ekvation (latin aequa´tio [ai-] 'utjämning', av aequo 'göra lika', av aequus 'lik'), ett (algebraiskt) sammanhang som uppfylls av en okänd storhet (ett obekant tal, vanligtvis betecknat med x). Syftet med ekvationen är att finna det obekanta talet (lösa ekvationen). Ett ytterst enkelt exempel är
x + 3 = 2x
(Vilket tal fördubblas om man lägger till tre?). Detta är en linjär ekvation, en förstagradsekvation.
Redan babylonierna betraktade s.k. andragradsekvationer och kunde lösa dem systematiskt. De hämmades därvid av en avsaknad av formella algebraiska beteckningar och tvingades betrakta dem fall för fall. Deras lösningsalgoritm förblev implicit. Med algebraiska beteckningar kan ... (100 av 772 ord)
