elektricitet (franska électricité, till nylatin ele´ctricus, till latin ele´ctrum, av grekiska ē´lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den egenskap hos materien som ger vissa ämnen, t.ex. bärnsten, förmåga att efter gnidning attrahera lätta föremål, numera på fenomen som sammanhänger med anhopning och förflyttning av elektroner.
Tidig historia
Teorin för elektricitet och magnetism hör till de stora upptäckterna under 1800-talet, men en del fenomen har varit kända länge. Omkring 600 f.Kr. kände t.ex. Thales från Miletos till bärnstenens egenskaper. Sådan friktionselektricitet har sannolikt varit känd ... (100 av 2494 ord)
