buddha [bu´da] (sanskrit, 'en upplyst', 'en uppvaknad'), en hedersbeteckning (titel) inom buddhismen för individer som anses ha nått fullständig upplysning. Ofta syftar buddha på den man som enligt den buddhistiska traditionen var en av buddhismens grundläggare, Shakyamuni (Śākyamuni, 'den vise av Shakyas ätt'; ofta kallad Buddha), den ende buddha vars existens kan historiskt beläggas. Före sin upplysning hette han Siddhartha Gautama (sanskrit Siddhārtha Gautama, pali Siddhattha Gotama). I tidiga texter finns endast fragmentariska anspelningar på episoder i hans liv. Legendariska händelser kunde berättas för att legitimera tillkomsten av en disciplinregel eller för att illustrera innebörden av en läropunkt.








