Bläddra:

1–50 av 109 träffar 1 2 3

Viveka Adelswärd
Adelswärd, Viveka, född 1942, språkforskare, professor i samtalsforskning vid Linköpings universitet.
andraspråk
andraspråk, språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation.
Jan Anward
Anward, Jan, född 1947, språkforskare, professor i språk och litteratur vid Linköpings universitet och ledare för forskarskolan Språk och kultur i Europa.
argot
argot, språkvetenskaplig fackterm för förbrytarspråk, dvs. de kriminellas fackspråk, särskilt ordförrådet.
artighetsuttryck
artighetsuttryck, sådana uttryck som används för att språkligt markera en viss relation mellan talare och lyssnare eller en viss karaktär hos talsituationen.
barnskriksforskning
barnskriksforskning, ett relativt nytt forskningsområde där man betraktar skriket som en signal från barnet till omgivningen.
barnspråk
barnspråk, benämning på människans språk under dess tillblivelse i spädbarnsåldern och senare utveckling under småbarnstiden och skolåldern fram till puberteten.
Basil Bernstein
Bernstein, Basil, 1924–2000, brittisk språksociolog.
bilingualism
bilingualism, bilingvalism, när en individ eller ett samhälle regelmässigt använder två språk, se tvåspråkighet.
John Bissell Carroll
Carroll, John Bissell, 1916–2003, amerikansk språkpedagog, professor vid Harvard 1956–67, vid University of North Carolina, Chapel Hill, 1974–82.
Marcel Cohen
Cohen, Marcel, 1884–1974, fransk språkvetare, som bl.a. specialiserade sig på semitiska språk.
Karl-Hampus Dahlstedt
Dahlstedt, Karl-Hampus, 1917–96, språkforskare, professor i allmän språkvetenskap i Stockholm 1967–69, i Umeå 1969–82.
dialekt
dialekt, språkvariant som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, t.ex. ett landskap eller en socken.
dialekter
dialekter, se dialekt.
dialektforskning
dialektforskning, dialektologi´, det vetenskapliga studiet av dialekter.
dialektgeografi
dialektgeografi, gren av dialektforskningen där de språkliga fenomenens geografiska utbredning och utbredningens orsaker studeras.
diglossi
diglossi´, användning av två klart åtskilda språkvarianter eller två olika språk i olika situationer.
diskurspartikel
diskurspartikel, diskursmarkör, pragmatisk partikel, samtalspartikel, inom språkvetenskaplig samtalsanalys en term för uttryck som huvudsakligen reglerar samspelet mellan talarna.
du-reformen
du-reformen, benämning på förändringen i det svenska tilltalsskicket vid mitten av 1900-talet.
du-tilltal
du-tilltal, att säga du till den man talar med, har sedan slutet av 1960-talet blivit det gängse mönstret för tilltal i Sverige, även i offentliga och officiella sammanhang.
Jan Einarsson
Einarsson, Jan, född 1940, språkforskare, professor i nordiska språk i Lund och Växjö 1999–2008, en av de första företrädarna för svensk språksociologisk forskning.
Joshua Fishman
Fishman, Joshua, f. 1926, amerikansk språkman som har givit ut språksociologiska handböcker och arbeten om språkproblem hos minoritetsgrupper i bl.a. USA.
flerspråkighet
flerspråkighet, användning eller behärskning av flera språk.
fossilisering
fossilisering, inom språkvetenskapen avstannad utveckling i ett andraspråk.
främmandespråk
främmandespråk, språk som lärs in i en miljö där det inte hör naturligt hemma.
förstaspråk
förstaspråk, en individs modersmål.
Gnällbältet
Gnällbältet, folklig, ofta skämtsam, benämning på det område i östra Mellansverige där många har ett uttal som – dock mest av utomstående – upplevs som gnälligt.
gruppspråk
gruppspråk, språket (eller det som utmärker språket) hos en social grupp, t.ex. mäns, kvinnors, ungdomars, jägares eller idrottsmäns språk.
John J Gumperz
Gumperz, John J., f. 1922, amerikansk språkman, tidigare professor vid University of California i Berkeley.
halvspråkighet
halvspråkighet, en antagen begränsad behärskning av båda språken hos tvåspråkiga personer, t.ex. till följd av en abrupt övergång från modersmålet till ett nytt språk under barndomen.
hemspråk
hemspråk, inom det svenska skolväsendet från 1970-talet till 1998 benämning på andra språk annat än svenska som utgjorde ett levande inslag i en elevs hemmiljö.
Gustav Herdan
Herdan,Gustav, 1898-1968, tjeckisk-brittisk språkforskare, verksam vid universitet i Bristol.
Tor G Hultman
Hultman, Tor Gunnar, 1933–2009, språkforskare, biträdande professor vid Lunds universitet.
hyperkorrekt form
hy´perkorrekt form, en icke-korrekt form som uppstår när språkbrukare vill undvika en form som de tror är dialektal eller annars inte tillhör det skrivna standardspråket.
hyperurbanism
hy´perurbanism (av hyper- och lat. urba´nus 'stads-', 'hörande till staden'), benämning på sådana språkdrag som är resultatet av att en talare väljer att använda hyperkorrekta former i försök att undvika regional eller dialektal färgning i sitt tal.
högspråk
högspråk, detsamma som riksspråk. Benämningen högspråk används sällan numera.
idiolekt
idiole´kt, en individs egna, unika språkbruk.
implikatur
implikatu´r, term införd av filosofen H. Paul Grice för att beteckna sådan språklig information som inte ingår i yttrandenas egentliga betydelse utan är ett resultat av slutsatser som kan dras på grundval av kunskap om talsituationen och vissa allmänna principer för språklig kommunikation.
interimspråk
interi´mspråk (jfr interim-), version av målspråket vid inlärning av andraspråk.
jargong
jargong, term som (ofta något nedsättande) används om vardagliga former av grupp- eller fackspråk (särskilt avses terminologin), t.ex. läkarjargong, datajargong och ungdomsjargong.
Otto Jespersen
Jespersen, Otto, 1860-1943, dansk språkforskare, professor i engelska språket och litteraturen i Köpenhamn 1893-1925.
joller
joller, ljudbildningsaktivitet hos barn under ett förstadium till mer eller mindre utvecklat talspråk.
kinesik
kinesi´k, studiet av hur man med kroppsrörelser förmedlar information.
klasspråk
klasspråk, språkart som anses utmärkande för medlemmar av en viss social klass, särskilt arbetarklass och medelklass i traditionella västerländska industrisamhällen.
kodväxling
kodväxling, inom språksociologin tvåspråkiga eller bidialektala personers växelvisa användande av mer än ett språk eller mer än en språkvarietet under ett och samma samtal.
kommunikation
kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (för det senare se datakommunikation).
kommunikationsteori
kommunikationsteori, teori för hur kommunikation går till mellan människor, djur, växter eller apparater.
kommunikativ kompetens
kommunikativ kompetens, språkbrukarens förmåga att använda språket på ett i den förevarande situationen socialt och kulturellt accepterat eller föreskrivet sätt.
Stephen Krashen
Krashen, Stephen, f. 1941, amerikansk språkforskare, professor i pedagogik och lingvistik vid University of Southern California sedan 1981.
Language and Speech
Language and Speech, språkvetenskaplig tidskrift med inriktning på fonetik, psyko- och sociolingvistik, utgiven i Storbritannien sedan 1958.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö