Burma

Burma, sedan 1989 även Myanmar, republik i Sydöstasien. Huvudstad är sedan 2005 Naypyidaw; tidigare var det Rangoon. Huvuddragen i Burmas terräng bestäms av nord–sydliga berggrundsstrukturer. I de norra bergsområdena påbörjar flera av de stora floderna i Sydöstasien sin färd mot havet. De västliga bergskedjorna, som bildar en gräns mot Indien, fortsätter mot söder som Arakanbergen ända ut på Kap Negrais. Öster härom utbreder sig ett långsträckt centralt bäckenområde med floderna Irrawaddy, Chindwin och Sittang. Längst i öster reser sig den breda Shanplatån. Kustområdet upptas av ett stort antal deltan.

Burma har ett tropiskt klimat av monsuntyp. Temperaturskillnaden under dygnet är ringa, liksom variationen under året. Nederbörden är mycket hög i kust- och bergsområdena. Ungefär hälften av arealen är skogbevuxen. I Shanområdet och i låglandet dominerar torra gräs- och buskmarker. I Irrawaddys och Sittangs deltaland finns mangroveträsk.

Burma

Befolkning och näringsliv

Det finns drygt 60 folkslag som kan delas in i dem som bor på slätten och i dalgångarna samt bergsfolken.

Burma är potentiellt en av Sydöstasiens rikaste stater med bördig jord och betydande naturtillgångar, men efter militärkuppen 1962 förstatligades all verksamhet utom jordbruket, och ekonomin försämrades kraftigt. Från slutet av 1980-talet har den ekonomiska politiken förändrats; statens handelsmonopol har upphört, landet har öppnats för utländska investeringar och privat företagande har uppmuntrats. Ris, som är den viktigaste födan i Burma, odlas på ca 50 % av jordbruksarealen, men även produktion av jordnötter och sesam samt av industrigrödor som bomull, jute, sockerrör och tobak och inte minst fjäderfä är viktig. Även skogsbruket och då främst exporten av teak är betydelsefull. Industrisektorn är dåligt utvecklad och omfattar huvudsakligen livsmedelsindustri.

Burma

Historia

Burma har varit bebott sedan äldre stenålder. Under vår tideräknings första årtusende uppkom Pyuriket i mellersta Burma, och andra riken uppstod bland monerna i söder. Burmeserna, som anlände från norr, byggde på 800-talet upp ett rike kring Pagan, varifrån de från 1000-talet till 1200-talet dominerade Burma och anammade theravadabuddhismen. Pagan utvecklades till en rik tempelstad, men 1287 plundrades den av mongolerna. I flera sekel var Burma därefter splittrat i småriken, bl.a. under shanerna, ett taifolk som anlänt på 1200-talet. Samtidigt blomstrade monernas kultur i Pegu, dit många utländska köpmän sökte sig på 1400-talet.

På 1500-talet skapades en ny burmesisk stormakt. Efter en nedgångsperiod upplevde Burma en storhetstid under 1700-talets andra hälft. Genom tre krig på 1820-, 1850- och 1880-talen erövrades emellertid Burma av britterna, som avskaffade kungadömet. Burma blev 1948 en självständig union. Centralregeringens politik ledde till missnöje från minoritetsfolken, bl.a. karener och shan, som gjorde uppror. Från att ha varit relativt rikt blev Burma gradvis ett av världens fattigaste länder. År 1962 grep militären makten och har därefter styrt Burma. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi segrade i 1990 års val, men militärdiktaturen har bestått. Sociala oroligheter bröt ut 2007. Över 100 000 människor marscherade på gatorna ledda av buddhistiska munkar, som uppmanade befolkningen att inte vika sig förrän diktaturen fallit. Protesterna slogs ned med vapenmakt.

Landsfakta