differentialgeometri, det område inom matematiken i vilket man studerar geometriska objekt som kurvor och ytor med hjälp av den matematiska analysens metoder. Systematiska arbeten i differentialgeometri gjordes redan under 1700-talet av främst Euler och Gaspard Monge. Den moderna differentialgeometrins grundläggande idéer och metoder går tillbaka till Gauss allmänna undersökningar av krökta ytor 1828 samt Riemanns docentföreläsning 1854, i vilken han införde begreppet n-dimensionell mångfald och visade hur man kan beräkna krökningen av ett sådant rum. Differentialgeometri är i dag ett stort självständigt forskningsområde med viktiga tillämpningar. Sålunda utgör differentialgeometrin den matematiska grunden för Einsteins relativitetsteori.







