Göteborg, 1940-56, professor i klassiska språk i Göteborg 1956-72.

X

X, romersk siffra betecknande talet 10. Tecknet, som ursprungligen användes av etruskerna, avbildar möjligen de yttre fingrarna på två utsträckta händer (dvs. 2×V).

Ett vitalt dött språk

Latinets renässans

 

Latinska ord hade sipprat in under lång tid i engelska språket, om än droppvis. Men mot slutet av medeltiden växte denna rännil av ord till en strid flod.

Latinets supinum och perfekt particip

Jag läser Latin B på samhällsprogrammet och vi läser en hel del grammatik och har nu kommit in på supinum.

Uppkomsten av olika språk

Kan två olika språk uppkomma på samma sätt som två olika arter dvs. att det först utvecklas olika dialekter som visserligen kan förstås sinsemellan men att det med tiden utvecklas till olika språk.