Bläddra:

1–50 av 77 träffar 1 2

Sigurd Agrell
Agrell, Sigurd, 1881–1937, språkforskare och poet, professor i slaviska språk i Lund från 1921.
Paul Ariste
Ariste, Paul, 1905–90, estnisk språkman, professor i Tartu från 1945.
Peeter Arumaa
Arumaa, Peeter, 1900–82, språkforskare, född i Estland, professor i slaviska språk i Tartu 1933–44, vid Stockholms universitet 1950–67.
balkanlingvistik
balkanlingvistik, språkvetenskaplig disciplin som studerar de fem balkanspråken albanska, bulgariska, makedonska, nygrekiska och rumänska (ibland också romernas språk, romani, på Balkanhalvön samt sydserbiska och balkanturkiska dialekter) med hänsyn till deras många inbördes likheter.
baltiska språk
baltiska språk, gren av den indoeuropeiska språkfamiljen omfattande litauiska, lettiska, den på 1600-talet utdöda preussiskan samt de tidigare försvunna kuriska, jatvingiska, semgalliska och seliska.
balto-slaviska språk
balto-slaviska språk, sammanfattande benämning på baltiskan och slaviskan p.g.a. deras många, ofta slående likheter.
bosniakiska
bosniakiska, sydslaviskt språk, se bosniska.
Bosnien och Hercegovina
Bo´snien och Hercegovi´na, Bosnien–Hercegovina, ofta benämnt enbart Bosnien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 51 130 km2, 3,8 milj. inv. (2008).
bosniska
bosniska, bosniakiska, sydslaviskt språk.
Bulgarien
Bulgarien, stat på östra Balkanhalvön i sydöstra Europa; 110 994 km2, 7,6 miljoner invånare (2008).
bulgariska
bulgariska, sydslaviskt språk, officiellt språk i Bulgarien.
Vladimir Ivanovitj Dal
Dal, Vladimir Ivanovitj, 1801–72, rysk författare, lexikograf och etnolog.
Richard Ekblom
Ekblom, Richard, 1874-1959, språkforskare, professor i slaviska språk i Uppsala 1921-39.
Jānis Endzelīns
Endzelīns, Jānis, 1873–1961, lettisk språkforskare.
fornbulgariska
fornbulgariska, vanligt namn på fornkyrkoslaviska.
fornkyrkoslaviska
fornkyrkoslaviska, som slavernas äldsta skriftspråk även kallad fornslaviska eller mer sällan fornmakedonska, skapades på 860-talet av "slavernas apostlar", de grekiska bröderna Konstantinos (senare Kyrillos) och Methodios på grundval av den sydslaviska dialekt som talades i och kring Thessaloniki i Makedonien.
fornpreussiska
fornpreussiska, benämning på det utdöda språket preussiska.
Georgien
Georgien, stat i västra Kaukasien, nordvästra Asien; 69 700 km2, 4,6 milj. inv. (2008).
Gunnar Jacobsson
Jacobsson, Gunnar, 1918–2001, språkforskare, professor i slaviska språk i Göteborg 1964–84.
Vatroslav Jagić
Jagić, Vatroslav, 1838-1923, kroatisk språkforskare, professor i slaviska språk i Berlin 1874-80, i Sankt Petersburg 1880-86, i Wien 1886-1908.
jatvingiska
jatvi´ngiska, baltiskt språk, nära besläktat med (forn)preussiska, utdött omkring 1500-talet.
kajkaviska
kajka´viska, en av tre huvuddialekter inom kroatiska, uppkallad efter hur frågepronominet "vad" återges.
kasjubiska
kasju´biska, språk (dialekt) inom den lechitiska grenen av de västslaviska språken.
Valentin Kiparsky
Kiparsky, Valentin, 1904-83, rysk-finländsk språkforskare, professor i Helsingfors 1947-58 i ryska språket och litteraturen och 1964-74 i slavisk filologi.
Kroatien
Kroatien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 56 538 km2, 4,4 milj. inv. (2008).
kroatiska
kroatiska, sydslaviskt språk talat av ca 4 miljoner invånare i Kroatien, men även av 1 miljon talare utanför landet, främst i f.d. Jugoslavien.
kroatoserbiska
kroatoserbiska, tidigare alternativ benämning på serbokroatiska.
kuriska
kuriska, baltiskt fornspråk som till ca 1600 talades i västra Lettland och nordvästra Litauen.
kyrkoslaviska
kyrkoslaviska, benämning på de nationella varianter av fornkyrkoslaviska (kroatisk, serbisk, bulgarisk, rysk och även rumänsk kyrkoslaviska) vilka som kyrkliga och litterära språk främst på syd- och östslaviskt område påverkades av de inhemska språken.
lechitiska
lechitiska, en grupp västslaviska språk (polska med kasjubiska) och utdöda dialekter (östersjöslaviska och polabiska vid Elbe), se polska.
August Leskien
Leskien, August, 1840–1916, tysk språkforskare, professor i slaviska språk i Leipzig från 1870, en av de grundläggande junggrammatikerna.
lettiska
lettiska, latviešu, latvju valoda, indoeuropeiskt, baltiskt språk och det officiella språket i Lettland.
Lettland
Lettland, stat vid Östersjön; 64 589 km2, 2,1 miljoner invånare (2011).
Litauen
Litauen, stat vid Östersjön; 65 300 km2, 3,2 miljoner invånare (2011).
litauiska
litauiska, lietuvių kalba, baltiskt språk, officiellt språk i Litauen.
Makedonien
Makedonien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 25 713 km2, 2,1 miljoner invånare (2011).
makedoniska
makedoniska, språk, se makedonska.
makedonska
makedonska, sydslaviskt språk, officiellt språk i republiken Makedonien.
Franz von Miklosich
Miklosich(slovenska Miklošič), Franz von, 1813–91, slovensk-österrikisk språkforskare, professor i slavisk filologi i Wien 1850–86.
Moldavien
Moldavien, stat i sydöstra Europa; 33 800 km2, 4,1 milj. inv. (2008).
polabiska
pola´biska, ett västslaviskt språk inom den lechitiska gruppen, som talades väster om Elbe i trakten av Lüneburg.
Polen
Polen, stat i mellersta Europa; 312 680 km2, 38,2 miljoner invånare (2011).
polska
polska, nationalspråk i Polen och modersmål för flertalet polska medborgare, totalt drygt 40 miljoner (2007).
pomoranska
pomoranska, i vid mening alla västslaviska lechitiska dialekter på Östersjöns kust från Wisłas nedre lopp i öster till Kiel i nordväst och till polabernas område vid Elbes nedre lopp i sydväst, dvs. de östersjöslaviska vendernas område.
preussiska
preussiska, fornpreussiska, ett på 1600-talet utdött baltiskt språk, nära besläktat med litauiska och kuriska.
rusinska
rusi´nska, ruski jazik, ruska bešeda, slaviskt minoritetsspråk med officiell status (även kallat rutenska).
rusinska
rusi´nska, rusyn'skȳj jazȳk, slaviskt minoritetsspråk som talas av rusinerna i det karpatiska området (även kallat rutenska).
rusinska
rusi´nska, även rutenska, avledning av Rus och etnonymen rusin, det språk som talas av rusiner.
rutenska
rute´nska, föråldrad benämning på det ukrainska språkets västliga variant i det dåvarande Österrike-Ungern.
ryska
ryska, östslaviskt språk.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö