1–50 av 260 träffar 1 2 3 4 ... 6
- David Abercrombie
- Abercrombie, David, 1909–92, brittisk fonetiker, verksam som lärare i bl.a. Paris och Kairo 1934–45, professor i Edinburgh 1964–80.
- accent
- accent, betoning, framhävande av en viss ljudgrupp genom tonhöjd, längd och/eller ljudstyrka (intensitet).
- affrikata
- affrika´ta, konsonant med tvär ansats och utdragen slutfas.
- akustisk fonetik
- aku´stisk foneti´k, det experimentella studiet av talet som fysikalisk process, t.ex. beskrivningen av de periodiskt svängande ljudvågor som utgör röstens råmaterial samt det turbulenta brus som uppkommer då luftströmmen pressas genom strupens och munhålans trånga passager.
- akut accent
- aku´t acce´nt, accent 1, den ena av svenskans två s.k. tonala ordaccenter.
- alfabetisering
- alfabetisering, återgivning av språkljud med hjälp av ett alfabet.
- alfabetisk skrift
- alfabetisk skrift, skrift som återger vart och ett av fonemen (språkljuden) i ett språk med ett eller flera skrivtecken.
- alveolar
- alveola´r, alveolar konsonant, konsonant som bildas genom att främre delen av tungan förtränger eller blockerar luftströmmen vid tandvallen (alveoli).
- API
- API, Association Phonétique Internationale, ursprungligt namn på International Phonetic Association; se IPA.
- artikulatorisk fonetik
- artikulato´risk fonetik, den del av den experimentella fonetiken som beskriver språkljudens artikulation.
- aspirata
- aspira´ta, aspirerad konsonant, konsonant som föregås eller följs av ett h-liknande brusljud.
- aspiration
- aspiration, ett h-liknande brusljud, ofta förknippat med tonlösa klusiler.
- aspirerad
- aspirerad, om konsonant som uttalas med aspiration (brusljud).
- assibilation
- assibilation, fonetisk förändring av en icke-sibilantisk konsonant till sibilant, som när latinets natione 'nation' med t-uttal blir till italienskans nazione med ts-uttal.
- assimilation
- assimilation, den process då ett språkljud blir delvis eller helt identiskt med ett annat språkljud.
- auditiv fonetik
- auditiv fonetik, det experimentella studiet av talperception, särskilt av hur talljuden tas emot av hörseln och tolkas språkligt.
- avljud
- avljud, växling av vokalen i etymologiskt samhöriga ord eller affix i de indoeuropeiska språken.
- Robert Bannert
- Bannert, Robert, 1942–2010, språkforskare, professor i fonetik vid universitetet i Umeå 1992–2007.
- barkskalan
- barkskalan, fysiologiskt grundad skala för uppfattad tonhöjd.
- Jan Baudouin de Courtenay
- Baudouin de Courtenay, Jan, 1845–1929, polsk språkforskare.
- Alexander Melville Bell
- Bell, Alexander Melville, 1819–1905, brittisk (skotsk) fonetiker, först universitetslärare i Edinburgh och London, 1879–81 verksam i Canada och därefter i USA.
- betoning
- betoning, fonetisk term.
- bibetoning
- bibetoning, bitryck, lägre framhävningsgrad hos en stavelse i ett ord med två betoningar, där den ena kallas huvudbetoning och den andra bibetoning.
- bilabial
- bilabia´l, om konsonant: bildad genom att läpparna åstadkommer en avspärrning (t.ex. i svenskans b, m, p) eller förträngning (t. ex. i spanskans b, v).
- bitryck
- bitryck, relativt låg framhävningsgrad hos en stavelse.
- Gösta Bruce
- Bruce, Gösta, 1947–2010, fonetiker, professor i Lund från 1986.
- brytning
- brytning, ljudförändring i nordiska språk där t.ex. ett gammalt, kort e bryts till ja (jä) så att ek blir jak och helma- blir hjälm.
- brytning
- brytning, utländsk brytning, avvikelser från de konventioner som gäller för uttal, ordval och satsbyggnad i ett standardspråk eller i en lokal språkvariant.
- dallerljud
- dallerljud, äldre benämning på vibranter.
- delabialiserad
- delabialiserad, fonetisk term; språkljud, (vokal eller konsonant) som bildas utan den för ljudet i fråga typiska gesten med rundade, framskjutna eller sammandragna läppar, dvs. utan markerad läppaktivitet eller genom särdragning av mungiporna.
- dental
- denta´l, dental konsonant, konsonant som bildas genom att främre delen av tungan förtränger eller blockerar luftströmmen vid tänderna.
- derivation
- derivation, språkvetenskaplig term: härledning av ords äldre ljudform via antaganden om regelmässiga, generella ljudförändringar (jfr ljudlag).
- dieresis
- die´resis, fonetisk term för förhållandet att två vokaler intill varandra skall uttalas var för sig, som i sista stavelserna av Citroën [sitrɔε´n].
- diftong
- difto´ng, vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en och samma stavelse.
- diktion
- diktion, sätt att uttala och frasera, särskilt med hänsyn till tydligheten.
- dissimilation
- dissimilation förändring av ett språkljud till större olikhet mot omgivande ljud.
- disyllabisk
- disylla´bisk, bestående av två stavelser.
- dorsal
- dorsal, konsonantljud som bildas genom att tungryggen (dorsum linguae) bildar förträngning eller avspärrning vid någon del av muntaket; se t.ex. dorsopalatal, dorsouvular och dorsovelar.
- dorsopalatal
- dorsopalata´l, konsonantljud som bildas genom att tungryggen (dorsum linguae) bildar förträngning eller avspärrning mot hårda gommen (palatum).
- dorsouvular
- dorsouvula´r, konsonantljud som bildas genom att tungryggen (dorsum linguae) bildar förträngning eller avspärrning mot mjuka gommens bakre spets (uvula).
- dorsovelar
- dorsovela´r, konsonantljud som bildas genom att tungryggen (dorsum linguae) bildar förträngning eller avspärrning mot mjuka gommen (velum).
- dubbel artikulation
- dubbel artikulation, term införd av den franske språkforskaren André Martinet med syftning på den viktiga egenskapen hos mänskliga språk att varje yttrande har en dubbel struktur.
- dynamisk accent
- dyna´misk accent, inom språkvetenskapen en ordaccent som uttrycks genom att den betonade stavelsen i ordet uttalas med större ljudstyrka (intensitet) än de övriga.
- Claes-Christian Elert
- Elert, Claes-Christian, f. 1923,språkforskare, professor i fonetik i Umeå 1969-88.
- elidera
- elidera, utelämna (ett språkljud eller en stavelse).
- ellips
- ellips, språkligt uttryck som ersätter ett längre uttryck.
- explosiva
- e´xplosiva, fonetisk term för en explosionsliknande konsonant.
- Gunnar Fant
- Fant, Gunnar, 1919–2009, talforskare, professor i talöverföring vid Tekniska högskolan i Stockholm 1966–87.
