borgare (fornsvenska borghare, troligen av medellågtyska borgere 'stadsbo', en bildning till borg, alltså ursprungligen: 'borginvånare'), ursprungligen invånare i en stad, senare person tillhörig en särskild klass i samhället. Med de medeltida städernas uppblomstring i Europa kom städernas invånare – borgarna – att utgöra en från det övriga samhället ekonomiskt och juridiskt avgränsad grupp. Tidigt kom endast en mindre del av stadsinvånarna att räknas till borgarna, borgerskapet.
I Sverige kom borgerskapet främst att omfatta köpmän och hantverkare och därjämte en del andra grupper av självständiga yrkesutövare i städerna. Endast utövare av sådana näringar kunde bli antagna som borgare, vinna burskap, och ... (100 av 723 ord)
